Dikt: Jag är vinterns drottning

Jag är vinterns drottning, född ur bergets kalla granit.
Mina steg lämnar spår av frost i kosmos,
och stjärnorna lyder min båges sträng.
Du söker mig inte i de ljumma dalarna,
där människorna kryper i sin bleka fruktan,
du finner mig på topparna, nära avgrunden,
där luften bränner som eld.

Jag bär ingen mans boja.
Njord gav mig havets sång, men jag valde vidderna,
vargarnas yl och de vilda jaktststråken.
Mitt hjärta är en glaciär som ingen sol kan smälta,
min blick är skarpare än norrskenets pilar.

Hör mig, du lilla jordiska varelse:
Jag är inte skapad för att behaga.
Jag är skapad för att härska över kylan,
stor, stolt och ensam i min oändliga makt.
Världen darrar när jag andas,
och jag ler mot min egen gudomliga styrka.