Lämna den sekulära människan utanför blotet
När människor i ett av världens mest sekulariserade länder (som Sverige) blir hedningar, konverterar de oftast i vuxen ålder. De har vuxit upp i en sekulär miljö där politik, ideologi och vetenskap är de primära verktygen för att förstå världen och skapa sig en moralisk kompass.
I ett sekulärt samhälle fungerar politiska ideologier (oavsett om det handlar om socialism, liberalism, feminism eller nationalism) ofta som en sorts ersättning för religion. Det är därifrån man får sina svar på vad som är rätt och fel, gott och ont, och hur samhället bör organiseras. När en sekulär man eller kvinna blir asatroende, är det mänskliga psyket så vant vid att allt måste ha en politisk laddning att de har svårt att förstå konceptet med en andlighet som existerar helt oberoende av riksdagsval, partiprogram eller moderna debattartiklar. De ”måste” helt enkelt blanda in sin politik, eftersom det är deras grundläggande sätt att tänka.
Eftersom den sekulära människan är van vid att argumentera utifrån ideologi, börjar hon använda religionens symboler på samma sätt.
En vänsterorienterad hedning ser Frej och Freja och tänker automatiskt på modern miljöpolitik, ekofeminism och sexuell frigörelse.
En högerorienterad hedning ser Oden och Tor och tänker automatiskt på nationellt arv, gränser, traditionella könsroller och krigarideal.
Det krävs en ganska stor omställning i tänkandet för att gå från en sekulär världsbild till en genuint religiös eller teologisk världsbild. Att se på makterna och gudarna som självständiga entiteter, som inte bryr sig om skattesatser, svensk migrationspolitik eller HBTQ-certifieringar, blir för abstrakt för många moderna människor. Religionen blir istället bara en ”krydda” eller en estetisk inramning till deras redan färdiga politiska övertygelse. Just de som anser att politik är viktigt är ofta desamma som talar om gudarna som metaforer eller personifieringar av naturen eller mänskliga egenskaper.
Måhända berör detta något djupt mänskligt: vårt behov av att ha ”rätt” och vilja ha gudomligt godkännande för våra åsikter, oavsett vad det är för åsikter. Men ska asatron bli relevant som religion måste den hedniska människan avvisa den sekulära människan inom sig. Hon måste lägga ifrån sig sina politiska glasögon när hon kliver in i det heliga rummet eller till blotet, och istället möta traditionen på dess egna, historiska villkor.
