Hösten livets och dödens årstid.

Hösten livets och dödens årstid.

Hösten är nog den nordiska årstiden som uppvisar störst variation såväl rent rumsligt som andligt. Början av hösten är nästan sommar, det är nu skörden bärgas, frukt plockas och därefter skördefester och marknader hålls. Dessa årfester vid hösten har rötterna, ett passande ord då det gäller skördefester i hedendomen. Den andra delen av hösten har ett bokstavligt men inte nödvändigtvis andligt mörkare perspektiv. Det bli mörkare på kvällarna, det blir kallare och nu när naturen dött firas minnen av de döda. Det är på hösten jakten börjar vilket rent symboliskt passar bra. Någon dör, någon får föda. I slutet av hösten minns de rättrogna hedningarna sina döda släktingar och vänner. Hel är en gudinna som de flesta inte ägnar någon större uppmärksamhet är ofta med på ett hörn. Hel må ursäkta men Frej är den gud som får den största uppmärksamheten. Frej är ju fruktbarhetsguden men också alvernas furste. Alverna är ju delvis förfädersandar. Liv och död, Frej och Hel, hösten har många sidor, liksom asatron.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s