Blev Gustav II Adolf mördad?

Blev Gustav II Adolf mördad?

Kanske den äldsta av konspirationsteorier och troligen den första svenska är den som handlar om att Gustav II Adolf inte stupade i slaget vid Lützen utan mördades. Mördaren ska ha varit hertig Franz Albrecht von Sachsen-Lauenburg. Frans Albert eller Frans Albrekt har denne tyske furste fått heta ibland men hans får här behålla sin tyska namnversion.

Franz Albrecht föddes 1598 var son till det lilla hertigdömet Sachsen-Lauenburgs regent Franz II. Denne hertig var gift två gånger och hade flera barn varav sonen August tog över styret då fadern dog 1619. Franz Albrecht som var född i det andra äktenskapet hade inga större utsikter att ärva något rike blev soldat. Kriget som senare skulle hålla på i trettio år inleddes och Franz Albrecht var på den protestantiska sidan, han var själv liksom sin far lutheran. Han var med i slaget vid Vita bergen på förlorarnas, det vill säga protestanterna sida och gick senare i kejserlig tjänst. 1625 var han överste för ett kavalleriregemente han avancerade och steg i graderna men begärde avsked 1631.

Franz Albrecht hade tänkt sig en slags karriär som fredsmäklare mellan de stridande parterna. Han besökte de kejserligas store fältherre Wallenstein när denne var i Nürnberg och senare begav han sig till de svenska leden. I svensk tjänst fanns två av hans bröder och han beslöt sig för att värva sig på denna sida. Han kom snabbt att tillhöra kretsen runt kungen.

Slaget vid Lützen stod den sjätte november som alla kännare av den svenska historien vet. Hertigen var i kungen närhet när denne tog ledningen över Smålands och Östergötlands ryttare då de förstnämndas överste Fredrik Stenbock sårats och de senares befäl Lennart Nilsson Bååt stupat. Kungen och hans följeslagare kom dock ifrån smålänningarna och östgötarna och först träffades kungen i vänsterarmen av en muskötkula. Han släpper sin värja som han har i högerhanden och tog hästens tyglar i denna. Hästen hade också träffats om blev svår att hantera. Vidare gav order kungen order att han skulle tas ur striden. Kungen sällskap bestod av 6-8 män, de främsta tyskar.

De som var närmast kungen var hertig Franz Albrecht, stallmästare von der Schulenburg, pagen August von Leubelfing, kammarjunkaren Truchess och livknekten Anders Jönsson. De svenska ryttarna kommer nu i strid med fiendens tillhörande Götz och Piccolominis trupper. En kula träffade kungen i ryggen och gick in i lungan. Hertigen och stallmästaren som sköt mannen som skjutit kungen försökte hålla kungen uppe men fienden kom närmare. Kungen träffas sedan av ett hugg av någon av fiendens blankvapen. Kungen föll ur adeln men sporre fastnade i stigbygeln och han drogs med en bit innan han blev liggande. Anders Jönsson och pagen Leubelfing försökte få upp kungen på häst. Jönsson stupade och pagen sårades så svårt att han senare avled. Kungen fick troligen ytterligare några stick och det hela avslutades med ett skott i tinningen. Kungen skall ha fått ett sticksår, tre från hugg med blankvapen och fem sår från eldvapen.

Hertigen hade dock lämnat striden och flytt mot de svenska linjerna. Att hertigen flytt och lämnat kungen men också att han året därpå trädde i Sachsen och senare kejserlig tjänst igen är förklaringen till myten att han skjutit kungen. Hertigen stred fortsättningsvis mot svenskarna tillfångatogs efter ett slag och avled kort därpå 1642.

Hertigen påstådd aldrig själv att han skjutit kungen och Leubelfing som får sägas vara huvudvittne till Gustav II Adolfs död nämnde inte hertigens inblandning i något mord. Det hela är en skröna, sådan uppkommer ju även idag när framstående eller kända personer dör eller mördas.

Referenser

Brezezinski Richard Lützen 1632, sista striden för lejonet av Norden 2009.

Ericson Lars, Hårdstedt Martin, Iko Per, Sjöblom Ingvar & Åselius Gunnar Svenska slagfält 2003.

Eriksson Bo Lützen 1632, ett ödesdigert beslut 2006

Göransson Göte Gustav II Adolf och hans folk 1994.

Henriksson Svensk historia 1982.

Oredsson Sverker Gustav II Adolf 2007.

Silferstolpe Carl Historisk bibliotek sjätte delen 1879.

Franz Albrecht von Sachsen-Lauenburg.

På den kända tavlan Gustav II Adolfs död vid Lützen ses hertigen försöka hålla uppe kungen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s