Danska kungar del II: Harald II

En dansk historiker skrev att kungen vi nu ska berätta om borde kallas Harald den bortglömde. Just därför ska vi uppmärksamma denne regent.

Kung Harald blåtand, troligen en av de mest kända danska kungarna hade en son nästan lika känd han som i historieböckerna kallas Sven tveskägg. Denne hade i sin tur flera söner och en av dem var Harald, troligen uppkallad efter farfar.

När Harald 2 som han brukar få heta i dansk historia föddes vet man inte riktigt säkert. Troligen är det någon gång i slutet av 980-talet eller början av nästkommande årtionde. Han var som sagt son till kung Sven och kanske var hans mor den mytiska Sigrid storråda som varit maka till kung Erik Segersäll och mor till Olof Skötkonung. Harald hade flera syskon bland annat brodern Knut. Familjen hade blivit kristen under farfaderns tid och det finns inget skäl att tro att inte Harald var av denna tro.

Sven tveskägg styrde inte bara över Danmark utan även över Norge och kort innan sin död var han även Englands kung. Sven avled 1014 i sistnämnda rike. Med honom var hans son Knut, bror till Harald. Nordmännen i England utropade Knut till kung men i Danmark förkunnade man att Harald var kung över detta land. Harald hade faktiskt av fadern satts att styra Danmark medan denne var i England.

Det förelåg risk för en konflikt mellan bröderna. Knut seglade med sina män till Danmark. Nu blev det inga inbördesstrider mellan bröderna. De möttes, Knut försökte få inflytande i Danmark men Harald nekade honom detta, vänligt men bestämt. Harald i sin tur lovade hjälpa brodern att behålla makten i England och sände honom män till hjälp.

Harald styrde Norge genom jarlen Håkan. Men denne förlorade makten 1015 till tronkrävaren Olof Haraldsson av de kristna senare kallad den helige. Harald syns inte gjort några större ansträngningar att ta tillbaka makten i detta rike. Relationen till grannen i söder, det tyska riket verkar dock varit gott. Måhända var inte Harald Svensson någon stor regent. Han blev efter ungefär fyra år på tronen sjuk och avled. Han tycks vara ogift och inga barn nämns. Var han är begraven vet man inte men domkyrkan i Roskilde är en gissning. Harald efterträddes av sin bror Knut som fått ärenamnet den store. Harald var med och såg till att inga inbördesstrider inträffade efter faderns död och han stödde vikingarna i England så helt utan betydelse var han inte, trots sina få år på tronen.