Fråga: Om ett religiöst samfund är benhård i politiken men relativa i teologin vad händer då?
var: När ett religiöst samfund blir hårt drivande i politiken men flexibelt (relativt) i sin teologi, sker vanligtvis en sekularisering inifrån där politisk ideologi ersätter den traditionella tron.
Här är de fyra tydligaste konsekvenserna av en sådan utveckling:
- Politisk ideologi blir den nya dogmen
Moralisk renhet mäts i politik: Medlemmar bedöms efter sina politiska åsikter snarare än sin personliga tro eller livsföring.
Teologisk urvattning: Heliga skrifter och traditioner omtolkas ständigt för att passa aktuella politiska mål.
Snabba skiften: Eftersom teologin är relativ kan samfundet snabbt byta religiös ståndpunkt så länge det gynnar den politiska strategin. - Intern splittring och polarisering
Förlust av kärnmedlemmar: Djupt troende medlemmar lämnar samfundet när de upplever att det andliga livet försummas.
Nya politiska rekryter: Samfundet lockar till sig människor som attraheras av den politiska kampen, inte av religionen i sig.
Exkludering av oliktänkande: Trots en ”tolerant” teologi blir samfundet djupt intolerant mot medlemmar som inte delar den politiska linjen. - Förlorad samhällsroll som moralisk kompass
Från medlare till part: Samfundet tappar sin roll som en neutral, samlande kraft i kriser och blir istället en aktör i den politiska debatten.
Minskat förtroende: Allmänheten börjar se samfundet som en lobbyorganisation snarare än en kyrka eller religiös institution. - Sårbarhet för politiska misslyckanden
Andlig tomhet vid förlust: Om samfundets politiska projekt misslyckas har det inget andligt djup kvar att erbjuda sina medlemmar som tröst.
Beroende av tidsandan: Eftersom samfundet styrs av politik blir det extremt känsligt för skiften i det allmänna opinionsläget.
Historiskt sett leder denna kombination ofta till att samfundet på sikt krymper, eftersom människor som söker politik går till politiska partier, och de som söker andlighet går till mer teologiskt stabila samfund.
Ideell Kulturkamp 