Nike är namnet på en grekisk gudinna. Denna kvinna hädar och förolämpar Allah. Vad värre är att hon förolämpar Nike!

Av teologiska skäl måste du tycka om vargar!

Skade är ju en asynja som alla vet gifte sig med Njord. Men äktenskapet knackade i fogarna. Skade vill ju inte höra måsarnas skri, nej hon vill höra vargarna yla. Men hur ska vargarna yla när så många människor vill utrota dem? Ja det är både en lätt och svår fråga. Att stödja de verksamheter som finns för att stärka vargarnas antal i Sverige är ju en sak. En annan är ju att uttala stöd till att det ska finnas vargar i Sverige. Anmäla om du får kännedom om varghatare försöker döda dessa djur till myndigheterna. Ja man kan påverka i både stort som smått. Om du är hedning och dyrkar Skade ja då måste du av teologiska skäl vara för att det finns en stark och livskraftig vargstam i Sverige. Vad tror ni förresten Odens vargar Gere och Freke tycker om varghatare? Fenrisulven han kan ni däremot avsky hur mycket ni vill!

Skade gillar vargar, vi gillar Skade och därmed gillar vi vargar. Varghatare får inte kommentera denna artikel!

Advent betyder som alla vet ankomst och de fyra söndagarna innan juldagen uppmärksammas hos de kristna. i Sverige är det sedan 1920-talet en tradition att tända en så kallad adventsljusstake med plats för fyra ljus. Ljusen tänds en efter en varje söndag innan juldagen.

Advent är en del av kristendomens julfriande. Men julen är inte en kristen högtid utan en hednisk högtid som kristnats. Därför kan man gott konvertera om denna ljusstake och så att säga hendisera den. Men vad ska man då tända ljusen för? Jo man kan gott tända ljusen efter de tre gudarna Oden, Tor och Frej samt gudinnan Freja. Ja man kan ju ära fler av de hedniska makterna.

I dagsläget finns det adventsljusstakar med rent hedniska motiv som tomtar och då blir det än lättare att konvertera det kristna budskapet till ett hedniskt. Nu är det här med ljusstakar inget krav från hednisk sida.

Men kom ihåg. Söndagen är en viktig dag för alla hedningar för det är solens dag. Vi väntar på julen men också på ljusets, solens återkomst.

En adventsljusstake med hedniskt motiv kan man med fördel konvertera om man nu har lust och håg.

När en asagud blev två helgon

Om Freja blev Erik den helige och Tor blev Olof den helige så kan man kanske säga att Oden blev Knut den helige men också Knut Lavard.

Knut den helige

Knut den heliges levnad började på 1040-talet. Sven Estridsson som var kung i Danmark och avled 1076 var hans far. Knut hade en äldre bror Harald som var kung i fyra år. Då den äldre brodern dog tog Knut över makten.  Knut hade ambitioner att såväl stärka kungamakten som erövra England. Målet var att återta den mäktige kung Knut den stores rike som innefattade såväl England, Danmark och Norge. Nu blev det inte så. Den flotta som skulle fara mot England kom aldrig iväg och många var missnöjda med Knut. Kungen hade nämligen kommit i tvist med kejsare Henrik IV om gränsfrågor mellan tyska riket och Danmark. Dessa förhandlingar drog ut på tiden och många som kallats att tjäna i flottan fick sitta och vänta stora delar av sommaren. Då de flesta var bönder och inte fick möjlighet att bruka sin jord ledde denna tidspillan på att många fick det svårt rent ekonomiskt. Några bönder hade passat på att ge sig hem utan kungens tillåtelse och Knut begärde att de skulle betala böter för sitt egenmäktiga förfarande.

En av de som var missnöjd med Knut var brodern Olof som fängslades. Uppror bröt ut och Knut tvingades fly. Efter en del strider mellan Knuts män och de upproriska tog kungen sin tillflykt till kyrkan i Odense. Här dödades vid högaltaret kung Knut. Det sades att han dödats av ett spjut. Upprorsledaren Piper dog strax efter av sår han tillfogats av Knuts män.

Olof tog nu över som kung. Men missväxt och dåliga tider följde och några såg det som guds straff för mordet på Knut. I nio år ska det varit hungersnöd. Men hur kunde Knut som var impopulär bli helgon? Svaret får nog sägas vara det att prästerskapet hade gynnats av Knut med privilegier och donationer. När Olof dog så tog brodern Erik över. Erik hade stött sin äldre bror Knut men flytt till Sverige nu återkom han och gjorde vad han kunde för att stödja tanken på att Knut var en helig man. Påven kanoniserade Knut och dennes helgon dag är tionde juli. Knut framställs ofta som kung med riksäpple och svärd, men framförallt med spjut.

Knut Lavard

Knut Lavard var släkt med Knut den helige som var hans farbror. Fadern var Erik Ejegod. Denne Knut var bara ett barn då fadern avled och farbrodern Nils blev nu kung. Det ska sägas att Sven Estridsson hade 14 söner varav fem blev kungar. Nils gjorde senare sin brorson till jarl och han fick Slesvig att styra som sitt rike. Knut gav sig ut på korståg mot venderna. Knut Lavard blev senare av Lothar III utnämnd till furste över de folk han besegrat och rent allmänt var Knut i förbund med tyska riket. I Danmark sågs detta med ogillande. Nils son Magnus såg sin äldre kusin som ett hot. Kanske tänkte Knut bli kung över Danmark? Efter en del övertalning lyckades Magnus få med sin far på sin plan att döda Knut. Mordet planerades att ske den sjunde januari 1131. Anledningen var att julen de kristna firade avslutades den sjätte. Man ville att julfriden skulle vara slut. Knut var dagen för mordet på resa till sin kusin Cecilia. Inte ont anande hade Knut firat jul med sina släktingar och Magnus hade lovat kusinen en gåva. Fyrtio beväpnade ryttare som skulle gå i Knuts tjänst. Under färden stannade man för att vila. Platsen man tog rast var en glänta i en skog Knut såg nu att Magnus var iklädd brynja och frågade varför. Magnus sa att han inte var lika populär som Knut. Nu kom beväpnade män i Magnus tjänst rusande ut ur skogen Knut försökte dra vapen men Magnus tog sitt svärd och hugg av honom i huvudet. Strax efter tog en annan man vid namn Henrik och stack Knut med spjut. Spjutet är Knut Lavards helgonattribut. Där Knut Lavard dödades sprang det upp en källa.

Men nu blev det så att uppror mot Nils och Magnus utbröt. Erik Emune halvbror till Knut startade kriget. Vid slaget vid Foteviken besegrade Erik Nils och Magnus, den sistnämnde stupade. Senare på året dödade kung Nils och Erik blev nu kung av Danmark. Erik var sedan inte sen med att stödja kulten av halvbrodern som helgon. Magnus var ska tilläggas en kort tid kung i Sverige eller kanske rättare hot götarna omkring 1125-1130.

Oden

De danska kungarna sades förr härstamma från Oden. Den högste gudens son Skjold som var gift med gudinna Geifon var stamfader till sköldungaätten. I Uppsala sade man att kungarna härstammade från Frej. Lejre på Själland var en viktig plats för hednisk kult, där offrade man i januari var nionde år 99 människor. Kulten av Oden var stark och en sådan kult dör inte ut helt tvärt. I Uppsala fanns det behov av en ny kult och Frej ersattes av Erik. Troligen fanns det ett liknade behov i Danmark.

Likheter mellan Oden och de båda helgonen

Odens attribut är spjutet, det är ett vapen som förknippas med Knut den helige och Knut Lavard. De båda helgonen tillhörde de gamla ätterna som ansåg de härstammade från Oden. Knut den helige dödas ju rentav i Odense! Jolner är ett binamn på Oden. Det används i Odens funktion som julens gud. Knut Lavard dödad strax efter julens slut. Oden drabbas av förräderi av sin ”släkting” blodsbrodern Loke. Förräderi sker i Danmark bland de kungliga. Men Oden och de båda männen men namnet Knut hämnas. Nio år är det dåliga tider då Knut den helige bragtes om livet. Nio är ett tal som ofta förekommer i den förkristna religionen i Norden. En källa springer fram där Knut Lavard dör, men källor förknippas ju även med Oden. Han dricker som de flesta vet ur Mimers brunn.

Skillnader mellan Oden och de båda helgonen

Viss likhet finns ju mellan helgonen och Oden men det hade gått en ganska lång tid sedan Harald Blåtand försökte inför kristendomen i Danmark. Jämfört med studier av helgonen Erik och Olof där likheten med Frej och Tor är ganska uppenbar så är den inte alltid det när det gäller de danska helgonen.  Men folk hade redan på medeltiden lite svårt att hålla isär de två helgonen som förutom att de var släkt hade samma namn och samma helgonattribut. Till en del får man ändå säga att tron på Oden har påverkat tron på de helgon som heter Knut. En gud har påverkat tron på två danska helgon.

Övrigt

Båda helgonen kanoniserades av påven. Det gör att de är de enda helgonen från tidig medeltid som godkändes av katolska kyrkans högsta auktoritet. Troligen beroende det på att Kung Knut donerade pengar till byggandet av domkyrkan i Lund samt att de som verkade för kanoniseringen hade bättre möjlighet att kunna ta kontakt med makthavarna i Rom än de som bodde i Norge och Danmark. Knutsgillen, köpmansgillen till helgonen var vanligt förekommande i Danmark och delar av Östersjöområdet. I viss mån lever gillena kvar än i denna dag.

Avbildning av hjälmplåt från vendeltiden. Sägs föreställa Oden. Notera spjutet.

Knut den heliges reliker.

Kyrkomålning som föreställer Knut Lavard. Notera spjutet.

Se det med ett leende, Glöggens dag

Sedan 2016 har glöggen sin egen dag. Det är första december och det passar ju bra för det är ju vid jul man främst dricker denna dryck. December hette ju förr julmånaden så varför då inte börja månaden med varmt och kryddat vin? Redan under antiken kryddade man och värmde vin. 1609 finns ordet glögg med i svenska språket för första gången, vad vi vet ska vi kanske säga.

Otaliga sorters glögg finns. Allt från i princip ljummen saft till alkoholstarka grejer där man väl i princip ersatt viner med sprit. På 1800-talet började glögg allt mer förknippas med just julen och så har det förblivit. Glöggen brukar nuförtiden serveras med hackad mandel och russin, ibland även med kanel, samt som tilltugg pepparkakor.

Glögg får ses som något typiskt svensk men den har kommit till såväl Danmark som Finland. Men det ska sägas att det finns liknade drycker i Europa. Glühwein i Tyskland och vin chaud från Frankrike får tjäna som exempel.

Glöggen drick ofta ur särskilda glöggmuggar och det finns förstås glöggskedar och skålar där man kan förvara mandel och russin i. Drycken genererar ett kulturellt mervärde.

Glöggen har en egen dag och egen hemsida som ni med fördel kan besöka!

www.glöggensdag.se

Nu ska det smaka, med glögg och pepparkaka!

Den siste hjältekonungen

DEBATT 

För 300 år sedan stupade Sveriges siste hjältekonung. Ja jag skriver hjälte och inte krigarkung. Såväl Gustav III som Karl XIII lede under sin regenttid trupper i strid.

Alla gillar nu inte hjältekungar, många tongivande krafter i samhället anser att man, trots att vi lever i en våldsam tid samt att vi människor är en art som löser i princip alla våra konflikter med våld eller hot om våld att man, helst ska vara pacifist.

Men låt oss kalla Karl XII, Carolus Rex för hjälte. Han slogs för det han trodde var rätt. Han offrade allt, både sig själv och andra. Man ska inte glömma att han inte begärde mer av andra än av sig själv. Han stred i främsta linjen och tog konsekvensen av det. Han stupade på sin post.

Till de historielösa ska nämnas att krigarkungen aldrig startade krig. Danskar, ryssar, polacker och sachsare startade krig mot Sverige sedan utökades fienderna med Preussen och Hannover. Karl krigade i 18 år. Kanske gjorde han fel och misstag men han försökte.

Att slåss för det man anser är rätt samt stå för detta är värt att hylla. Många kommer nu att uppmärksamma dagen en del kommer hylla och andra klandra. Alla använder den döde konungen för sina ideal och syften. Här är ingen bättre än den andre. Men visst kan man tycka att de som ser positivt på kungen kan denna dag få företräde.

Vila i frid!

Henrik Andersson

För trehundra år sedan stupade Karl XII vid Fredrikstens fästning i Norge. Ett skott träffade den svenske kungen i huvudet då han inspekterade en skyttegrav. Döden var omedelbar. Med kungens död avslutades en artonårig krigarbana. Kung Karl hade stridit mot danskar, polacker, sachsare, ryssar, hannoveranare och preussare. Även en kort konflikt med det Osmanska riket hade utkämpats, den så kallade kalabaliken i Bender. Av de tjugoen år Karl XI son var regent var det krig i arton. Tre år skulle kriget fortsätta efter Karl XII död.

Karl XII stred för det han trodde var rätt, han tvekade inte och han var bered att offra allt, ja till och med sitt liv för att Sverige skulle vara inte bara en fri nation utan en stormakt. Men ödet var inte gunstigt. Några verkligt bra allierade lyckades Sverige aldrig få och fienderna var för många.

Att slåss för det man tror är rätt är värt respekt. Är man bered att riskera sitt eget liv samt inte kräva mer av andra än vad man kräver av sig själv är också värt aktning. Karl var en hjälte, men hjältemodets lön är döden. Men döden kan göra en människa ännu större än livet. Den döde kan inspirera kommande släkten och de kan in sin tur utföra ännu större hjältedåd!

Vila i frid hjältekonung! Döden gjorde dig bara större! IKF minns och hedrar den siste stormaktskungen!

Hail Sinthgunt

Hail Sinthgunt, She who walks between darkness and light.
Hail Sinthgunt, who dances boldly in the places where manifestation began.
Hail Sinthgunt, Mighty Maga, wise in the ways of incantation and power.
Hail Sinthgunt, Daughter of Mundilfari, Gleaming Jewel in the House of Time.
Hail Sinthgunt, Rider of the Cosmos, who knots the ends of time back upon the threads of their beginnings.
Hail Sinthgunt, Cunning Healer, skilled in the ways of mending and restoration.
Hail Sinthgunt, fierce Warrior, first in battle, leading the charge.
Hail Sinthgunt, Companion of Nott, friend of Dagr, guardian of the house of the sky.
Hail Sinthgunt, Shining Star, holder of many secrets.
Hail Sinthgunt, Sister of Mani, glittering blade to Her brother’s gentle might.
Hail Sinthgunt, Sunna’s Sibling, Shadow to the Day-rider’s light.
Hail Sinthgunt, wisest of teachers, patient instructor, please bless me tonight.

(Sophie Oberlander)