Är Gunnlöd en gudinna?

Gunnlöd är dotter till jätten Suttung och sondotter till Gilling. När sistnämnde jätte dödats av dvärgarna Fjalar och Gjalar får Suttung som bot det mjöd dvärgarna skapat genom att döda asaguden Kvaser. Gunnlöd sätts att vakta över mjödet. Oden tar sig sedan in hos Gunnlöd och förför henne och dricker upp mjödet. Oden lämnar sedan jättedottern gråtandes.

En del har velat se Gunnlöd som moder till skaldekonsten Brage. Men i berättelsen om Ägirs gästabud finns Brage med. Kvaser är den som kommer på hur man ska fånga Loke när denne tagit skepnad av en lax. Brage sägs aldrig vara son till Gunnlöd men väl till Oden.

Såväl gudinnan Frigg och jord nämns dock i skaldskaparmal som ”Gunnlöds rival”. Kanske var Oden ”gift” med Gunnlöd när han besökte henne, men det måste ha varit ett kort äktenskap. Som författaren ser det är inte Gunnlöd mor till Brage och någon gudinnestatus har Oden inte gett henne.

Henrik Andersson

Gunnlöd och Oden

Monoteismen hotar med ragnarök

Asatron beskylls av de enfaldiga och dumma för at vara en krigarreligion. Kristendomen däremot har en nimbus av fredsreligion. Även marxismen har en air av fredslängtan över sig. Hur mycket lidande som än utförts i den röda monoteismens namn så försvaras detta med att de har som ideal ett klasslöst samhälle. Men nu i dagarna hotar den kristne presidenten Trump sin trätobroder i Nordkorea med kärnvapen krig och den röde monoteisen Kim Jong-Un hotar tillbaka. Både den kristne Trump och kommunisten Kim Jong-Un säger sig båda vara anhängare av en annan monoteistisk lära nämligen demokratin!

Alla dessa läror är utopiska och lovar frälsning. Världen är ond och ska frälsas, det är ett budskap som genomsyrar såväl kristendomen som kommunismen. Priset för att bygga upp Utopia kan aldrig bli för högt. Är priset kärnvapenkonflikt ja då betalar man priset med ett leende.

Som hedning kan man inte göra annat än att misströsta. De leker med våra liv och det är inte mycket man kan göra åt saken. Men vi måste försöka. Vår religion säger oss att vi måste försöka skjuta upp ragnarök så länge som möjligt. Ett steg i rätt riktning är att man är emot kärnvapen. Verka för fred om du är hedning!

Hösten livets och dödens årstid.

Hösten är nog den nordiska årstiden som uppvisar störst variation såväl rent rumsligt som andligt. Början av hösten är nästan sommar, det är nu skörden bärgas, frukt plockas och därefter skördefester och marknader hålls. Dessa årfester vid hösten har rötterna, ett passande ord då det gäller skördefester i hedendomen. Den andra delen av hösten har ett bokstavligt men inte nödvändigtvis andligt mörkare perspektiv. Det bli mörkare på kvällarna, det blir kallare och nu när naturen dött firas minnen av de döda. Det är på hösten jakten börjar vilket rent symboliskt passar bra. Någon dör, någon får föda. I slutet av hösten minns de rättrogna hedningarna sina döda släktingar och vänner. Hel är en gudinna som de flesta inte ägnar någon större uppmärksamhet är ofta med på ett hörn. Hel må ursäkta men Frej är den gud som får den största uppmärksamheten. Frej är ju fruktbarhetsguden men också alvernas furste. Alverna är ju delvis förfädersandar. Liv och död, Frej och Hel, hösten har många sidor, liksom asatron.

Svenska dikter del XXXXII: Ro

Om man tycker att det är lite löjligt med dikter och diktare ska man påminnas om att vår diktare klådde upp en länsmans och dömdes till fängelse. Men istället för att sitta av straffet tog diktaren som hette Vilhelm Ekelund och flydde utomlands. Tolv år varade landsflykten, först i Tyskland och sedan i Danmark bodde Ekelund innan färden hem till Sverige gjordes. Vilhelm Ekelund föddes 14 oktober 1880 i Skåne. Som ung studerade Ekelund i Lund och det var i en studentkalender första dikten publicerades 1900. Senare på året kom egentliga debuten med ”Vårbris”. Ekelund var mycket produktiv, nio diktsamlingar på sex år utkom. 1909 lämnade Ekelund diktningen för att istället bli essä- och aforismförfattare. Ekelund blev aldrig någon diktare känd bland allmänheten, men många diktare och författare läste honom och inspirerades av hans verk. 3 september 1949 avled Vilhelm Ekelund.

Dikten Ro kommer från den fjärde diktsamlingen ”Melodier i Skymningen”.

Ro

Den svåra dagen redan

nu lutar mot sitt fall;

en dunkel sky — där nedan

är himlen klar och kall.

Min själ, var tröst, var stilla,

mitt hjärta, kväv ditt skri!

Hur snart blir allting stilla,

hur snart är allt förbi.

Första september infaller hösten enligt almanackan. Vi säger farväl till sommaren och välkommen hösten. Ha en trevlig höst  2017 ayps alla hedningar!