Costa Rica under första världskriget

De stater i Latinamerika som efter USA inträde i första världskriget följde i princip samma utveckling: Avbrytande av diplomatiska förbindelser med Tyskland. Krigsförklaring samt om det inte redan gjorts internerat tyska medborgare samt beslagtagit tysk egendom. Inget deltagande i kriget med väpnade styrkor. Det som skiljer Costa Rica från de andra länderna är att USA inte ville ha med dem i kriget.

Varför ville då inte USA ha med Costa Rica? Anledningen är följande. Sedan våren 1914 styrdes Costa Rica av Alfredo González Flores. Den nye presidenten hade valts enligt lagliga former till landets statschef. Men det fanns missnöje hos militären och en militärkupp utbröt 1917. Ledaren för denna kupp var general Federico Tinoco som var landets krigsminister. Den nye presidenten hade stöd hos överklassen men var annars mycket impopulär. Amerikanarna som när de inträdde i det stora kriget ogillade diktatorn i Costa Rica USA ledare Wilson ville se sig själv som demokratins försvarare och ansåg det opassande att ha med Tinoco i kriget. Denne ville dock ha stöd från sin mäktige granne i norr. Först lät Federico Tinoco avbryta de diplomatiska relationerna med Tyskland hösten 1917. 23 maj 1918 förklarade Costa Rica krig mot Tyskland. Amerikanarna blev dock inte vänligare inställd till Tinoco och de avvisade Costa Ricas erbjudande att få använda landets hamnar och järnvägar. USA vägrade erkänna Costa Ricas militärdiktatur. Det enda erkännandet kom då USA vicepresident Thomas Marshall tackade för att Costa Rica stod upp för friheten i ett telegram. USA förbjöd sedan Costa Rica att deltaga vid fredsförhandlingarna i Paris. Tinoco störtades 1919.

Costa Rica sände som ovannämnt inga soldater till fronten. Men några av landets invånare stred i kriget. Några costaricaner med tyskt påbrå ska begett sig till Tyskland och där låtit värva sig. Men omkring 20 män från Costa Rica deltog i kriget mot centralmakterna. De flesta var med i franska främlingslegionen samt en pilot och en var läkare i franska armén.

Tobias Bolaños Palma

Tobias Bolaños Palma 1892–1953 blev intresserad flyget när det för första gången anlände ett flygplan till Costa Rica 1912. Tobias Bolaños försökte utbilda sig till pilot och reste därför till Frankrike. Utbildning till flygmekaniker inleddes sedan tog Tobias Bolaños värvning i franska armen 1915 och sårades i ena armen. Efter tillfrisknade fortsatte han utbildning som pilot inom franska krigsmakten men tvingades efter en flygolycka amputera ett ben. Flygningen fortsatte dock men våren 1917 reste Tobias Bolaños hem igen till Costa Rica där han hyllades för sina bedrifter av president Tinoco.

Flygaresset med franska vapenbröder stående omkring sig.

José Basileo Acuña

1914 befann sig José Basileo Acuña 1897–1992 i Storbritannien. Han studerade till läkare men lät 1916 värva sig till franska främlingslegionen som sjukvårdssoldat. I 33 månader varade tjänstgöringen i legionen innan José Basileo Acuña begav sig hem. Senare blev han känd som författare och poet och gav ut minnen från kriget. Acuña blev utsedd till riddare av hederslegionen för sin insats i kriget.

José Basileo Acuña i fransk uniform.

Ricardo Moreno Cañas

Ricardo Moreno Cañas 1890–1938 föddes i Costa Rica men flyttade till Schweiz för att utbilda sig till läkare. När studierna var avklarade begav han sig till Frankrike och blev läkare i franska armén 1915. Den frivillige från Costa Rica var ofta stationerad vid fronten. Under resten av kriget var Ricardo Moreno Cañas med som läkare och belönades med hederslegionen. 1938 mördades han av en missnöjd patient andra påstår att motivet var politiskt.

Den frivillige vid västfronten Ricardo Moreno Cañas första raden andre till höger.

Krigsförklaringen fick stora rubriker i landets tidningar.

President Tinoco.