Om vi inte har fel så är det idag kräftpremiären är. Kräftpremiären är nog för de flesta i föreningen en viktigare dag än vad första maj eller nyårsafton är. De röda små djuren är riktig hednisk mat. Monoteister av judisk och muslimsk sort får inte äta dem av någon anledning, den osynlig guden från den stora öknen tycker inte om detta och det är ju bra.

Ha en trevlig kräftpremiär önskar Ideella Kulturföreningen!

Albert hade rätt, drick inte vatten när nu avnjuter kräftor!

Enligt katolikerna dödades martyren Laurentius den 10 augusti 258 i Rom. Han var kristen men det ogillade myndigheterna så de lät steka honom på ett halster. Halstret blev sedan Laurentius symbol. Lars är en försvenskning av martyrens namn och bland de många kyrkor som är helgade till honom kan nämnas Uppsala domkyrka. I runkalendern är 10 augustis märke ett halster men också en slaga. För dagen är en märkesdag, nu skulle i de södra och västra delarna av Sverige slåttern vara färdig senast denna dag. I andra områden gällde det att skörden inte fick början före denna dag. Larsmässorågen skulle nu sås.

Vill man hednisera så kan man byta ut Lars mot Frej. Frej är ju som alla vet skördeguden inom asatron. Augusti kallades förr skördemånaden, en bra månad att åkalla Frej. Men Frej han dödas även av eldjätten Surt i ragnarök slaget, Lars bränns ju ihjäl han med. Till Frejs ära hade man kult i gamla Uppsala, till Lars ära hade man domkyrkan i det nya Uppsala.

Andra världskriget var ett ideologiskt krig, världsåskådningar stred mot varandra. Amerikanerna stred för demokratin och i demokratin och de mänskliga rättigheternas namn bombade USA flygvapen på den amerikanske presidentens order den japanska staden Nagasaki.

Tre dagar efter bombningen av Hiroshima fälldes en atombomb över Nagasaki. Lyckligtvis så dämpade bergen runt staden effekterna av atombomben och skadorna på staden blev mindre än vid Hiroshima. Men en stor mänsklig tragedi utspelades ändå i den japanska hamnstaden Nagasaki. Kanske så många som 80 000 människor kan ha dödats av denna enda bomb.

Om det funnits någon logik med att död kvinnor och barn med kärnvapen i Hiroshima så fanns det verkligen inte någon anledning att använda samma vapen en gång till. Bombningen av Nagasaki var endast ett utslag av statsterrorism. Atombomberna över Japan är i särklass bland de värsta krigsförbrytelserna i världshistorien!

Ideella Kulturföreningen uppmärksammar bombningen av Nagasaki och sänder en tanke till offren.

Bomben fälls klockan 11.02

Nagasaki efter bombningen. Kulturen överlever ändå trots terrorn.

Andra världskriget var ett ideologiskt krig, världsåskådningar stred mot varandra. Amerikanerna stred för demokratin och i demokratin och de mänskliga rättigheternas namn bombade USA flygvapen på den amerikanske presidentens order den japanska staden Hiroshima.

Japan var i augusti 1945 ett land som var mer eller mindre sönderbombat och slaget. Men fred kunde japanerna knappast förhandla om, de allierade hade redan två år tidigare beslutat att alla axelstater skulle tvingas till det som kallas ovillkorlig kapitulation, man skulle med andra ord vägra ingå fredsförhandlingar! Tyskland tvingades kapitulera och nu stod Japan på tur. Japanerna var tvingades att strida då de allierade vägrade annat en total kapitulation. Japanerna skulle tvingas till ett uppgivande av sitt lands suveränitet och ära. De allierade har ofta talat om japansk fanatism och därmed velat skjuta över ansvaret på japanerna. Att de allierade inte var intresserade av fredsförhandlingar glömmer man ofta eller låsas inte om.

Den sjätte augusti 1945 fälldes en atombomb över staden Hiroshima. Antalet japaner och koreaner som dödades på grund av denna bomb har räknats till kanske så många som 145 000! Troligen fanns det allierade krigsfångar i Hiroshima och dessa dödades då av sina egna.

Ideella Kulturföreningen uppmärksammar 70 årsdagen av bombningen och sänder en tanke till offren till denna hemska krigsförbrytelse.

Bomben dödade över 145 000 människor.

Hetroflaggan är en flagga som tillkommit på initiativ av ryska statsmakten. Ideella Kulturföreningen anser att det är utmärkt att den enda sanna kärleken får sin flagga. Bra gjort av Ryssland!

Jerusalems förstörelse

Den romerska provinsen Iudaea grundades år 6 A.Y.P.S. den siste judiske lydkonungen störtades och det mesta av det judiska kungadömet lades under romerskt direkt styre. Såväl judar som romare var missnöjda med den siste kungen. Ett mindre judiskt rike blev kvar i norr. Där skulle judiska kungar härska fram till år 94. Men missnöjet fanns fortfarande inom det judiska samhället. Åt 7 grundades seloterna, en grupp fanatiska monoteister under sin ledare och grundare Judas Galiléen ett uppror kort därefter. Detta uppror slogs ner men seloterna fanns fortfarande kvar. Efter diverse förvecklingar lyckades Herodes Agrippa I få makten år 38 men problemen återkom. Seloterna började åter göra sig hörda 52 startade ett nytt uppror. Många som dödades i konflikten var judar som seloterna ansåg vara förrädare eller för påverkade av romersk kultur. Upproret slogs ner av romerska legioner. När Rom förstördes i en brand några år senare misstänkte kejsare Nero att det var judar som låg bakom. Mycket av bakgrunden till upproren var av politiskt natur men det mesta var av religiös art. Judarna hade alltid så länge de kommit under romerskt styre hårdnackat hållit på sin monoteistiska tro och sett ner på andra religioner inom imperiet, då som nu ansåg judarna att de var utvalda av sin gud.

År 66 utbröt det stora upproret som ledde till ett fyra år långt krig. Det började i Jerusalem. Översteprästen Ananis mördades av sikarierna, en annan fanatisk sekt som delvis verkade tillsammans med seloterna men också låg i konflikt med dem. Upprorsmännen hade framgångar och Iudaea rensades på romare. Året därpå anlände en romersk här på mellan 50-60 000 man under Vespanianus. Galileen återtogs raskt och en av de judiska befälhavarna Josef valde att byta sida. Han blev god vän med Vespanianus son Titus.

Konflikter i Rom gjorde att kejsare Nero störtades, Vespanianus reste hem och blev ny kejsare. Titus stannade kvar och ledde faderns armé. Josef som nu kallade sig Josefus Flavius hjälpte till att verka för romarnas sak. Större delen av den upproriska provinsen var nu under romersk kontroll, endast Jerusalem återstod. I februari år 70 inleddes belägringen som blev mycket hård. När Josefus Flavius skulle försöka medla i konflikten valde fanatiska judar att istället skjuta honom, Josefus sårades av en pil, andra judar försökte med en självmordsattack mörda Titus och de var nära att lyckas. Till slut stormades staden 4 augusti år 70. Staden plundrades och bränndes. Av det judiska templet återstod nu bara det område som sedan dess kallats för klagomuren. I Rom restes till minnet av Titus seger Titus bågen och den står kvar än idag.

Klagomuren som den ser ut nuförtiden.

Titus. Efter att fadern dött blev Titus ny kejsare.

Titusbågen som restes till minnet av Roms seger över judarna.

Bild från Titusbågen som visar triumftåget i Rom efter kriget. Reliker från templet bärs i triumf.

Errol Leonard Norstedt föddes 1948. Trasig uppväxt fylld av missbruk och misshandel. Var med i ett så kallat coverband från början av 1960-talet och sedan i ett dansband. Första egna skivan utkom 1975. Norstedt hade artistnamn som bland annat Eddie Nowles och Eddie Meduza. Flitig låtskrivare. Dikten som publiceras här är en parodi på pretentiösa dikter som det finns allt för många av. Norstedt avled januari 2002.

Fånig dikt

Första augusti säger legenden att den fromma änkan Elin eller Helena mördades och blev helgon. Men denna dag var helgad åt aposteln Petrus så dagen innan fick bli den mördades helgondag. Året mordet ägde rum är dock mera osäkert, troligen på 1100-talet.

Den fromma Elin bodde i Skövde och bekostade byggandet av kyrkor, bland annat Våmbs kyrka och Götenes. Hennes dotter var gift med en otäcking till karl som slog henne, hennes husfolk blev så upprörda att de slog ihjäl honom. Elin misstänktes ligga bakom mordet och hon gav sig ut på en pilgrimsresa, kanske rent av för att sona svärsonsdråpet? Hur som helst mördades hon av den dödes släktingar när hon kommit hem och skulle till invigningen av Götene kyrka.

Där Elin dog sprang det upp en källa, och en blind man som fick tag i hennes avhuggna finger drog det över sina blinda ögon och fick synen tillbaka. Senare tiders skrönor om sockerpiller som botar cancer är ingenting mot denna placeboeffekt! Värt att notera att exakt samma händelser sägs skett då Erik Jevardsson mördades i det som nu är dagens Uppsala 1161.

Både Erik och Elin levde på 1100-talet. De var fromma kristna, de dog en våldsam död, källor springer fram och blinda får synen tillbaka. Båda legenderna är så lika så det är troligen samma historia fast huvudpersonerna har olika kön.

Rent allmänt sägs det att bakom den kristne Erik den helige finns den hedniske guden Frej. Svearnas gud i allmänhet och asatrons fruktbarhetsgud i synnerhet. Troligen fanns behovet kvar av i Svealand av att ha en kult av en fruktbarhetsgud. Elin sägs komma från staden Skövde. Skövde har ofta sägs komma från ordet Skadevi som ska betyda Skades vi, vi är ett gammalt hedniskt ord för helgedom. Skade är ju jaktgudinnan i den fornkristna tron. Hon är en nordisk motsvarighet till grekernas Artemis och romarnas Diana. Det är nog inte för djärvt att gissa att bakom den kristna Elin finns den germanska jaktgudinnan Skade. Elin brukar ofta avbildas med en stav eller ett svärd, en något krigisk attribut, väl passande en gudinna vars namn ju betyder ”skada”.

18 maj är Eriksdagen en dag som mången hedning firar till Frejs ära. 29 juli är olofsdagen som de kristna säger är till norske helgonkungen Olofs ära men moderna asatroende säger är en dag till Tors ära. Då borde väl vi hedningar med gott samvete i hedniseringens tecken kunna fira Skade den 31/7?

Låt denna dag nu och i alla framtid vara en dag till Skades ära! Hell Skade!

Skövde kommunsvapen är ännu idag helgonet Elin. Elin kulten var stor under den katolska tiden och Skövdes första ”kändis” lockade folk till hennes grav och stad. Efter Gustav Vasas införande av reformationen gick Skövde tillbaka och blev mest en större bondby.

Skade jaktens gudinna är värd att fira den 31/7. Moderna hedningar verkar för framtiden så varför då inte införa en dag till Skades ära? De kristna tog över och gjorde våra gudar och gudinnor till helgon, nu tvättar vi av den kristna smutsen och ur det hedniska reningsbadet står står våra förfäders gudamakter i all sin hedniska prakt!

Tidigt i juli månad for jag ensam till det nordligt belägna Island för äventyr och rekreation. Målsättningen var att få ta del av naturen i form av turer till fots på vandringsleder i söder och eventuellt även i höglandet, samt ta tempen på Reykjavik.

Flyget tog mig direkt från Arlanda till Keflavik på 3 timmar, varifrån anslutningsbuss fanns som tog 45 min in till huvudstaden. Tog de två första nätterna på hostel och delade rum med andra ”backpackers” för att komma ner i pris. Jag hade 15 minuters promenad in till stadens centrum där sjöfararen och upptäckaren Leif Eriksson stod staty framför Hallgrimskirkja (stor betongkyrka och tillika landmärke). Ett bröllop hölls och klockorna ringde över denna nordligaste av huvudstäder.

Dagen därpå besökte jag nationalmuseet samt nationalgalleriet. Även om Island är en ung nation så har ön en ganska lång historia genom nybyggarland (diaspora), kristnanade, inbördeskrig, pest, satt under norsk och senare danskt styre för att slutligen bli självständigt då Danmark var ockuperat av Tyskland. De tidigaste fynden från vikingatid var mest spännande även om de kvarlevorna från kristna kyrkor var mer välbevarade och visade på imponerande sniden. Galleriet visade utställningar och installationer från olika tider och epoker. Både nationalromantisk konst och mer surrealistisk sådan ges plats. Ett sådant naturskönt land som Island får se sin natur avbildad om och om igen.

Efter drygt 2 dagar i Reykjavik gick min resa vidare. Planen var den att genomföra en populär vandringstur på ca 50 km kallad Laugavegur. Men dessvärre så var delar av lederna fortfarande igensnöade pga en kall och snörik vinter. Istället fick det bli den något kortare och mer sydligt belägna leden mellan naturreservatet Thorsmörk och Skógar, turen går även under namnet Fimmvörðuháls. Jag tältade två nätter i det vackra och lummiga Thorsmörk (Tors skog) och gjorde dagsutflykter därifrån. Det fanns där en campingplats och en slags fjällstation som även hyrde ut stugor, serverade mat och dryck, sålde kartor samt erbjöd nödvändiga faciliteter. En intressant grottformation som sågs var Alvakirkja, fantasifullt just kallad för en slags alvkyrka i naturmystikens tecken.

Vandringen från start till mål tog sedan ca 10 timmar med start runt kl 9 på morgonen. Turen gick från grönska och följde floder som glaciärerna gav ifrån sig. Höjdskillnaden var inte mer än ca 1000 meter men turen på 30 km samt packningen på ryggen tog på benen. Men ständigt belönades man med utsikter efter varje bestigen höjd, stundtals pulsande i snö. Även om jag promenerade ensam så fans det i regel alltid någon turistgrupp bakom eller i möte framför. Ett möte som fick mig att le lite var två korpar som flög förbi och kraxade. Vid ett annat tillfälle gick jag på en alternativ led och såg där inte en människa på 2 timmar (en högst ovanlig upplevelse). En av höjdpunkterna med denna led var där man passerade mellan två glaciärer, bland annat platsen vid Eyjafjallajökull där det var ett vida omtalat vulkanutbrott 2010. Vägen nedför mot Skogár gav en underbar kvällssol efter ett tidigare ihållande regn, här sågs även flera mindre vattenfall och betande får (lika naturlig del av landskapet vid detta lag som det ständigt forsande och fallande vattnet). Väl framme tältades det i anslutning till det imponerande vattenfallet Skógafoss med ett fall på 60 meter!

Jag återvände tidigt dagen därpå med buss till Reykjavik och tältade på deras camping i stan, liggandes bredvid Reykjavik city hostel (bussar stannar och avgår utanför dessa populära och prisvärda övenattningsplatser). Campingen, som ligger 2 km utanför centrum, var en naturlig bas och plats för återhämtning inför nästa äventyr. En rastlös vilodag tog mig promenerandes ner mot havet och till den korta färjeturen till lilla charmiga ön Viðey. Här fanns mycket kulturhistoria samt en stor andel av Islands flora och fauna bevarad. Snorre Sturlasson hade visst varit där och bidragit till bygget av en stenkyrka. Jag knallade runt en timme, tog sedan en kall Carlsberg vid herrgården, fortsatte en timme till och fuktade strupen på nytt. Två av de finaste semesteröl jag åtnjutit på en fridfull plats bara ett stenkast från det mer hektiska Reykjavik.

Senare samma kväll träffade jag en holländsk student och tillika vandrare/klättrare som delade bord med mig i campingens samlingssal. Av honom fick jag tips om att ta mina sista friluftsdagar vid Kerlingarfjöll i Islands högland. Han berättade om platsen med inlevelse och visade bilder av snörika fjäll som även i dalen bjöd på bubblande och rykande källor, en värld av is och eld – som där Muspellheim och Nifelheim möts. Följande morgon packade jag tidigt ihop tältet och knallade till busstationen och löste en biljett till dessa ”kärringberg” (namnet Kerlingarfjöll härstammar från en legend om en stor trollpacka som var dotter till Surt vilken en dag inte han in undan solen i gryningen och blev till sten, idag ståendes kvar som en ensam stenstod vilken sätter igång fantasin). Resan dit stannade även 30-40 minuter vid två andra sevärdheter, nämligen Geysir och det mäktiga vattenfallet Gullfoss.

Vid Kerlingarfjöll stannade jag två nätter. Jag gjorde dagsutflykter på ca 5-6 timmar om dagen till Hveradalir (geothermal area) och besteg bland annat den snöklädda toppen Märing. Den stundtals stinkande fosforn och kontrasten av glaciärer å ena sidan och kokande pölar i marken å andra sidan var något overklig, tanken fördes definitivt till vikingarnas skapelsemyt. Fantastisk var känslan att bada i en naturligt varm pool och i nästa ögonblick doppa sig i den kalla forsen för att återigen värma sig. Stumma vader och trötta axlar mjukades upp och sinnet uppfriskades på naturlig väg.

Resan avslutades sedan med en natt vid Thingvellir National Park. Platsen står på Unescos världsarvslista och har fungerat som tingsplats på det oberoende Island i nästan 1000 år. Under 2 veckor var år reste delegationer från Islands alla hörn hit och kunde fredade lösa tvister, fatta beslut och säkerligen festa. Platsen var också den där den gamla seden symboliskt övergavs till förmån för Vite Krists lära (även om vart hushåll tilläts bedriva kult bakom stängda dörrar parallellt). Detta samman med Geysir och Gullfoss är del av en så kallad ”golden circle tour” och ligger tämligen nära Reykjavik varpå det trängs horder av turister här dagligen på dagsturer. Men jag besökte Thingvellir första dagen efter kl 18 och då var det tomt på folk och jag fick utforska i lugn och ro. Följande dag var besökscentret öppet och gratis guidade turer möjliga. Den som åker hit och har både tid och pengar kan dyka eller snorkla i det kristallklara vattnet mellan kontinentalplattorna som format denna plats.

Island var ett fantastiskt resmål för friluftsliv och sinnesro. Här är förvisso dyrt men det är vackert, med levande landsbygd och inte ett enda Mc Donald’s! Vid ett återbesök så hyr jag bil eller motorcykel och ser resten av landet! Ps. Under resan läste jag den isländske nationalskalden och tillika nobelpristagaren Haldur Laxness bok ”Fria män” – helt fantastisk och rörande historia skildrad på ett mästerligt sätt (ett tips i semestertider).

Text & foto /S

Olsmässan

Olsmässa 29 juli. 1030 denna dag stupade Olof den helige vid Stiklastad. Han blev som så många andra kristna som med vapen försökt utrota hedendomen helgon. Olofs attribut är en yxa och ibland sitter eller står hans helgon bild på ett troll som ska föreställa hedendomen mindre vanlig är det en drake han sitter på. Tor fiende Jormundgandr är en slags drake. Man kan säga att Olof ersatte Tor.

I det gamla bondesamhället sa man att höstsäden skulle vara mogen nu. ”Erik med ax och Olof med kaka”. Rent allmänt var tiden runt Olofsdagen svår för bönderna, då förråden började sina och den nya skörden inte var färdig ännu. Man skulle också sluta bada vid denna tid. Åskan går fortare sa man i Södermanland efter Olofsdagen och det bekräftar bara att bakom Olof finns den hedniske åskguden Tor.

Nyhedniskt förslag: Olof är en kristen motsvarighet till Tor. Tor var böndernas gud och mycket av kulten kring Olof var magi som skulle skydda skörden eller låta den bli riklig. Tor i hans funktion som bondegud och skördegud passar bra att uppmärksamma den 29 juli.