Vi har funderat på om judarna är utvalda av gud. Men vi glömde i dessa jämlikhetens dagar att hälften av alla judar är judinnor. Intressant är att judendomen har en gud men inte en gudinna. Varför de bara vill ha en manlig gudom och inte en kvinnlig vet vi inte. En teori, så gott som någon är att denna:

När människor skapar religioner så brukar religionerna säga mer om folket som skapa religionen än om själva de makter de tror på. Religionen blir så att säga en slags spegel av folkets ideal, erfarenheter, normer med mera. När gudaväsen avbildas brukar folk avbilda dem enligt sitt eget folks normer och utseende, samt ideal. Judarna eller rättare deras förfäder hittade inga ideal hos sina kvinnor. De skapade inte en förestående modergudinna, en beskyddarinna av hemmet och uppenbarligen lyckades de inte skapa en bild av en kärlekens och erotikens gudinna. De hittade inte i deras samhälle drag hos kvinnorna som kunde inspirera en gudinnekult.

Detta är en teori. Kanske rätt, kanske fel, kanske lite av båda.

Nåväl, vi ifrågasätter inte att judarnas gud existerar. Vi ifrågasätter inte heller att denna gud anser att judarna, eller judinnorna  är hans egendom, vi i ifrågasätter heller inte att judarna är utvalda. Men vi ifrågasätter att denna utvaldhet är något positivt.

Nedan följer några fotografier av judinnor. Om dessa är utvalda på något bra eller dåligt sätt, ja det får läsaren själv avgöra. Allt sker i i religionsfrihetens namn.

In kemetis, Egyptian neopaganism Osiris, Isis and Horus is the holy family. Here is our tribute to the pagan trinity!

Den sjätte januari firar och blotar till Ideella Kulturföreningen Oden, Tor och Frej. Det gör föreningen i hedniseringens tecken. Denna dag var en fest i det gamla Egypten där Osiris dyrkades. De kristna övertog, kristnade dagen och i Sverige är det en dag till de tre vise männen ära. Så ha en trevlig dag alla läsare. Tänk på era fäders gudamakter!

Frej

Tor

Oden

Osiris, Isis och Horus

De tre vise männen.

Judendomen är den äldsta av de tre monoteistiska religionerna. Dagens judendom ägnar sig inte särskilt mycket år att konvertera folk, men det händer att folk från andra religioner tillåts bli anhängare av denna religion. På 700 talet masskonverterade khazarena ett turkiskt folkslag i dagen Ukraina till Moses och Abrahams lära. En viktig tanke inom judendomen är att judarna är utvalda av gud. då de bara tror på en gud och inte tror att det finns andra gudar eller gudinnor gör detta att judarna då automatiskt står närmare det gudomliga än övriga folk. Detta kan verka lite skrytigt och just detta att judarna är guds utvalda egendomsfolk har varit en grogrund till den misstänksamhet och motvilja som finns i världen mot judar.

Nåväl, vi ifrågasätter inte att judarnas gud existerar. Vi ifrågasätter inte heller att denna gud anser att judarna är hans egendom, vi i ifrågasätter heller inte att judarna är utvalda. Men vi ifrågasätter att denna utvaldhet är något positivt.

Nedan följer några fotografier av judar. Om dessa är utvalda på något bra eller dåligt sätt, ja det får läsaren själv avgöra. Allt sker i i religionsfrihetens namn.

En bild säger mer än 100 000 ord. Vi hedningar tycker om att ha kul, stenkul till och med. Sten kan ju användas till mycket. Ja man kan till och med heta Sten i förnamn. Men alla har inte kul med sten. De monoteistiska religionerna anser mest att sten är ett billigt avrättningsredskap. Att kasta sten på folk kan vara farligt och det är rent av stendumt att kasta sten på folk. Men en av de största monoteistiska religionerna, islam praktiserar ofoget med stenkastning. Ja stenkastning är en del av muslimernas religionsutövning. Har man ett juridiskt system som bygger på en religiös lag, ja då får man nog säga att de som kastar sten utövar en väldigt handgripligt och brutal, för att inte säga dum form av religiös handling. Men akta er, alla dumma stenkastare, vi kastar skit på er om ni inte slutar med tramset!

Muslimer kastar sten på en kvinna. Stendumt.

Hedningar vid Stonehenge i Storbritannien. Stenkul.

Det är inte hat, intolerans och absolut inte rasism eller rashat att uttrycka missaktning, förakt, avsky eller skepticism mot den religion som kallar sig islam. Det är såväl yttrandefrihet och religionsfrihet!

Då muslimer anser sig ha rätt att sprida sin religion med olika medel, bland annat med våld så är det inte hat, intolerans och absolut inte rasism eller ras hat att uttrycka missaktning, förakt, avsky eller skepticism mot den religion som kallar sig islam. Det är såväl självbevarelsedrift och överlevnadsinstinkt!

Religionsfrihet kan betyda mycket. Frihet från religion är en del av friheten. Det betyder att hedningar har rätt att kritisera religioner, som exempelvis islam. 

En bild säger mer än 10 000 ord. Jo det är sant, ord och inga visor. Fast nog verkar tölparna i den så kallade islamiska staten väsa fram dödssånger.

Islam och monoteismen i sin prydno. Inte en prydnad för mänskligheten.

Hedendomen i sin prydno. Monoteism är våldsdyrkan, hedendom är en skönhetsupplevelse. Visst en kniv är med på bilden. Men inga puckon är med på bilden, och inga ansiktsmasker heller.

Gods of love and hate.

Ganesha loves pancakes.

Allah hates wine.

En bild säger mer än tusen ord. Här kommer två foton som på en ganska enkelt sätt åskådliggör skillnaden mellan monoteism och polyteism, mellan islam och rodnovery.

Wira bruk, eller Vira bruk, är ett litet brukssamhälle som ligger
i Österåkers kommun, ca 25 kilometer norr om den större orten
Åkersberga. Det är ett före detta framgångsrikt järnbruk och smide som
anlades omkring år 1630 av Clas Larsson Fleming. Riksrådet, stadsplaneraren,överståthållaren och amiralen Clas Larsson Fleming deltog i Trettioåriga kriget. Han stupade i Kielbukten vid sjöslaget vid Fehmarn år 1644,men bruket levde kvar. Wira bruk anlades på befallning av Gustaf II Adolf för att ”besörja klingsmidets införande i Riket”. För detta tog man in tyska smeder från Solingen. På bruket smiddes större delen av svenska arméns värjor, sablar och bajonetter ,fram tills mitten av
1800-talet.

Den högkvalitativa järnmalmen kom från Dannemora gruva,
inte allt för långt bort. År 1635 fick bruket förmånliga kungliga privilegium
(skattelättnader och tidvis ensamrätt på leverans av stickvapen till armén),det drogs senare in år 1775 och efter det fick Wira bruk konkurrens
av smeder i Fristaden i Eskilstuna. Bruket tillverkade dock bland
annat liar, isbillar och yxor fram till 1900-talet. Därefter sjönk
produktionen gradvis och till slut lades bruket ner. Idag består det
gamla bruket av, bland annat, ett mindre museum och en konstsmidebutik.

Wirabruks tings hus

Flemming

Wiraspelen är traditionell svensk kultur i form av ett musikskådespel som
uppförts varje sommar sedan 1985. Spelet utspelar sig i 1750-talets Wira bruk,på smedernas storhetstid. Det handlar om den unge smedslärlingen Erik som skagöra sitt gesällprov.

L