Olsmässkroken den magra tiden då skafferiet gapade tomt

I det gamla svenska bondesamhället fanns det en period på sommaren som var särskilt utmanande för hushållen. Denna tid inföll i slutet av juli och kallades i folkmun för olsmässkroken, eller ibland olsmässokroken. Begreppet syftar på dagarna kring Olofsmässan den tjugonionde juli, en tidpunkt då vinterns och vårens sparade förråd började ta slut samtidigt som den nya skörden ännu inte var redo att bärgas. Detta skapade ett kritiskt glapp i mathållningen som ofta tvingade människor att vända på varje smula.

Denna svåra övergångsperiod benämndes ibland även som brödskarven eftersom lador och sädesbingar ekade tomma innan det nya kornet kunde malas. Det ansågs vid denna tid som djupt oansvarigt och slösaktigt att ställa till med festligheter, eftersom svälten ständigt lade på lur. Om en bonde tvingades börja tröska den nya säden innan den mognat ordentligt sade man att hungerslagorna gick. Hoppet stod istället ofta till tidiga grödor som kunde rädda situationen, vilket gav upphov till det kända talesättet att Olof kommer med potatisen.

Det historiska uttrycket har också satt djupa spår i den svenska geografin, främst i Göteborg. Det är nämligen från detta gamla folkliga begrepp som stadsdelen Olskroken har fått sitt namn. Området finns dokumenterat i skrift sedan mitten av sextonhundratalet och bär än idag med sig namnet från den tid då sommarkroken betydde tomma magar och en längtan efter skördetid.

Referenser

Tryckta källor
Ejdenstam Julius Svenskt folklivslexikon 1992.

Internet
https://www.isof.se/utforska/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-arets-namn-och-handelser/handelser/olofsdagen
https://www.matkult.se/jordbruket-och-maten/jordbruksaret/handelser/olsmasskroken.html
https://svenskahogtider.com/tag/olsmassokroken/