Slaget vid Burgstall 1631

Slaget vid Burgstall 1631

Förord

Slaget vid Burgstall 18 juli 1631 är inte något känt slag. Men för den vetgirige kan det vara av intresse att veta att i detta slag besegrade ett svenskt kavalleri regemente, Västgöta ryttare under Gustav II Adolf en kejserlig styrka.

Bakgrund

För att trygga svenskarnas förbindelseleder med hemlandet förlades stödjepunkter och befästningar vid de floder svenskarna passerade. I en tid med dåliga vägar var floder ett bättre och säkrare sätt att sända materiell och förnödenheter. Under dessa operationer upprättades ett befäst läger vid den punkt, där floderna Elbe och Havel flyter samman. Staden Werben ligger beläggen just här. Svenske kungen ledde arbetet, men fick höra att sydväst om befästningsarbete fanns tre kejserliga kavalleriregementen. Dessa var förlagda vid byarna Burgstall och Angern. Gustav II Adolf samlade sina ryttare, men av de trupper som red ut var det bara västgötarna som var svenskar.

Striden

Kungen delade upp trupperna i tre avdelningar. Högra flygeln red mot Burgstall, vänstra mot Angern och den tredje var en slags reserv. Denna ledes av kungen personligen. Vid Burgstall överraskade kungens trupper de kejserliga som blev enligt egen utsago ” getrennt und ruiniert” Kejsarens trupper i Angern hörde dock striden och förvarnades. Här blev striden hårdare. Men då de kejserligas befälhavare dansken Holck sårades gav även de upp och retirerade.

När detta hände hade den styrka kungen lett kommit fram till byn Wehndorf. Vladislav von Pernstein var ledare för ett kyrassiärregemente som anföll svenskarna. Anfallet var kraftig och beslutsamt, de svenska trupperna hamnade i oordning och kungen själv riskerade att tillfångatas. (Här kunde den svenska insatsen i kriget fått en helt annan vändning än det nu tog.)  Det som räddade den svenske kungen var ett anfall av ett kompani från Västgöta ryttare ledda av Harald Stake. Stake samlade sina ryttare från Väne, Sundals, Flundre, Bjärke, Kulings och Ales härader och gick till motattack. Kungen fick tid att omgruppera sina trupper tack vare Stakes insats. Det som riskerade att sluta i nederlag blev en seger. Mycket beroende på att Stake själv i striden red fram och sköt ner von Pernstein. De kejserliga tvingades fly. Kungen trupper förföljde dem nästan fram till Tillys läger. Svenskarna miste mellan 10-15 man.  2000 hästar, 100 fångar och tre standard blev svenskarna krigsbyte.  Sedan denna strid var Västgöta ryttare ofta i kungens närhet. 52 dagar senare efter striden vid Burgstall stod slaget vid Breitenfeld där Stake och de andra från ”mellan Vänern och Vättern” deltog med framgång. Harald Stake är också känd för att ha skrivit en något vanvördig dikt. Men om den har vi redan skrivit.

Harald Stake

Harald Stake, västgöte och hjälte!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s