Konstnärer del V, Einar Norelius

Einar Norelius föddes i dalarna år 1900 och avled i sitt hemlandskap 84 år senare 1985. Den begåvade Norelius studerade först vid Tekniska högskolan, men senare även måleri. Konsten tog över och Norelius blev vid sidan av John Bauer vår mest kände sagotecknare. En viktig skillnad mellan de två konstnärerna är att Norelius motiv är mer lekfull och präglas av en hel del humor. Inte bara illustrationer till sagor gjordes, Norelius skrev en del också. Som serietecknare kan nämnas att Norelius gjorde bilderna till den första serien om Pelle svanslös och sin egen serie om ”Dumbo i djungeln”. Det viktigaste gärningen var dock den att Norelius gjorde illustrationerna till ”Bland tomtar och troll” i 53 år. Många har sett hans bilder men kanske inte funderat så mycket på vem som gjort dem. Norelius var även med i Konstnärernas riksorganisation och var grundare föreningen Svenska tecknare.

Norelius 1 Norelius 2

Norelius 3

Norelius 4

Norelius 5

Norelius 6Norelius 7

Norelius 8

Norelius 9

Konstnärer del IV, J. R. R. Tolkien

John Ronald Reuel Tolkien föddes 1892 i Sydafrika. Han var soldat i brittiska armén under första världskriget, språkforskare och professor. Året innan sin död, han dog 1973 förlänades han brittiska imperieorden och fick rätt att kalla sig sir. Tolkien är mest känd för sina fantasyböcker men han var även konstnär. Han arbetade ofta i akvarell eller i teknik inspirerad av akvarellmålning. Mycket kom i mellan och han stora intresse var språkforskning, vem vet vad Tolkien hade kunnat göra med sitt måleri om han bara satsat på den? Onekligen innehåller hans barnböckers illustrationer en hel del charm.

Tolkien 1    Tolkien 2 Tolkien 3               Tolkien's illustration of Bilbo Baggins's home

A detail from JRR Tolkien's drawing Conversation with Smaug.

Tolkien 4

Tolkien 6Tolkien 5

Tolkien 9

Konstnärer del III, Ludwig Fahrenkrog

Ludwig Fahrenkrog föddes i Preussen 1867, han började tidigt intressera sig för måleri och studerade konst i Berlin. 1913 erhöll Fahrenkrog professur i måleri. Fahrenkrog bröt tidigt med kristendomen och slöt sig till flera grupper som kan beskrivas som nyhedniska, där man hämtade inspiration från det förindustriella samhället och i germanska myter. 1898 tillkommer ett av Fahrenkrogs viktigaste verk: Lucifer lossage von Gott, Lucifer avsäger sig Gud. Lucifers fall från 1913 som också den bygger på samma tema är ett betydelsefullt verk. Fahrenkrog var en känd konstnär i Tyskland, en av anledningarna till att Germanische Glaubens Gemeinschaft som Fahrenkrog var medlem i slapp upplösas efter NSDAP maktövertagande berodde till stor del just på Fahrenkrogs erkänna ställning som konstnär. Liksom Fidus kom dock Fahrenkrog i viss motsättning med de nya regeringsinnehavarna fast att de hade mycket gemensamt med det nya tidens ideal. Ludwig Fahrenkrog avled 1952, vid en ålder av 85 år.

Fahrenskog

Fahrenskog 2

Fahrenskog 3

Fahrenskog 4

Fahrenskog 5

Fahrenskog 6

Fahrenskog 7

Fahrenskog 9

Fahrenskog 8

Konstnärer del II, Fidus

Fidus, eller som han hette Hugo Höppner föddes i Tyskland 1868. Han studerade konst i München och reste till både Italien och Norge. Höppner som tog artistnamnet Fidus som betyder den trofaste blev tidigt inspirerad av naturdyrkan, soldyrkan och naturism. Som många andra vid sekelskiftet sökte han efter inspiration och mening med livet i naturen, bort från städer och modernitet. Runt sekelskiftet var Fidus som mest känd. Under Hitlers tid vid makten blev Fidus kontroversiell. Fidus hade gått med i NSDAP 1932 och var positiv till den nya regeringen men många av de nya beslutsfattarna ansåg att en del av Fidus konst var kitschig och dekadent. Fidus fick dock titeln professor. Tre gånger i sitt liv var Fidus gift, han avled 1948 i det ockuperade Tyskland och slutade sina dagar i fattigdom.

Fidus 1

 Fidus 3 Fidus 4 Fidus 7

Fidus 5

Fidus 8

Fidus 9

Fidus 6

Fidus 4

Konstnärer del I, Arthur Rackham

Arthur Rackham 1867-1939 kan kanske bäst beskrivas som en brittisk motsvarighet till John Bauer. Båda hämtade motiv från sagor och folklore, blev kända och uppskattade av både kritiker och allmänhet samt att de illustrerade och inte skrev några egna alster. 1910-1911 gjorde Rackham bilderna till Richard Wagner Nibelungens ring som utkom som bokverk. Här kommer några exempel på Rackhams illustrationer till Wagners arbetet som är inspirerat av germanska myter och berättelser.

Siegfried_rhinemaidensSiegfried_and_the_Twilight_of_the_Gods_p_110

Sigurd och fafner

Loke Rackham Nonorna Rackham

Thor Rackham Freya och thursar Rackham

Brynhilde Rackham

Freja Rackham

Med dessa bilder inleder vi nu en serie artiklar om konstnärer vi tror våra läsare kan finna intressanta. Hör gärna av er om ni har synpunkter eller förslag.

Om ölets gud och mjödets gudinna!

Nionde december är Annadagen. Anna är enligt de kristna mor till Maria och därmed mormor till Jesus. Annadagen var fram till 1571 helgdag. Som märkesdag inför jul var förr nionde december och kanske ännu på sina håll en viktig dag. Nu skulle ljusen stöpas, julbaket tas om hand och lutfisken läggas i blöt. Minnet av julbaket kan sägas leva kvar då den nionde december sedan 1990-talet är pepparkakans dag, som alla vet förknippas dessa kakor ofta med julen. Viktigare än såväl lutfisk som ljustillverkning var nog kan man tänka att julölet skulle avsmakas denna dag. På sina ställen började man på Annadagen att brygga öl. I runkalendern är dagens märke en kanna och dagen har hetat ”Anna med kanna.”

Asatrons gud för ölbryggning är Byggvir. Han är fruktbarhetsguden Frejs tjänare och är gift med Beila. Beilas, ibland Beyla namn tros syfta på bin och av deras honung kan man göra mjöd. Man kan nog med rätta säga att Beila är mjödbryggandets gudinna. Maken Byggvirs namn syftar på ordet bjugg som är ett gammalt namn på sädesslaget korn. Frej ser till att säden växer och Byggver ser till att en del av skörden blir till öl.

Byggvir och hans maka nämns i den äldre eddan i Lokasenna. Det är lite omtvistat om de är alver eller vaner, men gudar det är de, det råder det inget tvivel om! Hell Byggver! Hell Beila!

Beila

Vår ”Anna med kanna” gudinnan Beila! Nämn hennes namn med vördnad alla törstiga hedningar!

Heldag i Stockholm

Lördagen 6:e december samlades en liten men trogen skara i Stockholm för att besöka traditionell julmarknad på Skansen samt Nordiska museet. Så gjordes också och kvällen rundades sedan av med middag och mjöd på restaurangen Aifur i Gamla stan. Det skålades även för Finlands självständighetsdag. Tack till de nordmän som medverkade! Här följer en summering av våra intryck i bild:

20141206_133115

20141206_135302

20141206_135025

20141206_145245

20141206_175206

Text och foto av S.

Ligga med gud?

fest 1fest 2

fest 5

fest 4

Hedningar finns det gott om och alla går de sina egna vägar. Men ett har de gemensamt, de står upp. De är inte någon osynlig guds slav eller tjänare, de är sina gudar och gudinnors barn.

muslim 1

MALAYSIA-ISLAM-RAMADAN

muslim 3

Här är det andra seder. Våra muslimska vänner ligger på knä, huvudet ner och rumpan upp! Stackars den som har reumatism. Nog ser det väl både dumt och ovärdigt ut? Är dessa en guds barn eller en guds slavar? Fast det kanske finns någon form av erotik över det hela, de kanske rent av ligger med gud? Då kan man kanske förstå den homoerotiska ställningen? Och man kan ju förstå varför kvinnor har sådan undanskymd roll i den yngsta ökenreligionen! Det finns ju muslimer som tror att Muhammed ska återkomma genom att födas av en man.

Tre bloggar som retar idioter

Tre bloggar kan kanske vara av intresse? Ägaren till corruptionsweden sägs vara näthatare och polisen har gripit honom. Att lösa Palmemordet det är svensk polis för dum (feg?) för men att gripa någon som sitter och skriver framför en dator då  har de resurser.

http://www.corruptiosweden.blogspot.se

Allas vår Dan Park retar ofta upp folk. Intressant nog är de som blir arga ofta filurer som vi i IKF heller inte tycker om.

http://www.bloggis.se/danpark

Lars Vilks retade upp muslimer, det behövs inte så mycket för att göra det. Osynliga gudars anhängare har sällan humor eller tålamod. Om inte Vilks hade retat upp muslimerna så hade han bara ansetts vara en vanlig konstnär.

http://www.vilks.net

Yttrandefrihet i Sverige går ut på att alla ska ha samma åsikt och sträva efter samma mål. Samhällskritik får bara komma från vänster, vänsterns kritik är att det inte går fort nog.

Genom att tipsa om länkar till bloggar gör vi en insats. Vi har inte haft kontakt med någon av de tre personer som har hand om ovanstående adresser utan gör det endast för att vi tycker att debattklimatet i Sverige är trist och tråkigt.

Att reta pk-idioter, korrupta poliser samt monetister är aldrig fel. Eller vad säger ni?

Julkalenderns historia

I äldre tider benämnde man årets sista månad för julmånaden, även om julen infaller först vid Lucia så kan man ändå säga att nedräkningen nu börjar. Seden att räkna ner inför julafton alternativt juldagen är nog nästan lika gammal som julen själv. Otåliga barn och vuxna har försökt göra väntan lättare på olika sätt. Man har räknat ner genom att varje dag rita en markering på vägg eller dörr. Kalenderljus där ljuset har 24 markeringar och ljuset tänds en stund varje dag har och finns fortfarande. Men det vanligaste sättet idag att räkna ner är genom adventskalendern eller som man allt mer säger julkalendern.

Adventskalendern härstammar som så mycket annat från Tyskland och har kommit till Sverige den vägen. Än sen? Bremen var svenskt fram till 1906. Det var i lutherska områden kalendern kom till och första ska varit tillverkad 1851. När väl kalendern skapats var den mer eller mindre färdig, kartong med utskurna luckor fäst på ett papper är principen än idag. Men ibland finns det innehåll i luckorna, det kan vara dikter eller verser, nummer till lotteri eller kanske mest populärt hos barnen, godis, ofta då choklad. Det har funnits en variant där man klipper ut papper och fäster på kartongen, men den verkar aldrig ha förekommit i Sverige.

Första svenska adventskalendern gjordes 1934. Konstnären bakom verket var Aina Masolle 1885-1975. Ibland kallade hon sig även Aina Stenberg MasOlle. Utgivarna var Sveriges flickors scoutförbund. 1957 lät Sveriges radio göra en kalender och tv var först med sin tre år senare.

I det gamla bondesamhället fanns det runstavar och vissa dagar som var särskilt viktiga hade ett märke. Dessa hade dock pratiska funktioner, exempelvis är 9 december, Annadagen märkt med en kanna för att visa att julölet ska vara bryggt. Här har dock kalendern haft en rent praktisk funktion istället för adventskalendern som har en ren nöjes funktion.

barnens-adventskalender

Den första svenska kalendern. Som namnet säger är kalendern till för att roa barn, då som nu.