Säming: Den mytiska länken mellan Oden och Sápmi

I hjärtat av de nordiska kungasagorna finns en fascinerande gestalt som heter Säming och han beskrivs av Snorre Sturlasson som son till Oden. Hans bakgrund är dock ovanlig eftersom hans mor är jättinnan Skade som i sin tur var dotter till jätten Tjatse. Modern forskning pekar på att denna familjegren i den nordiska mytologin i själva verket representerar det samiska folket och deras kultur. Skade beskrivs alltid med typiska samiska attribut såsom skidor och pilbåge och hon lever i fjällvärlden långt bortom asarnas boningar.

Namnet Säming har av språkforskare kopplats direkt till det samiska egennamnet sápmi eller sabme vilket gör honom till en sorts mytisk urfader för samerna. Genom att placera Säming som son till Oden skapade de fornnordiska diktarna en bro mellan de två folken. Detta var särskilt viktigt för de mäktiga Ladejarlarna i Norge som använde Säming i sina släktträd för att bevisa att de hade gudomlig rätt att härska över de norra delarna av Skandinavien där nordbor och samer levde sida vid sida.

Det är dock värt att notera att Ladejarlarnas ätteträd är betydligt svårare att rekonstruera än exempelvis Ynglingaättens. Medan Ynglingarna har en sammanhängande kungalängd är Ladejarlarnas historia mer fragmentarisk och källorna är ofta bristfälliga eller motstridiga. Detta tyder på att Säming fungerar mer som en symbolisk och mytologisk startpunkt snarare än en historiskt dokumenterad förfader. Han placerades där för att ge en gudomlig förklaring till maktbalansen i norr.

Även Sämings morfar Tjatse bär på tydliga samiska spår och hans namn anses av många vara en försvenskning av det samiska ordet för vatten som är tjaetsie. Berättelsen om hur han kan förvandla sig till en örn påminner om den samiska schamanens förmåga att byta skepnad för att resa mellan olika världar. När Säming därför kallas för kung i de isländska skrifterna är det inte i egenskap av en historisk svensk eller norsk regent utan som en symbolisk gestalt som förenar asarnas kraft med den samiska vildmarkens uråldriga visdom.

Denna mytiska länk mellan nordbor och samer återfinns inte bara hos Ladejarlarna. Även Norges enare, Harald Hårfager, sägs ha gift sig med den samiska kvinnan Snöfrid Svåsedotter. Genom detta äktenskap och deras söner, däribland Sigurd Rise, flätades det samiska arvet in i den norska kungaätten för generationer framåt.

Skade och Oden föräldrar till Säming och Ladejarlarna.

Referenser

Tryckta källor
Bæksted Anders Nordiska gudar och hjältar 1996.
Sturlasson Snorre Nordiska kungasagor del 1 Från Ynglingasagan till Olov Trygvarsson saga 1991.
Sturlasson Snorre Snorres edda 1997.

Internet
https://www.academia.edu/49472152/ALL_THE_SONS_OF_HARALD_FAIRHAIR
file:///C:/Users/Henrik/Downloads/14000-20649.pdf
https://en.wikipedia.org/wiki/Tjaetsie%C3%A5lmaj
https://ideellkulturkamp.com/2021/02/06/den-samiska-drottningen/
https://ideellkulturkamp.com/2026/02/06/nordbornas-jatte-ar-samernas-gud/
https://www.mytologi.nu/tjatse.html
https://www.ntnu.edu/sami-city-walk/website-further-reading-/snoefrid-svaasedatter-archbishop-manor
https://sv.wikipedia.org/wiki/Tjatse