Likheter mellan Saturnus och Frej

Romarna gjorde så i äldre tider att när de kom i kontakt med andra folkslag så jämförde de sina gudar med de folk de kom i kontakt med. Germanernas Oden fick sin närmaste motsvarighet i Merkurius, kelterna Teutates jämfördes med Jupiter och så vidare. Tor har förknippats med såväl Jupiter som Herkules.

Det är nog inte för järvt att gissa att romarna hade förknippat den nordiske Frej och hans maka Gerd med Saturnus och hans gemål Ops. Saturnus är hos romarna en skördegud där skäran är symbol för guden. Han förknippas med åkerbruk och skörd. Det gör även Frej. Han har varit kung i en tidigare tidsålder och Frej anses vara svearnas förste regent. Saturnus stora högtid infaller i december 17-23, vid denna tid firrar hedningarna i Norden jul. Frejs avbild stod i Uppsala tillsammans med Oden och Tor så Frej är något av en julens gud. Saturnus firades som ovan nämnts i december vid saturnalia den glada och uppsluppna festen. Till Frejs ära sjöng man sånger som de kristna inte ville återge. Bland de sista dagarna av saturnalia hedras larerna i Rom. Dessa lägre makter förknippas med såväl skydd som hushåll påminner lite om alverna som står Frej nära. Frej är alvernas furste.

Saturnus var en gammal gud, Frej tillhör vanerna en ätt som även en del hedningar av idag anses vara äldre än asarnas stam. En del historiker har hävdat att vanerna dyrkades i Norden innan de folk som dyrkade asarna kom till och kriget mellan asar och vaner ska vara ett minne av denna folkvandring.

Ops, Saturnus maka är en fruktbarhetsgudinna. Det kan man säga att Gerd är också. Jämför namnet Gerd med gärde. Romarna skull nog inte ha något emot att jämföra sin Saturnus med våran Frej, fast man ska kanske helelr inte dra för stora slutsatser av denna teori.

”Bättre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge.”

Verner von Heidenstam, författare och nobelpristagare.

Vi sänder en tanke till brödrareligionen som firar saturnalia 17- 23 december. Romarnas firande av saturnalia påverkade de kristnas julfirande och därmed vårt moderna julfirande. Många skandinaver var och besökte romarriket och de kom även de i kontakt med den romerska religionen. Än leva de gamla gudarna, idag äras de åter!

Vi har väl alla hört skrönor om så kallade ättestupor? Att man i förkristen tid kastade orkeslösa gamlingar ner från bergssidor och lät dem slå ihjäl sig. Men dessa skrönor troligen gjorda av kristna som ville ställa den förkristna iden i dålig dager har inget stöd i forskningen. Bara göra sig omaket att klättra upp för ett berg med en gammal människa låter ovanligt ansträngande. Man ska också komma ihåg att få blev gamla förr. De få som blev riktigt gamla respekterades.

Idag så har vi ett modernt samhälle som inte skyddar de gamla. De dör i pandemin som råder och ärligt så verkar makthavarna inte direkt ledsna för det. Vi hedningar är ledsna över att vi har makthavare som inte är ledsna. Så ärade läsare, hjälp de gamla. Ett sätt är att inte utsätta dem för fara genom smittspridning. Ja vi vet pandemin är förskräcklig men dumma makthavare är än mer förskräckligt!

Vi firar midvinterblot vid vintersolståndet!

Folk från Skandinavien kom tidigt i kontakt med den romerska kulturen och det fanns folk från Skandinavien som reste till imperiet i söder på 200 talet vår tidräkning. Många arkeologiska fynd visar att handeln om än med vissa mellanhänder var förekommande. Även om källmaterialet är magert så kan vi nog förvissa oss om att romarriket inte bara påverkade den materiella kulturen utan även andra aspekter av livet.

Romarna använde den julianska kalendern som Julius Caesar lät införa år 46 före vår tidräkning. Det vore märkligt att folk inte blev påverkade av imperiets tidräkning och anmanade denna, även om måhända alla inte gjorde detta.

När denna kalendern infördes var den 25 december dagen för vintersolståndet. Sedan flyttades detta på grund av olika justeringar i kalendern men dagen den 25 levde kvar. I dagens Sverige brukar vintersolståndet infalla den 21-22 december.

Vid vintersolståndet ansåg många religioner och kulter att gudar föddes. Av dessa ska kort nämnas den egyptiske guden Osiris, den grekiske Dionysos och den mesopotamiske Tammuz. En annan gud född den 25 december är Mithra. Denne ursprungligen en gud från från dagens Persien. Denne gud blev omåttligt populär under senantiken och han var framförallt soldaterna i den romerska härens gud. Denne gud identifierade germanerna med sin gud Oden och många ansåg det var samme gud fast i lite olika skepnader. Namnet Mithotyn användes. Oden förknippas med julen. I denna egenskap som julgud har Oden ett binamn Jolner. Om Oden förknippas med julen och Mithra med vintersolståndet så vore det märkvärdigt om inte vintersolståndet firats i hednisk tid i Skandinavien. Nuförtiden infaller vintersolståndet som ovan nämnts inte den 25 utan några dagar tidigare. Men den 21 december ärades fram till 1772 som helgdag.

Vi hedningar av idag kan gott uppmärksamma båda dagarna och sätta Oden i högsätet dessa dagar. Vi firar midvinterblot vid denna tidpunkt. Ingenting säger att blotet bara är en dags firande utan man kan fira det i flera dagar under julen.

Julbordets sju turer

Vårt moderna julbord som har influenser från hedendom, katolsk medeltid och det moderna samhället har en spännande historia som de lärde talat och skrivit mycket om. Men nu ska det inte talas, det ska ätas. Det kanske säger sig självt att man inte kan blanda allt på tallriken och därför har det i några årtionden blivit så att först fem sedan sju turer görs. Dessa kan vara värda att påminna er ärade läsare och medmänniskor om. Vilken dryck som är lämplig kan diskuteras länge och väl.

Andra turen

Övriga fiskrätter men även ägg. Exempelvis gravad lax, fyllda ägghalvor och skaldjurspaté.

Tredje turen

Kallskuret. Skinka, syltor, oxtunga, grisfötter, leverpastej och andra rätter som äts kalla. Nuförtiden finns det även en del vegetariska och veganska rätter vid denna tur.

Fjärde turen

Det småvarma som revbensspjäll, Janssons frestelse, prinskorv, köttbullar. Även lutfisken äts nu om den är med på julbordet. Dopp i grytan äts även nu. De som bara äter grönsaker tar nu de rätter som äts varma.

Femte turen

Ostar, kex och frukt. Cheddar och stilton brukar finnas på brickan.

Sjätte turen

Dessert, ofta vid julbord ris à la Malta, fruktsallad eller saffranspannkaka.

Sjunde turen

Julgodis och konfekt. Knäck, nougat, chokladpraliner och mycket mera.

Sankta Lucia, ljusklara hägring

Sankta Lucia, ljusklara hägring,
sprid i vår vinternatt glans av din fägring.
Drömmar med vingesus under oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

Kom i din vita skrud, huld med din maning.
Skänk oss, du julens brud, julfröjders aning.
Drömmar med vingesus, under oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

Trollsejd och mörkermakt ljust du betvingar,
signade lågors vakt skydd åt oss bringar.
Drömmar med vingesus, under oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

Stjärnor som leda oss, vägen att finna,
bli dina klara bloss, fagra prästinna.
Drömmar med vingesus, under oss sia,
tänd dina vita ljus, Sankta Lucia.

(Sigrid Elmblad)