Sexton timmar

De fria säger att människan är skapad av träd och ved,
men trälen, säger jag, är gjord av jord och sten.

Stark som en oxe, men skygg som en hind,
bryts ner i tystnad och lever för ingenting.

Du sliter sexton timmar om dan, men får inget för besväret,
bara en dag äldre med värken och piskad av lädret.

Inte ens döden kan ge lindring och tröst,
Heimdall släpper in jarlen, men aldrig trälen först.

Jag föddes den dagen som ingen gud har,
regn och frost, ja, så tror jag det var.

Kunde knappt gå förrän jag sattes i syssla,
gräva, mocka skit och äta sämsta maten ur bytta.

Dagarna går, men aldrig blir det bättre,
man får vara tacksam så länge det inte blir sämre.

Nu är jag gammal, utsliten och ska dö,
ligger här och väntar på en bädd av ruttet hö.

Men den frie säger: ”Ej får du till Hel fara,
upp igen med dig, ställ in dig i de ofrias skara!”