Mitt Hem

Mitt hem är så ringa, dess dörr är så låg,
men aldrig en kärare boning jag såg,
kring hela den grönskande jorden.
Där lever mitt minne, där föddes mitt hopp,
där lärde jag blicka mot himmelen opp
och älska mitt hemland i norden.

Och är ej mitt stolta, mitt härliga land
med snöiga fjällar och grönskande strand
mer värt än allt guld uti världen.
Ej byta jag ville, vad jorden än gav,
mot rikaste skatter den frihet, den grav,
jag ärvde vid fädernehärden.

(Carl Rupert Nyblom)