Slaget vid Burgstall 1631

Förord

Slaget vid Burgstall 18 juli 1631 är inte något känt slag. Men för den vetgirige kan det vara av intresse att veta att i detta slag besegrade ett svenskt kavalleri regemente, Västgöta ryttare under Gustav II Adolf en kejserlig styrka.

Bakgrund

För att trygga svenskarnas förbindelseleder med hemlandet förlades stödjepunkter och befästningar vid de floder svenskarna passerade. I en tid med dåliga vägar var floder ett bättre och säkrare sätt att sända materiell och förnödenheter. Under dessa operationer upprättades ett befäst läger vid den punkt, där floderna Elbe och Havel flyter samman. Staden Werben ligger beläggen just här. Svenske kungen ledde arbetet, men fick höra att sydväst om befästningsarbete fanns tre kejserliga kavalleriregementen. Dessa var förlagda vid byarna Burgstall och Angern. Gustav II Adolf samlade sina ryttare, men av de trupper som red ut var det bara västgötarna som var svenskar.

Striden

Kungen delade upp trupperna i tre avdelningar. Högra flygeln red mot Burgstall, vänstra mot Angern och den tredje var en slags reserv. Denna ledes av kungen personligen. Vid Burgstall överraskade kungens trupper de kejserliga som blev enligt egen utsago ” getrennt und ruiniert” Kejsarens trupper i Angern hörde dock striden och förvarnades. Här blev striden hårdare. Men då de kejserligas befälhavare dansken Holck sårades gav även de upp och retirerade.

När detta hände hade den styrka kungen lett kommit fram till byn Wehndorf. Vladislav von Pernstein var ledare för ett kyrassiärregemente som anföll svenskarna. Anfallet var kraftig och beslutsamt, de svenska trupperna hamnade i oordning och kungen själv riskerade att tillfångatas. (Här kunde den svenska insatsen i kriget fått en helt annan vändning än det nu tog.)  Det som räddade den svenske kungen var ett anfall av ett kompani från Västgöta ryttare ledda av Harald Stake. Stake samlade sina ryttare från Väne, Sundals, Flundre, Bjärke, Kulings och Ales härader och gick till motattack. Kungen fick tid att omgruppera sina trupper tack vare Stakes insats. Det som riskerade att sluta i nederlag blev en seger. Mycket beroende på att Stake själv i striden red fram och sköt ner von Pernstein. De kejserliga tvingades fly. Kungen trupper förföljde dem nästan fram till Tillys läger. Svenskarna miste mellan 10-15 man.  2000 hästar, 100 fångar och tre standard blev svenskarna krigsbyte.  Sedan denna strid var Västgöta ryttare ofta i kungens närhet. 52 dagar senare efter striden vid Burgstall stod slaget vid Breitenfeld där Stake och de andra från ”mellan Vänern och Vättern” deltog med framgång. Harald Stake är också känd för att ha skrivit en något vanvördig dikt. Men om den har vi redan skrivit.

Harald Stake, västgöte och hjälte!

Slaget vid Gestilren 1210

Inledning

17 juli eller kanske den 18 stod ett av Sveriges mest gåtfulla slag, slaget vid Gestilren. Vad är det som är gåtfullt? Vi vet vilka som stred, vem som vann. Mycket av hur själva striden utkämpades vet vi inte, men det gör vi inte alla gånger då det gäller medeltiden. Inte vet vi antalet stridande, inte heller är det ovanligt i historien, nej vi vet inte var slaget ägt rum!

Bakgrund

Sverige, den löst sammanhängande landskapsfederationen där kyrkan och kungamakten är enande faktorerbefinner sig sedan mitten av 1100-talet i en ständig maktkamp mellan två ätter. Sverkersätten från Östergötland och Eriksätten från Västergötland. I denna maktkamp får ätten från västra sidan av Vättern övertaget då dess ledare Från Knut, son till Erik den helige är kung från 1172 fram till sin död 1196. Knut har söner, men dessa är mideråriga och nu passar motståndarna på att ta makten. Kung i Sverige blir nu en herre vid namn Sverker, ibland kallad Sverker den yngre eller Sverker II för att skilja honom från sin farfar kung Sverker den äldre som dog 1156.

Sverker II styr några år, men Knuts söner växer upp och de anser sig ha rätt till tronen. Kriget utbryter men tre av bröderna stupar vid Älgarås 1205. Överlevande brodern Erik flyr till Norge. Erik återkommer med en här bestående av norska och svenska trupper, Sverker får hjälp från Danmark. I slaget vid Lena 1208 segrar Erik. Sverker flyr till Danmark. Efter två år i exil där påven lovat hjälpa Sverker kommer denne tillbaka. Nytt slag utkämpas i juli 1210. I slaget stupar Sverker.

Sverker sägs i en krönika från 1300-talket dödats av sin svåger Folke Jarl. En annan uppgift säger att Folke också dödades i striden. Den svenske ärkebiskopen Valerius var med Sverker men tvingades fly. Samma år krönte han segraren Knut till kung. Troligen är Knut den förste svenske kung som krönts ska tilläggas.

Var?

En tradition säger att slaget stod i närheten av Lena, slaget där Sverker flydde 1208. Idag heter Lena förresten Kungslena. Ett minne av slaget kan man förmoda.

Men det finns de som vill förlägga slaget till Uppland. Gästre by i Uppland säger de som tror på denna teori. I Östergötland, Göstrrings härad har någon velat se slaget utkämpas.

I Västergötland har sedan 1910 en minnessten stått i Varvs socken Vartofta härad. Stenen har inskription: ”Gud skydde Sveriges rike! Sjuhundra år efter slaget vid Gestilren reste Västgötar denna sten 1910.”

Onekligen var de som tror striden stod i Västergötland en trumf på hand. Monumentet står där. Men också att har slagen vid Älgarås och Lena ligger i samma landskap. Framtida forskning får ge slutgiltigt svar på gåtan.

Monumentet i Västergötland, Varvs socken.

All muslims

En idé som kommer från Skaraborg!

FOLKHEMMET:

Lars Hjertén skriver i SLA 13/7 att folkhemmet är en tysk uppfinning.

Det stämmer inte. Begreppet folkhemmet tog svensken Rudolf Kjellén och började använda åren innan första världskriget. Då denne Kjellén föddes i Skaraborg, närmare bestämt Torsö, kan det kanske vara av intresse att berätta lite om honom.

Rudolf Kjellén föddes 1864. Fadern var kyrkoherde. Sonen Rudolf studerade vid Uppsala universitet 1880. Han var med i Västgöta nation, dess sånganförare och slutligen inspektor. Banden till Västergötland bröt aldrig Kjellén, trots att Göteborg och Uppsala blev platsen för hans liv och gärningar. Han var med och lät restaurera kyrkan på Torsö och var med i Skaraborgs läns hushållningssällskap. 1901 utnämndes Kjellén till professor i statskunskap och statistik. Kjellén blev 1916 professor i vältalighet och statskunskap i Uppsala.

Politiskt var det högern som lockade och 1905–08 var Kjellén riksdagsman i andra kammaren och 1911–17 i första kammaren. Någon utpräglad politiker var inte Kjellén och inte partibunden i egentlig mening. Han var vad man kallade på tidens språk unghöger och ville reformera de konservativa.1922 dog Kjellén efter en kort tids sjukdom. Han begravdes på Uppsala gamla kyrkogård.

Tillhörande unghögern var Kjellén kritisk mot socialdemokraterna. Men han ogillade också de mest konservativa krafterna inom högern. Förutom att vara för utökning av rösträtt var Kjellén för idén att staten skulle bekosta pensioner och sjukvård, han var med andra ord för det vi skulle kalla välfärdssamhälle.Ett ytterligare bevis därpå är att Rudolf Kjellén var den förste i Sverige som myntade begreppet folkhemmet. Socialdemokraten Per Albin Hansson tog sedan upp idén. Men väl värt att notera att det inte var S-ledaren som var först med folkhemmet, det var prästen på Torsös son!

Folkhemmet som begrepp lanserade Kjellén åren innan första världskriget, ungefär samtidigt nämnde han begreppet nationalsocialism. En del har velat göra gällande att Kjellén var först med detta ord och därmed skulle den ideologi som förknippas med tyskt 30-tal alltså vara en i grunden svensk uppfinning. Helt taget ur luften lär det inte vara, Kjelléns skrifter lästes ofta i Tyskland. Kjellén myntade begreppet geopolitik, kortfattat kan man säga att läran om geopolitik säger att olika länders och stater utformas beroende på sitt geografiska läge. Samt att detta påverkar inte bara politiken utan ländernas sociala och kulturella förhållanden. Det är inom geopolitiken Kjellén blivit känd i världen utanför vårt lands gränser. Såväl britter, japaner men framförallt tyskar har läst Kjelléns skrifter och funnit inspiration ur dem. De mest kända skrifterna inom dessa områden är ”Stormakterna” och ”Staten som livsform”. Rudolf Kjelléns läror var, och är, omstridda. Han har inspirerat vetenskapsmän och politiker. Han var inte tillräckligt mycket höger för att vara traditionell höger, inte tillräckligt mycket vänster för att räknas dit heller. Liberal var han absolut inte! Kjelléns syn på socialism innebar inte klasskamp och än mindre klasshat. Han ville inte att svenskarna skulle delas in i klasser som i grund och botten bara är indelning beroende på ekonomi utan han ville att de skulle finna en ny gemenskap och denna gemenskap var nationen!

Henrik Andersson

Skaraborgs Allehanda: http://www.sla.se

Allt är inte bara elände i världen. Det har kommit goda nyheter också. I juni månad lämnade 13 300 personer svenska kyrkan. Vite Krist får allt mindre och mindre anhängare. – 13 300 personer är en + nyhet eller hur, alla goda och glada hedningar?

Denna trolltant har allt mindre guld i sin säck…

Lägg ner skiten!

14 juli 1789, en dag att inte fira!

14 juli 1789 stormade pöbeln i Paris fästningen Bastiljen. Detta var starten på den så kallade franska revolutionen. I Frankrike är dagen firad som nationaldag. Vår tids demokrati föddes detta datum. Men demokrater brukar inte gärna påpeka att det efter stormningen av fästningen i franska huvudstaden bröt ut oroligheter och kaos vilket ledde till skräckväldet 1793 där bland annat franska kungaparet miste livet. Franska revolutionen lede sedan till det stora krig som utkämpades i Europa 1792-1815. I detta krig förlorade Sverige Finland.

Hade inte franska revolutionen varit så hade vi sluppit mycket elände. 14 juli är sannerligen inte en dag att fira, tvärtom.

Ja tack, jättegärna!

Vad menar vi med denna rubrik? Jo ni får gärna uppmana alla ni känner att besöka bloggen ideell kulturkamp. Länka gärna till den, eller gör reklam på vilket sätt ni vill. Ingen blir gladare än vi om fler läser bloggen! Delad glädje är ju dubbel sådan!

http://www.ideellkulturkamp.wordpress.com

Ny skrift utkommen: Blotkalendern

En ny skrift har utkommit. Den heter: Blotkalendern, en nyhednisk kalender sammanställd efter hedniseringens princip. Författare är Henrik Andersson.

Denna skrift på 36 A4 sidor tar upp alla årets högtider samt förslag till vilka gudamakter som ska firas och åkallas. Skiften tar även upp högtider i ett kulturhistoriskt perspektiv. Priset är 130:- inklusive frakt.

Beställning görs via ideellkulturkamp@hotmail.se

Ut ur kyrkan heter en sida som har som enda mål att folk ska gå ur svenska kyrkan. En utmärkt idé tycker vi. Vi ser helst att folk lämnar den kristna religionen. Och om ni nu är kristna, vad gör ni då här? Ja svara behöver ni inte, vi diskuterar ju bara med folk som delar vår värdegrund.

http://www.uturkyrkan.se/