En inte ideell kulturkamp i Tyskland

Inledning

Kulturkampen i Tyskland var en hård politisk och religiös konflikt under 1870-talet. Striden stod mellan den sekulära staten och den katolska kyrkan. Konflikten gällde vem som skulle ha den högsta makten över samhällsinstitutionerna, den nyligen enade tyska staten eller påven i Rom.

Bakgrund och orsaker

Det tyska kejsardömet enades 1871 under rikskansler Otto von Bismarck. Efter enandet uppfattade den protestantiskt dominerade regeringen katolikerna som ett hot mot den nationella sammanhållningen. Katolikerna utgjorde cirka en tredjedel av befolkningen. Bismarck och de liberala partierna oroade sig för att de tyska katolikerna var mer lojala mot påven än mot det nya riket. Denna misstro förstärktes av att det katolska Centerpartiet under ledning av Ludwig Windthorst snabbt växte och krävde kyrkligt självstyre. Järnkanslern främste medarbetare var juristen Adalbert Falk

Vad striden gällde i praktiken

Mellan 1871 och 1878 införde staten en rad hårda lagar, däribland de kända majlagarna, för att kraftigt begränsa kyrkans inflytande. Genom den statliga skolinspektionen tog staten över kontrollen av skolsystemet från kyrkan. Ett obligatoriskt civiläktenskap infördes, vilket innebar att borgerlig vigsel blev lag och kyrkan förlorade sitt monopol. Staten förbjöd även Jesuitorden och utvisade dess medlemmar ur landet. Vidare krävde staten rätt att kontrollera och godkänna både prästutbildningar och biskopstillsättningar. Slutligen infördes den så kallade Kansliparagrafen, en lag som förbjöd präster och andra religiösa ledare att predika om politik i kyrkan.

Resultat och efterspel

Bismarcks kampanj misslyckades delvis. Istället för att kuva katolikerna ledde förtrycket till att de svetsades samman, vilket gav Centerpartiet ett dramatiskt ökat väljarstöd. I slutet av 1870-talet insåg Bismarck att han behövde katolikernas stöd för att bekämpa ett nytt hot, den framväxande socialismen. När en mer kompromissvillig påve, Leo XIII, tillträdde 1878 avvecklade Bismarck gradvis de flesta antikatolska lagarna. Undantagen var lagarna om civiläktenskap och statlig skolinspektion, vilka permanent integrerades i det tyska rättssystemet. Men den katolska kyrkan drabbades även den av motgång och har sakta men säkert miss sitt inflytande.

Referenser
Carlqvist Gunnar & Carlsson Josef (red) Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1950.
Tuneld Sven & Bring Sven Erik Norstedts världshistoria XIII 1934.