Hedershedningen Niccolò Machiavelli

Hedershedningen Niccolò Machiavelli

Nu börjar en ny artikelserie. Den tar upp män och kvinnor som levt i en tid då kristendomen härskat men som visat prov på tänkande som gör att de förtjänar att få titeln hedershedning. Först ut är Niccolò Machiavelli.

Som tredje barnet och förste sonen till adelsmannen Bernardo di Niccolò Machiavelli och hans hustru Bartolommea di Stefano Nelli såg mannen vi berättar om livets ljus första gången i Florens våren 1469. Unge Niccolò hade läshuvud och särskilt fattade han intresse att studera gamla antika filosofer och författare. När Florens makthavare den mäktiga familjen Medici förlorade makten 1494 var Niccolò Machiavelli som tjänade på detta. Han utsågs till kansler och fick utföra viktiga diplomatiska uppdrag. Under ett av dessa träffade han Cesare Borgia illegitim son till påve Alexander VI.  Machiavelli tog starkt intryck av Borgia och såg honom som något av ett ideal hur en furste skulle vara.

Medici tog tillbaka makten 1512 och Machiavelli var en av de som fängslades. Han torterades men lyckades komma undan med livet. Istället blev det landsflykt. Machiavelli var missnöjd med att Italien som en gång varit centrum i Romarriket nu var uppdelat på flertal småstater som ofta bekämpade varandra och ansåg att landet borde enas under en stark furste, en person lik Cesare Borgia. Nu började Machiavelli skriva sitt verk ”Fursten”. Boken var färdig 1513 men utkom inte förrän några år efter Machiavellis död 1527.

Som alla vet handlar denna skrift om hur en furste ska styra. Sådana böcker, fanns förut, men de handlade mest om att fursten skulle vara en god kristen. Detta vände sig Machiavelli emot. Fursten skulle endast vägledas av det som var bäst för staten. En stark furste var den ende som kunde bygga upp en stark stat och få slut på splittringen av Italien och leda till förnyelse för såväl folk som kultur.

Boken Fursten har anklagats för att vara omoralisk. Författaren anser att det viktigaste är att fursten styr bra och inte dygdigt eller moraliskt. Fursten får inte dra sig för att ljuga eller starta krig. Resultat är det viktigaste och det är inte tid för annat. Realpolitik är viktigare än idealism. Fursten som utkom några år efter författarens död har kritiserats. Men kritikerna kommer från en moral som härstammar från kristendomen.

Men författaren till ”Fursten” på originalspråk ”Il Principe” visade i en tid då kristendomen var norm och allhärskande som ideologi i Europa att man kan och bör styra en stat utan att ha kristendomen som ideal moralisk måttstock. Boken är en föregångare till dagens sekulära samhälle. Läs den!

Niccolò Machiavelli tilldelas titeln hedershedning då han visade att man kan bygga en stat utan kristen inblandning, att man kan styra ett rike utan att behöva läsa eller bry sig om Bibeln.

Denne piggögde man med sitt trevliga leende har hatats av de kristna för att han visar att deras moral inte behövs om man ska bygga upp en stark och fungerande nation.

Hedniska furstar del III Blot-Sven

Hedniska furstar del III Blot-Sven

Kung Inge Stenkilsson var en ond människa. Han var kristen och kunde inte tåla den relativa tolerans som fanns mellan kristendom och asatro. Allt sedan Olof Eriksson även kallad Skötkonungs dagar hade de flesta kungarna blivit döpta. 1067 hade dock en hednisk kung en tid makten, han hette Erik slogs och stred mot en kristen kung med samma namn. Efter denna händelse hade det bara varit kristna men ändock toleranta kungar. Men nu var det slut med toleransen. Inge var upp i Svealand och folket krävde att han skulle blota. Inge vägrade. Svear äga att konung taga så och vräka sa man förr och det gjorde man. Folket lät i någon slags god demokratisk ordning fördriva Inge. Inge var nu ingenting värt i Svealand. Kungen flydde och slickade väl nattvardskalken i sin sorg nere i Västergötland.

Men nu träder hjälten in på scenen. Svearna ville ha en kung och helst skulle kungen vara ättling till de gamla kungaätterna som härledde sin härstamning till de sanna gudarna. Inges svåger steg fram och sa att han kunde upprätthålla blotet om han valdes. Folket accepterade och Sven blotade. Blot-Sven har han kallats den nye kungen men han kan lika gärna kallas Sven I eftersom han troligen är den ende konung vi haft i Sverige med detta namn. Inge och Sven var svågrar därför anser man det troligt att Sven var bror till Inges maka Helena. Namnet är ju kristet och kanske var Sven också uppväxt i sådan miljö men likt den siste hedniske kejsaren Julianus Apostata död 363 insett att kristendomen är en vidrig lära och därefter återtagit den sanna religionen? Eller hade Sven alltid varit hedning? Vad kung Svens drottning hette vet vi inte.

Konflikt uppstod. Den hedniska reaktionen mot den nya läran resulterade i att bland annat missionären Eskil dödades. Inge lyckades dock återkomma. Efter tre år kom Inge med en här från det kristna Götaland. I kampen stupade Blot-Sven och de gamla gudarnas hus och stöttor försvann. Fenrisulven vann en seger men Blot-Sven for till Valhall.

Få konstnärer har avbildats Sven I. Men här är en från 1970-talet.

Av teologiska skäl måste du gilla vargar!

Av teologiska skäl måste du tycka om vargar!

Skade är ju en asynja som alla vet gifte sig med Njord. Men äktenskapet knackade i fogarna. Skade vill ju inte höra måsarnas skri, nej hon vill höra vargarna yla. Men hur ska vargarna yla när så många människor vill utrota dem? Ja det är både en lätt och svår fråga. Att stödja de verksamheter som finns för att stärka vargarnas antal i Sverige är ju en sak. En annan är ju att uttala stöd till att det ska finnas vargar i Sverige. Anmäla om du får kännedom om varghatare försöker döda dessa djur till myndigheterna. Ja man kan påverka i både stort som smått. Om du är hedning och dyrkar Skade ja då måste du av teologiska skäl vara för att det finns en stark och livskraftig vargstam i Sverige. Vad tror ni förresten Odens vargar Gere och Freke tycker om varghatare? Fenrisulven han kan ni däremot avsky hur mycket ni vill!

Skade gillar vargar, vi gillar Skade och därmed gillar vi vargar. Varghatare får inte kommentera denna artikel!