September 2021 ayps blev en dyster månad för svenska kyrkan. Inte nog med att valdeltagandet blev sämre än föregående val, rekord många lämnade detta samfund. Hela 14 830 svenska medborgare fick nog och begärde utträde!

Vi ska reta, häckla och håna. Och blir våra motståndare sura på det så kan vi påpeka att vi använder inte våld, hot eller terror som dessa monoteister gör. Ord sårar hursomhelst ofta mer än slag och sparkar.

Satir som kan tänkas reta såväl kristna som muslimer finns på Jesus and Mo. https://www.jesusandmo.net/

Aleksis Kivi

Aleksis Kivi född med det svenskklingande efternamnet Stenvall den första yrkesförfattaren som skrev på finska föddes den tionde oktober 1834 vt. Nuförtiden firas dagen som ”den finska litteraturens dag” men författaren var inte överdrivet hyllad under sin svåra och tragiska levnad. Han blev inget ”nationalmonument” i sin levnad som Johan Ludvig Runeberg.

 Nurmijärvi var platsen där han föddes. Fadern var skräddare, begåvningen ska ha visat sig tidigt och unge Aleksis fick studera. Modersmålet var finska men sedan när skolan började blev svenska. En tragisk händelse skedde då den unge studenten var 15 år, hans lillasyster Agnes avled efter att att ha insjuknat i mässling. Många dikter skrev brodern senare som handlade om henne. Ska kanske nämnas att han hade tre äldre bröder.

Studierna fortsatte och vid tjugotre års ålder började den blivande författaren vid Helsingfors universitet. Här fick han senare pris för en berättelse om en ung flicka som dör. Någon dysterkvist var han väl inte helt och hållet, han beskrivs ha haft humor men många humorister har ju en mörkare sida inom sig. Efter några år vid universitetet slutade han där och flyttade ut på landet. Första egentliga boken kom 1860 och fick namnet ”Kullervo”. Den hade tillkommit då en pristävlan gjordes och vinnarens bok skulle tryckas.

Aleksis Kivi hade som många författare då som nu svårt att få inkomst, några böcker skrevs men till slut fick han en mecenat i Charlotta Lönnqvist 1834-1892, på Fanjunkars soldattorp i Sjundeå. Här levde författaren några år och hos henne tillkom den kanske viktigaste boken ”Seitsemän veljestä” eller som den heter på svenska Sju bröder utkom 1870. Boken handlar om de sju bröderna Juhani, Tuomas, Aapo, Simeoni, Timo, Lauri, och Eero som faderlösa och senare även moderlösa lyckas gå från rena odågor med fylla och bråk till ordentliga jordägande bönder med fruar och barn. Boken har setts som en slags berättelse över det finska folket som gått från primitiva och ociviliserade till ett bofast kulturfolk. Man kan säga Kivis noveller och romaner är realistiska, dikterna han skrev är romantiska. Hans liv var hårt, kanske därför dikterna visade tecken på drömmen om en bättre tillvaro?

Men kritiken var hård mot Sju bröder: ”fattigt, barnsligt och skrattretande” – ”en skamfläck i Finlands litteratur.” var det värsta omdömet, författaren blev sjuk av kritiken och fick flyttas en tid till mentalsjukhus. En olycklig kärlekshistoria gjorde sitt till, liksom tyfus och alkoholproblem. Utskriven 1872 bodde Kivi en tid hos en bror. Men hälsan var knäckt. Nyårsaftonen 1872 avled han i brodern Alberts stuga Syvälahti vid Tusby träsk i Nyland. Idag är stugan museum. Statyer till Aleksis Kivi har rests i Helsingfors samt i Nurmijärvi, Tusby och Tammerfors. Kivi har fått sällskap uppkallade efter sig och en nationell minnesdag.

Författaren kan dö, men inte det skrivna ordet. Konstnären kan dö, men inte konsten. Musikern kan dö, men inte musiken. Dumheten kan inte dö för den lever vidare i monoteismen!

En liten frågetävling piggar upp i höstrusket! Kan ni svaren på frågorna så skicka dem till ideellkulturkamp@hotmail.se så kan ni vinna ett fint pris.

Fråga 1: Vilken religion förknippas med pedofiler?

Fråga 2: Vilken religion förknippas med hedersmord?

Fråga 3: Vilken religion förknippas med mjöd?

Må Mimer hjälpa er att besvara frågorna ärade läsare!

• I Frankrike befaras minst 200.000 barn ha utsatts för sexuella övergrepp i katolska kyrkan de senaste 70 åren, enligt en ny rapport. Men det kan vara ännu fler.
  
• Mellan 2 900 och 3 200 förövare misstänks ha begått övergreppen, enligt rapporten är två tredjedelar av dem präster.
  
• Rapporten har tagits fram av en kommission tillsatt av franska katolska biskopar. Den bygger på dokument från polisen, kyrkan och domstolars arkiv samt intervjuer med vittnen. 

Källa: Sveriges Radio

Ja vi hedningar har ett hårt arbete framför oss. Vi måste rädda barnen från Jesus.

Bokrecension: Finlands okända krig

Först en liten bekännelse. Föreningen hade planer på att som årets historiska följetong ha de finska ”frändefolkskrigen” som utspelades 1918- 1920. Men då denna bok som nu ska recenseras utkom på svenska, den kom på finska för några år sedan kändes det hela lite inaktuellt.

Författarna Aapo Roselius och Oula Silvennoinen som skrivit flera böcker om Finlands spännande men också blodiga nittonhundratals historia har skrivit en bok om de frikårer främst finska men även svenska och danska sådana som stred i Baltikum och Ryssland efter första världskriget. Men det är även utblickar mot tyska frikårer vilket är nödvändigt för att förstå den kaotiska situation som var i östra Europa medan man i väster förhandlade om fred efter det stora kriget 1914-1918. Omkring 10 000 finnar stred i  Vita Karelen och Olonets-Karelen men också i Estland. Som svensk kan det vara intressant att läsa om den inte helt lyckade svenska frikåren eller som den hette Svenska kåren i Estland för även svenskar är med i öster samt danskar i Dansk-Baltisk Auxiliær Corps. Men fokus är förstås på Finland.

Krig är farligt, men frågan är om inte krig där odisciplinerade kårer som mer påminner om trettioåriga krigets legoknektar än moderna soldater inte är värre? För nästan alla frikårer vare sig de är finska, svenska eller tyska har disciplinproblem med fylla, bråk och plundring.

Författarna förskönar ingenting, men de moraliserar inte eller fördömer. Boken Finlands okända krig, finska och skandinaviska kårer i Baltikum och Ryssland 1918-20 får bra betyg, språket är vacker och flytande, samt illustrerad med foton som man dock kunde ha önskat varit några fler. Betyget blir en femma av fem möjliga.

Titel: Finlands okända krig, finska och skandinaviska kårer i Baltikum och Ryssland 1918-20
Författare Aapo Roselius och Oula Silvennoinen
Förlag: Lind & Co
Utgivningsår: 2021
ISBN: 978-91-7903-442-9