300 årsdagen av slaget vid Storkyro

storkyro19 februari 1714 stod slaget vid Storkyro. Här möttes ryska och svenska trupper i strid. Egentligen borde man kanske säga finska trupper då de flesta av karolinerna var finnar.
Sedan nederlaget vid Poltava fem år tidigare hade Sverige utkämpat ett försvarskrig såväl i öst om i syd. I söder hade man vid Helsingborg vunnit mot danskarna men i öster var läget värre. Finland var glest befolkat och det var ont om proviant och andra förnödenheter. 1713 började ryssarna på alvar en offensiv mot den östra delen av det svenska stormaktsväldet.
Generalmajor Carl Gustaf Armfeldt hade blivit befäl över de finskla trupperna men hade ont om allt soldater, mat och utrustning. Många av karolinerna hade även dålig utbildning och några var bara bönder som inkallats till ett slags lantvärn.
På ryska sidan var det också ont om proviant men man hade däremot mer manskap och kavalleri.
Vid slaget som inleddes på morgonen stred följande förband på svensk-finska sidan: Åbo och Björneborgs kavalleri, Nylands och Tavastehus kavalleri, Karelska kavalleriet och Ingermanlands dragoner.

Åbo, Björneborg, Viborg, Savolax, Österbottens, Nylands och Tavastehus infanteriregementen samt värvade och uppbåd. Åtta kanoner hade man som eldunderstöd. Siffrorna har varit oskra men troligen hade Armfeldt under sitt befäl 4500 man. Ryssarna under Michail Golitsyn hade kanske så många som 9000 man varav en del kosacker som var irreguljärt kavalleri. Båda sidorna hade ont om foder till hästarna men värst var det på den svensk-finska sidan.
Till en början gick slaget bra för Armfeldt men tillslut lyckades ryssarnas i antal större armé få övertaget. Armfeldt gav order om reträtt.

Förlusterna är förstås osäkra men kanske 1600 döda. Fångar och sårade kan ha blivit 900. Ryssarna förlorade i döda och sårade omkring 2000. Slaget var i februari och kylan gjorde att en del sårade frös ihjäl på natten. Slaget var relatvit kort och med få inblandade. Men å andra sidan var förlusterna i proportion till de inblandade höga. Det var i månt och mycket en strid man mot man.
Slaget ledde till att Finland under våren 1714 blev okuperat av ryssarna som gav sig av först 1721.
Men Armfeldt och hans karoliner hade inte gett sig utan strid.

2 kommentarer på “300 årsdagen av slaget vid Storkyro

  1. Fredrik Karlsson skriver:

    Dem hade en bra ledare med Karl XII ! En sådan man skulle vi haft som ledare idag.

  2. Henrik Andersson skriver:

    Så sant så sant.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s