2016 var ett bra år, sett ur en hednisk synvinkel. Asatron erkändes åter som religion i Sverige och hemsidor och bloggar med hedniska budskap har ökat i antal.
Mycket hände under året 2016 men att asatron kom tillbaka får ses som det mest positiva händelsen under året.
Må våra fäders gudamakter vara med er!
Synpunkter, kommentarer och frågor till ideella kulturföreningen kan skickas till :
ideellkulturkamp@hotmail.se
Ibland slaktar judar, kristna och muslimer varandra utan sans och vett. Men ibland håller de ihop och snobbar med att de tror på bara en gud och att de har heliga skrifter. Så de kan leva i fred med varandra om de vill och orkar.
Men vi hedningar då, kan vi leva i fred tillsammans med muslimer? Dessvärre så verkar vi inte kunna det. Vi är inte ett ”bokens folk”, samt att vi tror på flera gudamakter. Vi hedningar har sällan bekymmer med att muslimer och andra monoteister bara tror på en gud, men toleransen sällan ömsesidig. Vår religion är primitiv, fast det är väl mer primitivt att bara tro på en gud som dessutom inte ens får avbildas?
Dr Aslan Tsipinov i Ryska delrepubliken Kabardion-Balkaria mörades av muslimska avskum 29 december 2010 ayps. Brottet vara att Tsipinov var anhängare av religionen adyghe hazbe. Risken att något sådant nidingsdåd sker i Sverige med hundratusentals muslimer är överhängande. Och vad gör då samhället om någon hedning skadas eller mördas, talar om att hedningen provocerar muslimen?
Vi hedningar måste hävda vår rätt, annars har Aslan Tsipinov dött förgäves!
Aslan Tsipinov
Som hedning måste man vara kritisk mot islam
H & M julmodeller
H & M eller Hennes & Mauritz aktiebolag startade en form av jultradition 1990. Företaget lanserade en underkläders kampanj med kända fotomodeller. Affischer med modellen i underkläder sattes upp väl synliga på flera platser i Sverige.
En del tyckte det var roligt med lite ”ögongodis”, andra blev vansinniga. En del stal helt fräckt bilder av damerna. Såväl pubertetspojkar som surkartsfeminister tros ligga bakom dessa dåd. Ty det klagades och svors från den rosa ideologins mest fundamentalistiska håll. Modellerna var för smala, för tjocka, för via och för svarta. Allt som H&M gjorde var fel. företaget lade ner julkampanjen några år men kom 2006 tillbaka. Fanatikern Gudrun Schyman klagade nog mest. I dag skriks det inte lika mycket, men tramstanterna med fäbless för rosa som färg och röda viner har nog inte slutat skrika, de börjar nog tjuta igen! En och annan protest har hörts från annat håll också, ska tilläggas. En del gillade den färgade modellen Naomi Campbell som var med 1992 och 2003.
Den australiensiska modellen Elle Macpherson var först.1991 var den amerikanska fotomodellen Cindy Crawford för som julmodell. Hon är nog den mest ihågkomna.
Om dessa affischer med fotomodeller ska räknas som julsed eller jul o-sed är upp till var och en att tycka. Ett stycke samtidshistoria är det.
Cindy Crawford skapade rubriker 1991.
1998 var julmodellen den australiensiska sångerskan och skådespelerskan Kylie Minouge.
2007 gjorde italienska modellen Isabeli Fontana reklam för kläder som ska bäras under kläder.
Skansen Lejonet
Historien om Skansen Lejonet börjar redan på 1200 talets mitt, då förlades en befästning på Gullberget. Då var trakten omkring Gullberget gränsområde mellan Sverige, Danmark och Norge. Idag ligger Gullberget mitt i Göteborg. I Erikskrönikan nämns fästningen först gången och året är då 1303. I krigen mellan svenskar och danskar spelade fästningen en viss roll, men den bränndes ner 1523 av danska trupper. Fästningen byggdes upp igen. Hårda strider utkämpades vid Gullberg under det så kallade Kalmarkriget 1611- 1613.
Fästningen kom sedan aldrig mer att användas i krig. 1687 beslöts det att den gamla fästningen skulle rivas och ersättas med en modern Skans. Samtidigt byggdes en skans till den så kallade Kronan. En av den svenska stormaktsdien mest kända arkitekten Erik Dahlbergh gjorde ritingen till skansarna. Dalhberghs berömda verk Suecia antiqua et hodierna finns skansen med. Först 1694 var allt färdigbyggt.
Namnet Lejonet kommer av att tornet fick en prydnad i form av ett lejon. Skansen Kronan fick som namnet anger en krona på sitt torn. Lejonet på tornet är beväpnat med sköld med lilla riksvapnet och svärd samt har en krona på huvudet. Formellt har namnet på befästningen varit ”Skansen Westgötha Leijon” men också på latin ”Leo Gothicus”. Lejonet på tornet är från 1893. Det första lejonet som var i trä tog bort och ersattes med en enkel träkula vid mitten av 1700 talet. Vid en brand 1892 bestämdes det att när renoveringen var klar skulle ett nytt lejon tillverkas.
En tid på 1800 talet tillverkades krut i Lejonet. 1908 efter några års sått tomt började landstormen använda skansen som förrådd. 1942 togs skansen ur militärtbruk. Götiska förbundet använder idag den lilla befästningen som så kallad förbundsborg.
Skansen är 29 meter hög, berget den står på är 57 meter högt. Väggarna är tjocka, cirka 7 meter. Den är byggd som en cirkulär tornbyggnad som idag har fyra våningar. Tornet flankeras av ett tenaljverk med fyra spetsformade utbyggnader. Tenalj är namnet på en låg befästningsmur. Gnejs, granit och diabas är de material som skansen är byggd av. De vallar som förut fanns runt skansen är numera borta.
Skansen Lejonet ur Suecia antiqua. Boken och befästningen är ritade av samme person
Skansen Lejonet i modern tid.
Tornprydnaden som gett skansen dess namn.
Det har funnits ett stort glapp i den svenska avrättningshistorien mellan Lars Levanders ”Brottsling och bödel” från 1933 fram till nu då Annika Sandéns bok Bödlar. Levander försöker dock beskriva bödlarnas och de som kommer i deras händers historia i ett längre perspektiv, Sandén koncentrerar sig främst på 1600-talet, även om dödsstraffets historia beskrivs från medeltiden och framåt. Det är ganska litet som är känt om de som arbetade att för statens räkning ta död på folk. Bödlar, skarprättare och mästermän och allt vad de nu har kallats.
I Sandéns bok får man lära sig att det funnits två sorters bödlar, benådningsbödlar som fått yrket genom att bli benådade. De har varit män som dömt till döden och som valt att bli bödlar. Den andra sorten av yrkesmännen är de så kallade arvsbödlarna. De som av egen fri vilja blivit bödlar. Det sist kan ses som något väldigt uppseendeväckande, men förklaringen ges. Bödlarna var som yrkesgrupp utstöta ur den sociala gemenskapen, de föraktades och avskyddes. Men yrket var relativt bra betalt. Och med alla dödsstraff som verkställdes förr var det aldrig ont om arbete. Förändringen kommer ungefär i mitten av seklet. Varför? Jo de eviga krigen och de dåliga tiderna gör att en del tar arbetet. Dålig social status är bättre än att svälta verkar en och annan resonerat. Man kommer nästan osökt att tänka alla de kvinnor i historien som prostituerat sig för att klara livhanken till priset av socialt stigma.
Boken tar också upp att statsmakten försökte höja yrkets status och att benämningen skarprättare skulle införas år 1699, vidare också att inga kriminella skulle utses att halshugga och hänga folk. De dödsstraff som fanns beskrivs i boken.
På det hela taget har Sandén gjort en bra bok. Det skadar dock inte om man har lite kunskaper om svenskt 1600-tal.
Författare: Annika Sandén
Titel: Bödlar, Liv, död och skam i svenskt 1600-tal
Förlag: Atlantis
ISBN: 9789173538428
