Svenska statsministrar del III Carl Swartz

Svenska statsministrar del III Carl Swartz

I Östergötland föddes den man som i 203 dagar var ansvarig för Sverige regering ödesåret 1917.  Carl Swartz såg dagens ljus 1858. Fadern var tobaksfabrikör och sonen Carl blev den fjärde generationen inom tobaksbranschen. Ännu idag finns snuset röda lacket kvar som en påminnelse om tobaksdynastins Swartz dagar. Den blivande statsministern studerade först i Uppsala och sedan i Tyskland. Sonen gick i faderns fotspår och många var som ovan nänts de svenskar som hade snus under läppen från Swartz fabriker.  I Norrköping blev Swartz en viktig person, han satt både med i bankstyrelse och i kommunstyrelsen.

1886 gifte sig Swartz. Makan hette Dagmar och två söner och en dotter blev resultatet av det äktenskapet.

1906 började den politiska karriären på allvar då han utnämndes till finansminister, sex år tidigare hade han blivit riksdagsman. Under årens gång blev Swartz med i flera viktiga utskott. Politiskt var han moderat konservativ.

Sedan 1914 hade Sverige styrts av en ämbetsmannaregering under Hjalmar Hammarskjölds ledning. Första världskriget pågick och Sverige höll sig neutralt. Viktiga politiska frågor hade sedan krigsutbrottet fått vila, viktigaste var rösträttsfrågan. Men under krigets gång blev det mer och mer kritik mot regeringen. Livsmedel sakandes och kraven på reformer kom åter. Regeringen klandrades också för att vara något mer tyskvänlig än vad som var nödvändigt och att detta försvårade importen av livsmedel från länder som var med i ententen. Hammarskjöld ansåg sig tvingad att avgå trots att kungen Gustaf V försökte få honom kvar som sin förste minister. Efter en viss svårighet att få i ordning en ny regering accepterade Carl Swartz att bli statsminister. 13 mars 1917 tillträdde den nya regeringen. I Sverige jäste missnöjet dels från de radikala men också de konservativa som fruktade att det skulle bli revolution. Borgerliga kårer började beväpna sig men regeringen förbjöd denna verksamhet. Förhandlingar gjordes också med socialdemokraterna ledare främst Hjalmar Branting. Dessa uppgörelser ledde till att lugnet någorlunda återställdes i landet. Förhandlingar om import av livsmedel främst från Storbritannien kom igång. Rösträttsfrågan kom åter i fokus. Många inom den svenska högern var splittrade i frågan. Swartz ansåg att riksdagsvalet 1917 skulle avgöra framtiden och han blev därmed den förste konservativa statsminister som accepterade parlamentarismens principer. När vänstern och de liberala vann valet lämnade statsministern in sin avskedsansökan. Kungen ville ha honom kvar men det visade sig omöjligt. Gustaf V såg inget annat val än att godta liberalen Edén som ny statsminister och att godta parlamentarismen.

Carl Swartz den siste statsministern innan demokratins genombrott. Swartz avled i Stockholm. Dödsdagen var den i svensk historia så välkända Gustav Adolf dagen sjätte november 1926 i en ålder av 68 år. Fram till sin död var Swartz riksdagsman i första kammaren.

Carl Swartz

Carl Swartz från ungdom till ålderdom.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s