Gå ur kyrkan
Det finns en hemsida som de läsare som mot allt förmodan är med i svenska kyrkan borde ta del av. Den heter Gå ur kyrkan. Föreningens syfte är att förenkla processen att gå ur Svenska kyrkan.
Det verkar som en del uppfattat det som lite krångligt att lämna svenska kyrkan, men efter ett besök på Gå ur kyrkan finns det ingen ursäkt att vara med längre.
Svenska skådespelare del II: Wiktor ”Kulörten” Andersson
Om ni någon gång ser en svensk svart/vitt film från 1930-1950 talet så är risken stor att ni ser en liten herre med runt ansikte och något ljus stämma. Pass på, han spelar sällan någon större roll, men han gjorde många roller, hela 186 filmroller. Ja hela 186 filmroller gjorde Wiktor Andersson mest känd för smeknamnet ”Kulörten”. Nu är dessa roller så många och flertalet så små att han inte ens i samtiden finns med i rollistorna. Men i en del filmer fick han synas mer och han var känd av allmänheten. I Sju Åsa-Nisse filmer var han med som ”Knohultarn”. I den tecknade serien om Åsa-Nisse visar just Knohultarn en viss likhet med Kulörten. 13 filmer han Kulörten med 1940.
Skådespelare från en av Åsa-Nisse filmerna. Kulörten högst upp till vänster.
Vår Thalias tjänare föddes i Halland, närmare bestämt i Kungsbacka 1887 och döptes till Wiktor Herman Andersson. Fadern postdräng Johan Viktor Andersson och Henrietta Bernhardina Nilsson. Han hade en äldre halvbror och fyra yngre syskon. 1931 gifte han sig med Edith Viktorsson, 1902–1976.
Kulörten som Knohularn. Den mest återkommande och kanske kända rollen?
Teaterdebuten var 1905 och gjordes hos Axel Bosin. Det blev mest komiska roller och revy. Hos dem Kulörten var verksam hos kan nämnas Axel Engdahl, Ernst Rolf och Gösta Ekman d.ä. Även inom cirkus och tivoli uppträdde Kulörten. Han var även auktionsutropare och ska även varit fakir! En annan lite ovanlig syssla ska ha varit att han roade sig med att göra julbockar av halm. Kulörten var även röstskådespelare och gjorde en röst i den tecknade filmen Alice i Underlandet. 1966 avled vid 79 år ålder Kulörten i Stockholm. Det syns som Kulörten inte hade allt för stora prestationer och drömmar om stora roller. En gång ska han sagt till en revymakare, som ville stryka bort en del av hans roll. Med ”stryk så mycket du vill förutom två ord. Vilka ord var det då, jo namnet på lönelistan!
Kulörten, vad är det för namn egentligen? Jo det kommer av att Wiktor Andersson hade rött hår. Namnet verkar han fått redan som liten.
Filmer Kulörten medverkade i:
Av hjärtans lust (1960)
Den store amatören (1958)
Jazzgossen (1958)
Kvinna i leopard (1958)
Laila (1958)
Åsa-Nisse i kronans kläder (1958)
Gårdarna runt sjön (1957)
Klarar Bananen Biffen? (1957)
Räkna med bråk (1957)
Åsa-Nisse i full fart (1957)
Moln över Hellesta (1956)
På heder och skoj (1956)
Ratataa eller The Staffan Stolle Story (1956)
Suss gott (1956)
Tarps Elin (1956)
Åsa-Nisse flyger i luften (1956)
Friarannonsen (1955)
Hemsöborna (1955)
Janne Vängman och den stora kometen (1955)
Åsa-Nisse ordnar allt (1955)
Flicka med melodi (1954)
Hästhandlarens flickor (1954)
Ung sommar (1954)
Åsa-Nisse på hal is (1954)
All jordens fröjd (1953)
Göingehövdingen (1953)
Kungen av Dalarna (1953)
Muséet (1953)
Skuggan (1953)
Sommaren med Monika (1953)
Vi tre debutera (1953)
Åsa-Nisse på semester (1953)
69:an, sergeanten och jag (1952)
Adolf i toppform (1952)
Blondie Biffen och Bananen (1952)
Bättre 50-tal (1952)
Flottare med färg (1952)
För min heta ungdoms skull (1952)
Hård klang (1952)
Janne Vängman i farten (1952)
Kvinnors väntan (1952)
Kärlek (1952)
Säg det med blommor (1952)
Trots (1952)
Åsa-Nisse på nya äventyr (1952)
Alice i Underlandet (1951)
Biffen och Bananen (1951)
Dårskapens hus (1951)
Leva på ”Hoppet” (1951)
Livat på luckan (1951)
Tull-Bom (1951)
Anderssonskans Kalle (1950)
Fästmö uthyres (1950)
Kyssen på kryssen (1950)
Loffe blir polis (1950)
Motorkavaljerer (1950)
När kärleken kom till byn (1950)
Påhittiga Johansson (1950)
Restaurant Intim (1950)
Sånt händer inte här (1950)
Två trappor över gården (1950)
Ung och kär (1950)
Boman får snurren (1949)
Farlig vår (1949)
Flickan från tredje raden (1949)
Gatan (1949)
Janne Vängman på nya äventyr (1949)
Kronblom kommer till stan (1949)
Människors rike (1949)
Skolka skolan (1949)
Svenske ryttaren (1949)
Törst (1949)
De kämpade sig till frihet (1948)
En svensk Tiger (1948)
Hammarforsens brus (1948)
Intill helvetets portar (1948)
Loffe på luffen (1948)
Loffe som miljonär (1948)
Soldat Bom (1948)
Solkatten (1948)
Brott i sol (1947)
Bruden kom genom taket (1947)
Det kom en gäst … (1947)
Dynamit (1947)
Får jag lov, magistern! (1947)
Kvarterets olycksfågel (1947)
Kvinna utan ansikte (1947)
Pappa sökes (1947)
Tappa inte sugen (1947)
Tösen från Stormyrtorpet (1947)
91:an Karlsson. ”Hela Sveriges lilla beväringsman” (1946)
Det är min modell (1946)
Djurgårdskvällar (1946)
Harald Handfaste (1946)
Klockorna i Gamla Sta’n (1946)
Kris (1946)
Möte i natten (1946)
Åsa-Hanna (1946)
Den glade skräddaren (1945)
Flickor i hamn (1945)
I Roslagens famn (1945)
Kungliga patrasket (1945)
Oss tjuvar emellan eller En burk ananas (1945)
Rattens musketörer (1945)
Dolly tar chansen (1944)
Klockan på Rönneberga (1944)
Kungajakt (1944)
Kärlek och allsång (1944)
När seklet var ungt (1944)
Prins Gustaf (1944)
Räkna de lyckliga stunderna blott (1944)
Skogen är vår arvedel (1944)
Släkten är bäst (1944)
Det går som en dans … (1943)
En fånge har rymt (1943)
Hon trodde det var han (1943)
I mörkaste Småland (1943)
När ungdomen vaknar (1943)
Professor Poppes prilliga prillerier (1943)
Sjätte skottet (1943)
Stora skrällen (1943)
Örlogsmän (1943)
En äventyrare (1942)
Flickan i fönstret mitt emot (1942)
Himlaspelet (1942)
Jacobs stege (1942)
Kvinnan tar befälet (1942)
Man glömmer ingenting (1942)
Sexlingar (1942)
Bara en kvinna (1941)
Dunungen (1941)
En fattig miljonär (1941)
En kvinna ombord (1941)
Göranssons pojke (1941)
I natt – eller aldrig (1941)
Lasse-Maja (1941)
Lärarinna på vift (1941)
Spökreportern (1941)
Striden går vidare (1941)
Beredskapspojkar (1940)
Hans Nåds testamente (1940)
Hennes melodi (1940)
Karusellen går … (1940)
Lillebror och jag (1940)
Stora famnen (1940)
Vi Masthuggspojkar (1940)
Västkustens hjältar (1940)
Adolf i eld och lågor (1939)
En enda natt (1939)
Filmen om Emelie Högqvist (1939)
Folket på Högbogården (1939)
Ombyte förnöjer (1939)
Vi på Solgläntan (1939)
Goda vänner och trogna grannar (1938)
Med folket för fosterlandet (1938)
Reklamfilm Tuppens väveri Vindsröjning (1938)
Sara lär sig folkvett (1937)
Bröllopsresan (1936)
Familjens hemlighet (1936)
Kungen kommer (1936)
På Solsidan (1936)
Samvetsömma Adolf (1936)
Ä’ vi gifta? (1936)
Bränningar (1935)
Ebberöds Bank (1935)
Flickor på fabrik (1935)
Järnets män (1935)
Kärlek efter noter (1935)
Munkbrogreven (1935)
Smålänningar (1935)
Under falsk flagg (1935)
Ungkarlspappan (1935)
En stilla flirt (1934)
Kungliga Johansson (1934)
Uppsagd (1934)
En natt på Smygeholm (1933)
En stille flirt (1933)
Giftasvuxna döttrar (1933)
Pettersson & Bendel (1933)
Två man om en änka (1933)
Vad veta väl männen – (1933)
En stulen vals (1932)
Vi som går köksvägen (1932)
Boman på utställningen (1923)
I kronans kläder (1915)
Kolingens galoscher (1912)
Det förstörda vattnets taktik!
I äldre tider använde ryssarna när deras land blev anfallet den brända jordens taktik. De skövlade sitt eget land. Boskap dödades, brunnar förstördes och hus brändes, allt för att försvåra för fienden som då inte kunde använda dessa resurser. Taktiken var fruktansvärd, den såg till att mängder av civila dog, men det var också ett fungerande taktik. Svenskar, fransmän och tyskar har försökt invadera Ryssland men alla har förlorat.
Nu verkar dock det svenska försvaret använda sin egen version, det förstörda vattnets taktik! Att förstöra sitt eget land i krig kan kanske vara ursäktligt, men att förstöra sitt eget land i fredstid! Militären verkar hata Vättern, Sveriges vackraste sjö.
År ut och år in har de använt sjön som måltavla. Hur mycket fisk som dött och hur mycket fiskeutrustning som skadats går nog inte att beräkna. Nu ska det skjutas igen. Alla utan militären förstår att vattnet i Vättern tar skada av granater och bomber. Vattnet i Vättern används nu som dricksvatten, men hur länge kan det göra det när det skjuts och bombas?
Nu får det vara nog!
Sluta förstöra Vättern, sluta använda det förstörda vattnets taktik!
Henrik Andersson
http://www.skaraborgsbygden.se
Publicerad 2016-08-01
Tankar i OS tider
När kristendomen fick allt mindre inflytande över själarna i Europa, ja då återkom de olympiska spelen. Theodosius I regerade 379- 395 ayps och är väl mest känd för att han 393 förbjöd spelen som ursprungligen var religiösa riter till guden Zeus ära. 1896 återkom spelen, om än i mycket modifierad form. Zeus tittar nog fram och ser vad som sker på arenorna i dagarna. Spelen av idag har även tvingat fram lite förnyelse i de muslimska länder som är mer än lovligt monoteistiska. Kvinnor från bland annat Saudiarabien får delta, om än i heltäckande tävlingskläder. Inte ens Muhammeds intolerans lära är huggen i sten. Typiskt är ju att just bovarna i islamiska staten hotat med terror. I spelen i dag är över 200 länder representerade. Många av länderna är mycket skilda åt i vanliga fall. Men i OS får de vara med och de får ha sitt groll i väntan på något annat tillfälle.
Som asatroende kan det ju vara en fråga om det inte finns någon ”idrottsgud” och det finns det faktiskt. Ull som är tvekampens, bågskyttets och skidornas gud är bäst lämpad för denna funktion. Fast han verkar onekligen passa bättre till vinterspelen. Med lite god vilja kan man i OS se hedendomens återkomst i världen!
Gillar OS så kan ni passa på att skicka en vänlig tanke till denne grekiske gud!
Heraia
Som alla vet hölls det i den hellenistiska världen de olympiska spelen. Alla vet att bara män fick delta, riktig sant är det inte. Det finns belägg att några få kvinnor ägde och lät bekosta kapplöpningshästar, vagnar och kuskar. Det var ägaren och inte kusken som räknades som vinnare.
Men alla känner kanske inte till att det fanns tävlingar där bara kvinnor fick delta. Innan de olympiska spelen hölls tävlade kvinnor i Heraia eller heriaspelen. Enda grenen var löpning. Spenen hölls till gudinnan Heras ära. Deltagarna var inte nakna som de flesta olympiska tävlande var utan hade en kort klänning eller tunika kallad chiton. Vinnarna i heraia fick som belöning en krans av olivblad samt statyer eller porträtt uppsatta i Heras tempel i Olympia. Männen fick inte närvar när kvinnorna tävlade. Deltagarna från Sparta verkar ha varit de bästa löparna. Troligen beroende detta på att även flickor uppmanades att idrotta i denna stadsstat.
Hera
Så här kunde en deltagare i heraiaspelen se ut. Figurinen föreställer en löpare från Sparta.
VÄTTERN
I äldre tider använde ryssarna, när deras land blev anfallet, den brända jordens taktik. De skövlade sitt eget land. Boskap dödades, brunnar förstördes och hus brändes, allt för att försvåra för fienden som då inte kunde använda dessa resurser.
Taktiken var fruktansvärd, den såg till att mängder av civila dog, men det var också en fungerande taktik. Svenskar, fransmän och tyskar har försökt invadera Ryssland men alla har förlorat. Nu verkar dock det svenska försvaret använda sin egen version, det förstörda vattnets taktik. Att förstöra sitt eget land i krig kan kanske vara ursäktligt, men att förstöra sitt eget land i fredstid.
Militären verkar hata Vättern, Sveriges vackraste sjö. År ut och år in har de använt sjön som måltavla. Hur mycket fisk som dött och hur mycket fiskeutrustning som skadats går nog inte att beräkna. Nu ska det skjutas igen. Alla utan militären förstår att vattnet i Vättern tar skada av granater och bomber. Vattnet i Vättern används nu som dricksvatten, men hur länge kan det göra det när det skjuts och bombas?
Nu får det vara nog! Sluta förstöra Vättern, sluta använda det förstörda vattnets taktik.
Henrik Andersson
Religion med förnuft
Socialism med förnuft kan leda till att man bygger ett välfärdssamhälle. Socialism utan förnuft leder till arbetsläger.
Liberalism med förnuft kan leda till tolerans och frihet. Liberalism utan förnuft leder till egoism.
Religion med förnuft kan leda till personlig utveckling och ge mer värden inom konst och kultur. Religion utan förnuft leder till förföljelse och massmord.
Ideella Kulturföreningen försöker sig driva nyhedendom, men med förnuft. Nyhedendom med förnuft betyder också att man tar och har distans till politisk korrekthet som att man tar avstånd från monoteistiska trosläror från andra länder.
Nyhedendom med förnuft säger att man måste anpassa livet och tron till den tid man lever i, men inte till vilket pris som helst. Nyhedendom med förnuft säger att ingen kan ha helt rätt i andliga frågor. Det finns inte en enda sann väg att gå.
Så ärade läsare, var förnuftiga!
Svenska skådespelare del I: John Melin
Nu börjar Ideella Kulturföreningen en ny artikelserie, svenska skådespelare. Men var lugna, de taskspelare som lever idag och som springer runt på diverse etablissemang på Stureplan och som talar om sitt könsliv i gammalmedia, de tar vi inte med. Vi har bara två krav på våra skådespelare, de måste vara från Sverige samt vara döda!
Först ut i serien är John Melin.
Idag är John Melin inte känd, men har man varit med i hela 129 filmer så förkännar man att vara med i vår artikelserie!
John Erik Melin föddes i Karlskoga 18 maj 1895. Han avled 70 år gammal 6 april 1966 i Stockholm. Melin gjorde sin debut på scenen 1915 hos Emil Norlander. Närmare bestämt på Kristallsalongens Friluftsteater. Norlander skrev två revyer 1915, Stockholm runt på 140 minuter och Restaurant Pumpen.
1919 spelade Melin en revy i två akter Mångsidiga Isidor på Novilla sommarteater på Djurgården.
Samma år filmdebuterade han i rollen som kyrkobesökare i John W. Brunius Synnöve Solbakken. Redan nu ska det avslöjas att Melin var med som redan sagts i 129 filmer, men han spelade aldrig någon huvudroll.
Melin engagerades som revyskådespelare. Det var som revyskådespelare Melin blev känd, inte för sina biroller i filmer. Det ska sägas att det var biroller även på scenen för vår skådespelare. Kanske fanns det inga huvudroller för en sådan stor och kraftig herre som Melin? Han hade också en väldigt ljus stämma.
John Melin spelade nyårsrevy 1935 på Södra Teatern, Karusellen. Medverkade gjorde bland andra Thor Modéen. Just Modéen var en skådepelare som Melin ofta mötte på scenen.
Det blev en ny nyårsrevy 1936 på Södran, Klart Söderut, här tillsammans med Thor Modéen, Åke Söderblom och Katie Rolfsen.
Melin blev en mycket uppskattad revyskådespelare och engagerades flitigt i revysammanhang, men reste också runt mycket i folkparkerna under 1930-talet.
Nyårsrevyn 1945 på Södran, Revydags skriven av Herr Dardanell spelade Melin tillsammans än en gång med Thor Modéen, Åke Söderblom, Katie Rolfsen.
Den 19 maj 1945 firade Melin 40 års jubileum som artist. Hela Södrangänget hyllade honom och ställde upp och showade långt in på småtimmarna.
Denne 130 kg man hade roller som polis, restauranggäst, ballongförsäljare och vad som bäst kan beskrivas som ”tjock herre”. Just biroller i restaurangmiljö var det ofta, men inte förvånande får man väl säga.
I filmen Kajan går till sjöss 1943 fick han spela sin minsta roll, en scen på cirka tio sekunder! Sin sista filmroll gjorde Melin i Hasse Ekman filmen Äktenskapsbrottaren 1964. En skivinspelning från 1929 finns där Melin medverkar.
Filmer Melin medverkade i:
Äktenskapsbrottaren (1964)
Ett drömspel (1963)
Biljett till paradiset (1962)
Ljuvlig är sommarnatten (1961)
Vi fixar allt (1961)
Djävulens öga (1960)
När mörkret faller (1960)
91:an Karlsson muckar (tror han) (1959)
Det svänger på slottet (1959)
Fröken Chic (1959)
Får jag låna din fru? (1959)
Ryttare i blått (1959)
Åsa-Nisse jubilerar (1959)
Damen i svart (1958)
Den store amatören (1958)
Körkarlen (1958)
Mannekäng i rött (1958)
91:an Karlsson slår knock out (1957)
Aldrig i livet (1957)
Enslingen Johannes (1957)
Lille Fridolf blir morfar (1957)
Synnöve Solbakken (1957)
Flickan i frack (1956)
Litet bo (1956)
Nattbarn (1956)
Ratataa eller The Staffan Stolle Story (1956)
Sjunde himlen (1956)
Suss gott (1956)
Far och flyg (1955)
Hemsöborna (1955)
Sommarnattens leende (1955)
Ute blåser sommarvind (1955)
Åsa-Nisse ordnar allt (1955)
Aldrig med min kofot eller Drömtjuven (1954)
En lektion i kärlek (1954)
Flicka med melodi (1954)
Förtrollad vandring (1954)
Karin Månsdotter (1954)
Salka Valka (1954)
Simon Syndaren (1954)
Sju svarta ”Be-Hå” (1954)
Storm över Tjurö (1954)
Två sköna juveler (1954)
Kolets ande (1953)
Vi tre debutera (1953)
Vägen till Klockrike (1953)
Drömsemester (1952)
För min heta ungdoms skull (1952)
Hård klang (1952)
Säg det med blommor (1952)
Hon dansade en sommar (1951)
Spöke på semester (1951)
Kastrullresan (1950)
Kvartetten som sprängdes (1950)
Kyssen på kryssen (1950)
Motorkavaljerer (1950)
När Bengt och Anders bytte hustrur (1950)
Påhittiga Johansson (1950)
Regementets ros (1950)
Restaurant Intim (1950)
Stjärnsmäll i Frukostklubben (1950)
Boman får snurren (1949)
Farlig vår (1949)
Hur tokigt som helst (1949)
Kronblom kommer till stan (1949)
Kvinna i vitt (1949)
Lattjo med Boccaccio (1949)
De kämpade sig till frihet (1948)
Loffe som miljonär (1948)
Det kom en gäst … (1947)
Folket i Simlångsdalen (1947)
Här kommer vi … (1947)
Krigsmans erinran (1947)
Kronblom (1947)
Sången om Stockholm (1947)
91:an Karlsson. ”Hela Sveriges lilla beväringsman” (1946)
Kris (1946)
Jagad (1945)
Sextetten Karlsson (1945)
Sussie (1945)
Fia Jansson från Söder (1944)
Kungajakt (1944)
Elvira Madigan (1943)
Hans Majestäts rival (1943)
Hon trodde det var han (1943)
I mörkaste Småland (1943)
Kajan går till sjöss (1943)
Rospiggar (1942)
Sexlingar (1942)
Tre glada tokar (1942)
Gentlemannagangstern (1941)
Hemtrevnad i kasern (1941)
Landstormens lilla argbigga (1941)
Stackars Ferdinand (1941)
Efterlyst (1939)
Folket på Högbogården (1939)
Frun tillhanda (1939)
Med folket för fosterlandet (1938)
Än leva de gamla gudar (1937)
Alla tiders Karlsson (1936)
Kungen kommer (1936)
Kärlek efter noter (1935)
Atlantäventyret (1934)
Karl Fredrik regerar (1934)
Uppsagd (1934)
Äventyr på hotell (1934)
Hemliga Svensson (1933)
Inled mig i frestelse (1933)
Lördagskvällar (1933)
Kärlek och kassabrist (1932)
Muntra musikanter (1932)
Sten Stensson Stéen från Eslöv på nya äventyr (1932)
Två hjärtan och en skuta (1932)
Brokiga Blad (1931)
Markurells i Wadköping (1931)
Skepp ohoj! (1931)
Fridas visor (1930)
Synd (1928)
Vårt land är ditt … (1928)
Drottningen av Pellagonien (1927)
Förseglade läppar (1927)
Hin och smålänningen (1927)
Spökbaronen (1927)
Mordbrännerskan (1926)
Karl XII/senare delen (1925)
Styrman Karlssons flammor (1925)
Två konungar (1925)
Carl XII:s kurir (1924)
Synnöve Solbakken (1919)
Upp och nedvända kors, ingenting för oss!
Första augusti är det Per i almanackan. Lite märkligt, för Per är en förkortning av Petrus. Den dag som Petrus har i almanackan är den 29 juni, tillsammans med Paulus. Petrus är förstås i mytologin Jesus av Nasarets närmaste man.
Korset är kristendomens symbol. Jesus själv ska ha avlidit då myndigheterna i det som är dagens Palestina lät enligt sägnen spika upp honom på ett sådant. Petrus skulle också han bråka med myndigheterna, de är vad man på modernt språkbruk kallar för kriminella. Petrus ska dock fått som sista önskan att bli korsfäst med huvudet nedåt. Att det finns de som säger att folk som blev korsfästa blev uppspikade på en påle och inte ett kors kan vi ju lämna för stunden. En annan av Jesus supbröder och fridstörare Andreas blev uppspikad på ett kors som liknar vår bokstav X.
Om Jesus har ett ”vanligt” kors, även kallat latinsk kors och Andreas ett X format kors vad har då Petrus för kors? Jo han har ett latinskt kors som är upp och nedvänt. Det roliga är att så kallade satanister använder det upp och nedvända korset som sin symbol.
Men vi vidhåller nog att det upp och nedvända korset är Petrus kors. Och upp och nedvända kors är ingenting för oss!
Nej tack!
Schweiz nationaldag
1 augusti 1291 skedde det som gör att datumet blivit Schweiz nationaldag, edsförbundet bildades. Folken i kantonerna Schwyz, Uri och Unterwalden slöt sig samman i det som skulle få namnet edsförbundet. Folken i de tre kantonerna vill vara fria, men habsburgarna som styrde tysk-romerska riket hade annan syn på den saken.
Schweiz har en historia som påminner om den svenska, långa perioder av krig, alplandets soldater var en slags exportprodukt i flera århundraden. Men krigens tid har ersatts av lång tid av fred och välstånd. Båda länderna har fått kritik för sin neutralitetspolitik under senaste världskriget. Nåväl, sänd en tanke till Schweiz första augusti!
Schweizisk Torshammare
Ideell Kulturkamp 