Mårtensafton och mårtensdagen.

10 november infaller mårtensafton och dagen därpå firas mårtensdagen. Dagarna är tiilägnade Martin försvenskat till Mårten av Tours som var en kristen herre som enligt legenden vägrade att bli biskop och då sprang och gömmde sig. Han försökte gömma sig hos några gäss men de började förstås föra oväsen och den fromme mannen tvingades bli biskop. Han ska då fått något horn i sidan till dessa fjäderfän och bestämmde att från om med nu skulle man äta gås för att minnas dagen! Martin av Tours som levde i Gallien, dagens Frankrike avled 397 och har varit ett mycket populärt helgon. Han fick denna posthuma ära som så många andra. Redan på 1100-talet omnämns han i Norden och på runstavar finns det en gås med.

Denna Martin gav sedan namn till en gosse som föddes 1483 den 10 november och som hade namnet Luther som efternamn. Denna dubbelhelg med Mårten och Martin kan vara en av anledningarna till att helgen överlevde den reformation som ovannämnde Luther införde.

Gäss slaktas på hösten och det gör att skrönan om Martin av Tours inte verkar vara helt tillförlitlig. Att äta ett eller flera gäss innan man saltade in de andra är nog den verkliga tanken bakom firandet. Mårten firas nu mest i Skåne beroende på att gäss främst föds upp där. Men det finns belägg att Mårten firats i såväl Västergötland och i mälarområdet. Det sistnämnda kan dateras till 1557.

Mårten firades med gås. Men det var ofta att man åt annan mat som ål och mat som nu mest förekommer vid jul lutfisk och risgrynsgröt. Dracks gjordes det förstås ty nykterhet i samband med fest är ett nytt påfund. Svartsoppa som nu brukar vara förrätt tycks dock vara en senare sed från mitten av 1800-talet.

I äldre tider brukade hantverkare nu tända ljus för att klara av att arbeta inomhus och under den katolska tiden brukade efter mårtensdagarna fasta påbörjas som skulle pågå fram till jul.

Idag känns seden med Mårtengås mest skånsk. Skåningar i förskingringen verkar vara de som firar mest men alla har rätt att fira med eller utan gås!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s