Svenska dikter del XXXVI Ögonen slutna

Svenska dikter del XXXVI Ögonen slutna

Ola Hansson levde mellan 1860 och 1925. Hansson föddes som son till en lantbrukar som dock hade det så bra ställt att han lät sina söner studera. Ola som var den yngste studerade i Lund och började 1880 publicerade dikter i lokalpressen. Första diktsamlingen kom 1884. Året därpå kom Notturno som blev genombrottet för den unge skalden. Två år senare kom samlingen som gjorde skandal Sensitiva amorosa. Den ansågs vara osedlig och gjorde Hansson något avog mot svenska kritiker. Hansson gifte sig ed danska författarinnan Laura Mohr och flyttade från Sverige. Familjen, det blev en son flyttade runt i Europa, främst Tyskland och Schweiz. Från början inspirerad av Nietzsche fick Hannson en kris och blev ett tag katolik. Laura Mohr var en tid på sinnesjukhus. Ola Hansson var dock mycket produktiv och dikter, romaner och mycket mer skapades. Skåne var trots allt kringflackande en inspirationskälla. Hösten 1926 avled Hansson i blindtarmsinflammation. Hansson tyckte att han borde ha nobelpriset i litteratur, det fick han inte, men han blev den förste att motta Gustaf Frödings stipendium.

Dikten Ögonen slutna kommer från diktsamlingen Notturno som kom 1885.

Ögonen slutna

Ögonen slutna

Ögonen slutna,

från min vrå

ädla visor

jag lyssnar på.

Vårnatten sänker sig

sval och skum.

Slätten derute

hvilar stum.

 

Bäfvande vemodsfull

jag hör

vyssande sus

i vassens rör,

trampet af dansen

i skog och äng,

tonande tyst ur

stråke och sträng.

Enkla visor

om sven och mö,

visor om vårsol

och vintersnö,

som i toner

gråta och le

folkets lif

i lycka och ve.

In genom fönstret

ångar len

doften af blommande

syrén.

Rundt uti natten

tyst det gror.

Slätten hvilar

i månskensflor

 

 

 

 

Den snälla ”världsreligionen”!

Den snälla ”världsreligionen”

Buddism ska av en del personer anses vara den snälla världsreligionen. Den ska också mest uppfattas som en slags filosofi och inte religion. Men då begår man ett misstag. Religioner måste inte vara ökenreligioner som predikar monoteism. Men att buddism ska vara en snäll religion bevisas ju av det faktum att en och annan klåpare inom denna religion som munken på bilden som bränner sig till döds. Är man inte snäll mot sig själv, då kan man inte vara snäll mot andra. Och vad är det för människosyn som finns i Sydostasien? Vissa länder  där de flesta är buddister är kända för prostitution och annat snusk. Nej buddism är inte en snäll religion!

Och som vanligt, vi tar bara och diskuterar med folk som delar vår värdegrund!

En religion för sexturister, men inte polyteister. Usch för buddismen!

Svenska skådespelare del IX: Douglas Håge

Svenska skådespelare del IX: Douglas Håge

Douglas Håge föddes och dog i Göteborg. Mellan vaggan och graven hann denne Thalias tjänare med mycket under sin karriär som skådespelare på scen och film. Douglas Hansson föddes 6 mars 1898. Namnet Håge lades till senare. Fadern var sjöman, uppväxten skedde i Masthugget. Teaterintresset kom tidigt och i ungdomen började han intressera sig för att inte bara se teater utan även utföra den. 1917 började Håge med amatörteater, fick sedan sin egentliga debut i Uddevalla två år senare.

I början av 1920 – talet for Håge till Finland för att spela teater. Det var här som enligt honom själv fick sin egenliga teaterutbildning. När det inte spelades teater i Finland for Håge hem till Sverige och drog runt i folkparkerna. Revyer tog en hel del tid, Håge var engagerad hos flera revymakare men framförallt Klangenrevyerna och hos Kar De Mumma. 1927 gifte sig Håge med Maja Håkansson från Borås, även hon var skådespelerska och sångerska. Sin filmdebut gjorde Håge 1932. Totalt blev det 102 filmroller. Många av rollerna var ofta små arga gubbar och när Douglas Håge en dag tröttnade på det bad han Rune Moberg, känd manusförfattare ge honom en mer komisk roll. Moberg skrev manus om Lilla Fridolf en toffelhjälte som lever tillsmans med sin fru Selma. Paret skildrades i radio 1955. radioserien blev populär och det blev även fyra filmer med Håge i huvudrollen. En serietidning blev det också där Fridolf bär Håges drag. Serien fortsätter för övrigt än i dag.

Även om filmerna om Lilla Fridolf blev de mest populära så var Håge med även i mer dramatiska filmer som Musik i mörker 1948 i regi av Ingmar Bergman och Hemsöborna 1955 i regi av Arne Matsson för att ta några exempel. Sista rollen var i Sängkammartjuven från 1959. Den hade premiär i december 1959. Då hade Douglas Håge dött några veckor tidigare den 18 november i en hjärtattack.

douglas-hage

douglas-hage-och-hjordis-petterson

Douglas Håge med Hjördis Petterson. Eller ska vi säga Fridolf och Selma?

Asatron är en poesireligion!

Asatron är en poesireligion!

Det är en vanlig uppfattning att den förkristna religionen endast bedrevs som kult framför gudabilder och det hölls någon ritual framför dessa. Riktigare är väl att hävda att religionen till stora delar var en poesireligion. Om asatron som vi kallar denna religion endast hade varit en kult där offer frambars och utfördes framför träfigurer då hade man aldrig lagt ner så mycket möda på just poesi. Otaliga kenningar och heitin, flera olika sorters versformer som blev allt mer och mer komplicerade. Allt detta talar för sig själv, asatron var och är en mycket mer komplicerad religion än vad många tror.

Troligen är det just detta att poesin var den centrala delen av religionen. Ja, de fattigaste och enklaste människorna kanske inte kunde uppfatta denna tro så. Men hos stormännen som ladejarlarna och andra växte det upp en hovtradition med skalder. I denna religion, denna asatro för stormän och vikingar var en del av kulten att kunna framställa verser, men också att kunna förstå dem. Genom att göra verser och dikter positionerar skalden att han kan och behärskar inte bara diktkonsten utan har stora kunskaper i religionen. Åhörarna bevisar genom att förstå dikterna att de har i sin tur kunskaper i religionen.

Troligen har inte alla gudmakter haft en kult i vanlig mening. Men det har heller inte behövts, dessa gudmakter levde och verkade just i poesin. Man kan kanske tala om rent litterära asar och asynjor. Men det gör inte dessa gudmakter sämre.

Med alla gudamakter samt namn de har bredvid sina vanliga namn uppkom en mycket komplicerad tro. Dessvärre blev den så komplicerad att det för många enkla människor var mer lättfattligt med den nya religionen som bara förkunnade tron på en gud samt att det bara räckte med att en död man var en frälsare som kunde ge evigt liv. Man behövde inte tänka eller fundera, än mindre ta sig tid och möda att förstå poesi, det räckte ju med att bara tro. Asatron var knappast en primitiv religion med okunniga men råa vikingar som offrade djur och gapade och vrålade. Asatron var en mycket komplicerad religion för och av människor med hög intelligens och levnadsvisdom. Ingenting som senare gjorts när det gäller poesi och diktning har överträffats på över tusen år. Kristendomen började först ifrågasättas när bibeln översattes till folkspråken och folk insåg att det finns väldigt mycket ologiska luckor.

Den del av asatron som inte krävde så mycket poesi eller andra tankeövningar, den överlevde i vis mån och gjort det in i nutiden. Hit hör årsfester och seder som att sätta ut mat till tomten. Men vill vi förnya asatron och hitta rötterna till denna tros innersta kärna, då måste vi studera dikterna och sångerna i eddan men också i de andra källor som överlevt religionsförsämringen. Asatron var en poesireligion, som poesireligion måste den återfödas!

Henrik Andersson

I fädrens spår för framtida segrar!

I fädrens spår för framtida segrar!

Vasaloppets stolta valspråk är: ” i fädrens spår för framtida segrar!” Nästan alla känner till devisen som står målad över målporten i Mora. Men hur många vet att det var adelsmannen, konstnären och pionjären inom hembygdsrörelsen Gustaf Ankarcrona som är dess upphovsman?

ankarcrona

vasloppsporten

Bra kan bli bättre

Bra kan bli bättre

Det går bra för ideell kulturkamp. Folk tittar in dagligen och vi satte rekord 1720 visningar den 25 februari. Men bra kan bli bättre. Nya skribenter behövs och de som inte anser sig klara av att skriva kan ju alltid säga vad de vill att vi ska skriva om. Nya ämnen men också nya artiklar om det vi redan skriver om. Exempelvis har man en dikt av en författare så kan man höra av sig så kan vi kanske skriva om den. Historia är ju något alla gillar att läsa om. Annars så skulle sådana artiklar inte ha så hög besöksnivå. Våra skönhetstävlingar ska heller inte föraktas, men vi har nästan slut på hedniska damer. Samtidigt kan det vara svårt att hitta nya infallsvinklar. Vi har skrivit om ”bortglömda monarker” inte om de mest kända. Vi har skrivit om andra världskriget, men där är det svårt att hitta nya infallsvinklar. Något som vi dock alltid ska fortsätta med är att skriva oömma ord om religioner vi anser vara dåliga sådana.

Men som rubriken lyder, bra kan bli bättre. Tipsa oss via vår e-post eller i kommentarsfältet.

ideellkulturkamp@hotmail.se

 

Politisk korrekt protestantisk köttfrossa!

Politisk korrekt protestantisk köttfrossa!

Det kan ju måhända intressera en och annan kulturhistoriskt intresserad att under reformationen slutade de som vände sig bort från Rom och påven att fasta. Man tyckte helt enkelt inte att fastan behövdes. Gott så, men roligare är att det hos vissa protestanter blev det lite politiskt korrekt att just äta kött och andra godsaker just under fastan. Mat är då som nu politik.

Men tiderna förändrads. Efter några årtionden började även kyrkan framhålla att en viss återsamhet borde råda ändå. Bröllop skulle helst inte hållas när fastan var. Och en och annan insåg också i naturahushållningens tidevarv att det kunde vara ekonomiskt fördelaktigt att hålla igen på förråden.

Men nog är det lite roligt att en del fundamentalistiska Lutheranhängare låt smörja kråset till sin guds ära.