Andra söndagen i november firas i Sverige fars dag.
Seden kommer som mycket annat från Amerikas förenta stater. Men till skillnad från exempelvis halloween har den inte krockat med eller förvanskat en inhemsk tradition.

William Smart var en amerikan som miste sin fru och tvingades uppfostra ensam fostra sju barn.
En av hans döttrar tyckte den hedervärdemannen borde firas och det blir ursprunget till fars dag.

1931 kom seden till Sverige. Det beslutades att den skulle firas på hösten. Det ansågs att det fanns en ganska stor lucka mellan allhelgona och lucia som kunde få en högtidsdag.
Det kan ju se ut som en tanke att mors dag firas i maj under den ljusa årstiden och far firas på den mörka. När årstider personifieras brukar våren vara framställas som kvinna och hösten som man.

Tyvärr så blev den goda tanken med en fars dag kommersiell. Och man kan med fog misstänka att dagen firas mest för att detaljhandeln ska öka.
Dock bör det påpekas att många tänder ljus vid gravar till sina fäders ära denna dag och det är inget som kommit uppifrån utan vuxit fram utan tanke på vinst och profit.

Men i vårt manshatar samhälle med feminister och genus har fars dag fått dåligt rykte.
Man har påpekat att det finns dåliga fäder och att många barn växer upp utan den far som nu ska firas.
Men då begår man en stor orätt. Man straffar bara de goda fäderna.
Och inte får mors dag lika mycket kritik för att det finns dåliga mödrar. Inte heller avskaffas barnens dag bara för att många ungar är jobbiga.

Nej låt oss sända en tanke till våra fäder och deras fäder denna dag.