Se det med ett leende, pepparkakans dag
Nionde december är en dag då julbak förr skulle ske. Det bakas mycket än idag men kanske inte lika mycket som förr. Men många bakar fortfarande pepparkakor till jul. Pepparkakan har en mörkbrun färg och finns i två sorter. Dels den mjuka även kallad skånsk pepparkaka eller den härda och platta som är den vanligaste. Vid jultid brukar denna kaka göras i speciella formar som kan vara utformade som människor, djur eller andra föremål. Då det inte är jul brukar kakan var rund.
Pepparkakan har sitt namn efter de kryddor som finns i den. Peppar är inte vanligt idag men väl kryddpeppar, kanel och ingefära. Dessa ingredienser var förr inte helt vanliga så kakan var ingenting som åts dagligen. Från början åts inte pepparkakan i främsta hand som bakverk utan som medicin. Man tillskrev de kryddor som var med i kakan olika medicinska egenskaper. Helt taget ur luften var det väl inte. I dag lever uttrycket ”ät pepparkaka så blir du snäll” kvar. Förr handlade det om att man skulle bli bättre till sinnes. I dag handlar det nog mest om att muta barn…
Äldre tiders recept kunde även innehålla anis, muskot och pomerans.
I Sverige har pepparkakan avnjutits sedan medeltiden. Hösten 1335 åts pepparkakor vid Magnus Eriksson, kung över Sverige och Norge bröllop med grevinnan Blanka av Namur.
Kung Hans 1455- 1513 som härskade över Danmark, Norge och tidvis även Sverige åt pepparkakor. Han fick dem ordinerade som medicin. Kungen led av depressioner och kryddorna i kakan skulle förhoppningsvis bota svårmodet. Om detta tidigmoderna lyckopiller gjorde någon effekt vet vi inte. Någon har föreslagit att begreppet om att man blir snäll av pepparkakor kommer från just kungens apotekare.
På 1800-talet blev många av de exotiska kryddorna som behövs för att göra pepparkakor billigare. Fler åt kakan, men den förlorade lite av sin status. Pepparkaka hade ju förr bara rika och mäktiga personer råd att låta gräddas. I århundraden har det varit sed att göra olika former av bröd. Vid jul fanns speciella skådebröd som inte åts under helgen utan först vid julens avslutning. Pepparkakan var extra lämplig som skådebröd då den håller sig länge. På 1800-talet blir det vanligt med så kallade pepparkakshus där kakan gjorts som ett litet hus, eller att man gör hål i kakan och trär ett band igenom den. Därefter kan de hängas upp som dekoration. Julgranen gör sin entré i slutet av 1800-talet. Vid jul får många pepparkakor glasyr och ppparkakshus brukar vara pyntad både med det ena och det andra. Lyxmodellen med blad guld som fanns under renässansen har nog försvunnit helt.
Vid lussefirandet klädde folk förr ut sig. Lussebrudar och lussegubbar gick omkring och sjöng. Någon gång, man vet inte riktigt när började en del klä ut sig till pepparkaksgubbar. Inte helt fel måhända då pepparkakan blivit en julens kaka. I slutet av 1900-talet fick pepparkaksgubbar vara med i officiella Luciatåg. Några årtionden senare bannlystes de flesta av dessa gubbar då de inte befanns vara politiskt korrekta. Dumma idioter förbjöd dem då de kunde associeras med färgade människor. Samma personer som ogillar pepparkaksgubbar är väldigt förtjusta i invandrare som har sina rötter i de länder ingredienserna till pepparkakan växer…
Tre pepparkaksgubbar
Musik: Alice Tegnér, Text: Astrid Gullstrand
Vi komma, vi komma från Pepparkakeland
och vägen vi vandrat tillsammans hand i hand.
Så bruna, så bruna vi äro alla tre,
korinter till ögon och hattarna på sne’.
Tre gubbar, tre gubbar från Pepparkakeland,
till julen, till julen vi komma hand i hand.
Men tomten och bocken vi lämnat vid vår spis,
de ville inte resa från vår pepparkakegris.
Hjärtformade pepparkakor. Dessa brukar finnas året om.
Pepparkakshus. Finns bara vid jul. Brukar rivas Tjugondag Knut.
Ideell Kulturkamp 