Saturnalia

Saturnalia är den romerska högtiden och festen som firas 17 till 23 december. Saturnus är guden som äras då. Idag finns det hedningar som dyrkar Saturnus och fortsätter firandet i modern tid. Io Saturnalia till er som firar den romerske guden Saturnus!

modernt-firande-av-saturnalia

De gamla gudarna bör vördas och äras! Nyhedniskt saturnaliafirande. Io Saturnalia!

Consualia

Consualia

I den romerska religionen är Consus en gud som firas med två högtider. Den första infaller 18 augusti och den andra den 15 december. Consus viktigaste funktion är att skydda skörden, främst då den skörd som tröskats och sedan förvaras i ladorna. Vid de fester som hölls till Consus ära grävde man upp den staty som föreställder guden. I vanliga fall ligger statyn gömd i marken. Vid festen i december till Conus ära hedras också guden Mars. Även larerna, skyddsandarna hyllas. Till Conus ära hölls under antiken kapplöpningar med häst och mulor som drog vagnar. Dessa djur var helgade åt guden. Vanliga mulor och hästar får inte arbeta under consualia.

Idag finns det nyhedningar som hedrar Consualia och Consus.

Lucia, dikt av Erik Axel Karlfeldt

Lucia, dikt av Erik Axel Karlfeldt

I natten darra
de kalla väder.
Steg hör jag knarra
på vindens bräder:
i hvita kläder
stod herrgårdsflickan,
med vaxljuskrona kring håret fäst,
nyss vid mitt läger och räckte brickan
lugnt i sin renhet åt yrväckt gäst.

Nu upp till gamman
i mörka tider!
Med tjärvedsflamman
Lucia skrider
i däld och lider.
I dörren gläntar
med morgonglöggen min muntre värd
och bringar bud, att ung dottern väntar
sin late körsven till festlig färd.

I tidig vinter
re’n snön är fallen,
och foten slinter
på frusna vallen,
och hvit står tallen
som silverstaken
för månens prunkande högtidsljus,
och stjärnbloss brinna högt över taken
på djurens fållor och mänskors hus.

Och släden redes
med fäll och täcken,
och selad ledes
från klöverhäcken
den raske skäcken.
Med fröjd vi glida
igenom sovande skogars skjul.
Ur huvan tindrar det vid min sida
som morgongryning till härlig jul.

lucia-med-tomte

13 december var en högtidsdag i det antika Rom

13 december var en högtidsdag i det antika Rom

Vi svenskar firar den 13 december. För oss är det början på julen och Lucia firas. Men det kan vara värt att påpeka att den 13 december var en högtidsdag även i det antika och hedniska Rom.

Var 15:e eller 13:e dag i månaden var enligt Romarna en dag till Jupiters ära. Dessa dagar hade status som ”nefastus publicus”, det vil säga allmänna helgdagar. Dagarna till Jupiters ära kallades idus eller idvs. Den idus som inföll i december firades även till Tellus ära. Tellus är romarnas namn på Moder Jord. En del romare firade också sina döda anfäder vid högtiden den 13 december.

Samma dag hade man också en fest en så kallad ”lectisternium” till gudinnan Ceres ära. Ceres var skörden och fruktbarhetens gudinna. Romarna identifierade henne med grekernas gudinna Demeter. Vid lectisternium offrade man mat till gudarna. Då romarna redan hade en högtid den 13 december är det nog ingen tillfällighet att de kristna förlade ett så kallat helgons martyrdöd till denna dag.

Idag tar nyhedningar som tror på de romerska gudamakterna och högtidlighåller den 13 december, ungefär som vi hedningar i Sverige sänder en tanke till våra gudamakter.

tellus

Tellus avbildad på en romersk sarkofag 300 talet efter vår tidräkning.

Djurgårds-Kalle och Emma

Djurgårds-Kalle Och Emma

1866 i december föddes Djurgårds-Kalle. Han var en av Sveriges mest kända positivhalare och under sin levnad en känd Stockholmsprofil.

Men historien om Djurgårds-Kalle är också historien om Emelia ”Emma” Sjöström. Denna dam föddes 1869. Fadern skadades i en sprängolycka och miste synen. Att då börjar spela positiv var ett sätt att klara livhanken. Dottern följde med och sjöng och samlade i pengar. Fader avled så småningom och Emma som varit med i många år såg sig tvungen att ha en ny kompanjon.

Djurgårds-Kalle föddes som Axel Valfrid Lindvall. Födelseplatsen var Kungsholmen. Lindvall hade i flera år gått omkring och sjungit på gårdarna i huvudstaden. I över trettio år stod paret utanför Skansen som ligger vid Djurgården och Kalle vevade positivet och Emma tog upp pengar. Kalle ska ha spelat med vänster hand och gett damer slängkyssar med högerhanden. Emma höll sig lite mera i bakgrunden. Paret var välklädda och en och annan skvallrade om att de har rika. Så väl var det nog inte. Det sägs att de hade ett förhållande, men de gifte sig aldrig. Visor som ”Lejonbruden” och ”den italienska flickan” sjöng de båda i duett.

Kalle avled 1934 och Emma fem år efteråt. Som kuriosa kan nämnas att Stockholms mest kände positivspelare hade lösmustasch. Kanske såg han mer ståtlig och exotisk ut med mustasch?  Utanför Skansen står en staty till minne av paret.

Positivhalare eller positivspelare blev vanliga i Sverige på slutet av 1800-talet. Många av de som spelade på positiv var italienare. Positivet uppkom förresten troligen i Nora Italien i slutet av 1700-talet. För många som exempelvis Emmas far var positivspelandet ett sätt att klara livhanken. Arbetet var ju förhållandevis lätt. Fast vad gjorde en stackars positivhalare när hans positiv eller som den också kallats vevorgel gick sönder och måste lagas?

djurgards-kalle-och-emma

Djurgårds-Kalle och Emma.

djurgards-kalles-mustach

Stockholms stadsmuseum har i sina ägor den berömda mustaschen.

staty-vid-skansen

Staty över paret. På denna plats stod de i över trettio år. Statyn restes 1985.

Agonalia

Agonalia

715–673 före vår tidräkning härskade Numa Pompilius över Rom. Han var enligt legenden den andre av Roms sju kungar som styrde innan republiken infördes. Kung Numa lät instifta den religiösa högtiden agonalia firades fyra gånger per år och varierade beroende på vilken högtid det var. Den sista agonalia firades den 11 december. De andra firades 9 januari, 17 mars och 11 maj. 11 december firade och hyllade romarna Sole Indigete. Som namnet säger var det en fest som förknippades med solen. Guden som ärades under denna fest var Apollon som sågs som en solgud. Festen fick i slutet på 270 vår tidräkning talet mindre betydelse då kulten kring solguden Mithras den 25 december fick ökad betydelse.

Agnolia firades med fester på Roms sju kullar. Idag när hedningar finns lite varstans firas festen igen av de som tror på den romerska religionen.

apollon

Apollon firas den 11 december.