Gustav Adolfbakelser avnjöts i Skövde

Gustav Adolfbakelser avnjöts i Skövde

Sjätte november uppmärksammade några medlemmar i föreningen hjältekonungen som stupade vid Lützen genom att äta bakelser. Föreningen försöker ju uppmärksamma den svenska matkulturen och  bakelser till Gustav II Adolfs ära är en del av den svenska matkulturen. Bakelserna smakade utmärkt!

Alvablot i Örebro

Alvablot i Örebro

Den fjärde november 2017 ayps höll föreningen alvablot i Örebro. Medlemmar kom från såväl Närke som Västergötland.  Först hölls ett blot inomhus där bland annat fyra nya statyetter föreställande Idun, Skade, Njord och Frigg invigdes. Senare hölls en ceremoni vid gravfältet Enbuskabacken. Gravfältet med omkring 160 gravar har rötterna i vendeltiden men användes långt in på tusentalet. Mjöd och vin offrades till makterna och de döda.

Senare besöktes restaurang och det skålades för de döda och asatron. En rundtur gjordes i centrala Örebro innan mötet avslutades.

Oden närvarade vid gravfältet.

Öl och kött passar bra när hedniska högtider firas.

Örebro slott besågs på kvällen.

Ideella Kulturföreningens synpunkt på reformationen

I år är det 500 år sedan reformationen utbröt. Vi i IKF anser att reformationen ur ett hedniskt perspektiv var en positiv händelse. Varför? Jo för det första, den form av kristendom som förstörde asatron var den katolska. Att munkarna och nunnornas religion försvann innebar en liten hämnd ur en hedniskt synvinkel. För det andra, reformationen ledde till att Sverige blev en stormakt. Nr Sverige var under påvens ok, var vårt land en obetydlig provins inom den katolska gemenskapen, mindre än hundra år senare var Sverige en stormakt! Tack vare Gustav II Adolf den store försvann katolikernas försök att tvinga Sverige att åter bli en del av påvens lydländer.

Så vi sänder en vänlig tanke till Martin Luther för att han bröt med Rom och ett stort tack till Gustav II Adolf för att han stred mot påven och ligans trupper och därmed hindrade motreformationen att komma till Sverige.

Henrik Andersson 385 års dagen för slaget vid Lützen

Tack för att du stred mot tro som förstörde asatron!

 

När Gustaf VI Adolf spelade en politisk roll

När Gustaf VI Adolf spelade en politisk roll

Gustaf VI Adolf spelade ingen större politisk roll i den svenska historien. Ofta skrivs det i historieböckerna att han inte spelade någon politisk roll alls. Det stämmer inte. Hösten 1957 spelade kungen en högst väsentlig och viktig roll i den svenska politiken.

Gustaf VI Adolf blev kung 1950. Vid en ålder av 67 år fick han ta över som statschef. Vid denna tid hade såväl praxis som lagarna gjort att kungens främsta uppgift var utnämning av ämbeten. Sverige var vid denna tid ett mycket stabilt land. Inga inrikespolitiska kriser fanns och den goda ekonomin gjorde att levnadsstandarden ökade. Det fanns inget större utrymme för en aktiv personlig kunglig politik. Sedan att kungen syns vara influerad av den brittiska monarkin, hans två gemåler kom båda från Storbritannien. I den brittiska monarkin spelar regenten bara en politisk roll vi kriser och regeringsbildningar i övrigt är funktionen enande och ceremoniell.

Sverige var ett stabilt land 1957. Men en fråga inom politiken ledde till hetsiga debatter och diskussioner. Frågan gällde den allmänna tilläggspensionen, ATP. Socialdemokraterna och centerpartiet styrde landet i en koalitionsregering men i frågan om ATP var de oense En folkomröstning om ATP hölls hösten 1957. Socialdemokraternas linje segrade. Gunnar Hedlund, ordförande för centerpartiet som samma år bytt namn från bondeförbundet meddelade då att samarbetet var över. Den 15 oktober lät Hedlund förstå att regeringssamarbetet skulle upphöra. Efter några dagars interna överläggningar meddelade Tage Erlander, statsminister sedan 1946 kungen den 22 oktober att regeringssamarbetet upphört. 26 oktober lämnade Erlander in regeringens avskedsansökan till kungen. Erlander menade att socialdemokraterna borde fortsätta regera. Kungen lät förstå att regeringsbildningen var kungens uppgift och förhandlingar mellan de övriga partiledarna gjordes. Förhandlingar gjordes med partiledarna. Vid denna tid hade Sverige fem riksdagspartier, socialdemokraterna under Tage Erlander, centerpartiet under Gunnar Hedlund, folkpartiet under Bertil Ohlin, högerpartiet under Jarl Hjalmarson samt kommunisterna under Carl-Henrik Hermansson. Sverige hade under denna tid en tvåkammarriksdag. Socialdemokraterna hade majoritet i första kammaren medan de borgerliga hade majoritet i den andra.

Kommunisterna stödde socialdemokraterna, de borgerliga kunde inte enas om att bilda en trepartiregering. Hedlund visade inget intresse av att styra med högern och folkpartiet, eller stödja en koalition mellan de två. Tanken på en samlingsregering fanns men den visade sig snabbt vara en omöjlighet. Då socialdemokraterna var det största partiet lät Gustaf VI Adolf Erlander bilda en ren socialdemokratisk ministär. Den nya regeringen blev en minoritetsregering och utlovade nyval året därpå vilket skedde. Socialdemokraterna vann och deras linje i ATP-frågan vanns slutgiltigt 1959.

Krisen skötte kungen helt korrekt sitt ur parlamentarismens synvinkel, Gustav VI Adolf var anhängare av denna regeringsprincip och hade inte för avsikt att bryta mot den. Några personer på högerkanten hade nog hoppats att kungen skulle låta någon ny statsminister ta över men så blev det inte. Kungen fick sedan beröm för sitt korrekta sätt att ha hand om krisen. 31 oktober 1957 bildade Erlander en ny regering enbart med socialdemokrater som statsråd. Socialdemokraterna regerade sedan som ensamt regeringsparti fram till 1976. Kungen fick sedan beröm för sitt sätt att sköta krisen, han höll sig till parlamentarismens princip och enligt gällande praxis.

För kungen var det givetvis en framgång. Gustav VI Adolf bevisade att monarkin fyllde en praktisk funktion i statslivet. I ett historiskt perspektiv är krisen 1957 intressant dels för det var sista gången en regeringskris sköttes av konungen. Dels för att det var Gustav VI Adolf enda egenliga inblandning i politiken. Sett ur ett längre perspektiv var krisen en framgång för monarkin. Ett försök att lösa krisen ur ett annat än rent parlamentariskt synvinel, det vill säga att ersätta Erlander med en ledare från högern hade kunnat skada monarkin. Kungen agerade hösten 1957 användes aldrig som ett bevis på att monarkin borde avskaffas. Kraven på ett nytt statsskick debatterades ofta under denna tid. ”Gamle kungen” levde upp till sitt valspråk ”Plikten framför allt”:

Litteratur:

Andersson Lars M & Amurén Lena Sveriges historia i årtal 2003.

Carlsson sten & Rosén Jerker(hred) Den svenska historien del 15, våra dagars Sverige 1985.

Duhs Staffan Sveriges monarker 1986.

Erlander Tage 1954-1960 1972.

Fridh Kjell Gamle kungen Gustaf VI Adolf, en biografi 1995.

Gierow, Karl Ragnar Gustaf VI Adolf, hela folkets kung 1971.

Harrison Dick Därför höll Gustaf VI Adolf låg politisk profil, artikel i Svenska dagbladet 29 september 2016.

Lagerqvist Lars O Sveriges regenter, från forntid till nutid 1997.

Reformationen i ett kulturhistoriskt perspektiv

Reformationen i ett kulturhistoriskt perspektiv

För femhundra år sedan inleddes det som i historien kallas för reformationen. Splittring skedde inom kristenheten och många länder som förut bekänt sig till katolicismen bröt med påven. Förändringarna var inte bara rent teologiska, även det dagliga livet ändrades. Allt skedde förstås inte på kort tid utan över längre tid. Några korta kapitel ska dock nedan ta upp förändringarna:

Arbetslivet

I de länder som avskaffade påvemakten började folk arbeta mer. Flera helger och bönedagar främst till de olika helgonen slopades och istället blev det mer arbetsdagar. Kanske så mycket som en och en halv månad mer arbetade en protestant gentemot en katolik när reformationen varat några generationer. Den industriella revolutionen utbröt i det protestantiska England för att ta ett annat exempel. De länder som anammade den nya tidens religion har än i denna dag ett visst försprång gentemot de katolska.

Sexualitet

Celibatet som dygd och moraliskt föredöme försvann hos protestanterna. Det blev även tillåtet att ha sexuellt umgänge dagligen och inte som förr då man skulle undvika detta vissa dagar. I gengälld så blev moralen ofta strängare. Sex var tillåtet men bara inom äktenskapet. Skiljsmässor som redan förut var svåra att få blev nu nästan omöjliga. Otrohet straffades hårdare och ibland med döden.

Litteratur och musik

Då bibeln översattes till folkspråken påverkade översättningarna språket såväl det talande som det skrivna. I de protesanternas kyrkor började folk sjunga på folkspråken och melodierna och texterna påverkade musiklivet även utanför kyrkans väggar.

Livsmedel

Fastan och andra förbud mot att äta kött försvann hos protestanterna. I början av reformationen så visade många sin lojalitet mot den nya religionen genom att äta kött då katolikerna fastade.

Stärkt statsmakt

I de flesta länder infördes reformationen då furstarna insåg att de hade mycket att vinna genom att anta den nya läran. Kyrkans egendom konfiskerades och lades under statens kontroll. Prästerna blev statsanställda och fick delvis nya uppgifter, bland annat folkbokföring för statens räkning. Furstarna stärkte sin makt, det lyckades få katolska furstar göra, undantaget är Frankrike. Spanien och Österrike försvagades efter reformationen särskilt efter westfaliska freden 1648.