Hundra år sedan parlamentarismen infördes i Sverige

Hundra år sedan parlamentarismen infördes i Sverige

Sedan våren 1917 hade statministern i Sverige varit Carl Swartz. Gustaf V kung i Sverige sedan 1907 hade utnämnt Swartz till regeringens främste då den tidigare statsministern Hjalmar Hammarskjöld som sett sig tvingad att avgå. Regeringen Hammarskjöld hade inte lyckats lösa de problem med folkförsörjningen som uppstått sedan världskriget utbröt 1914. Ransoneringar hade införts i landet men för sent, livsmedelskrisen var stor. Swartz lyckades lösa en del av problemen med importen av livsmedel, bland annat genom handelsavtal med Storbritannien och andra ententländer. Socialdemokraterna under ledning av Hjalmar Branting och liberalerna under Nils Edén hade som mål att inför allmän och lika rösträtt i landet samt inför demokrati. De två samarbetade, tanken var att få så många röster i höstens val och därmed så mycket mandat som möjligt för att därmed bilda en regering som skulle införa allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.

Under år 1917 hade flera hungeruppror uppstått, folk protesterade mot de dåliga tiderna, affärer plundrades och bråk och sammanstötning skedde med polisen. En del av våldet provocerades fram av element på vänsterkanten. I valet till andra kammaren 20 september segrade socialdemokrater och liberaler. 31.1% av rösterna fick Brantings parti och liberala samlingspartiet 27.6%. Samarbetet mellan de två gjorde att de fick en majoritet av mandaten. I första kammaren hade dock högern 90 platser medan socialdemokrater och liberaler hade totalt 60. Swartz lämnade nu regeringsarbetet. Avskedsansökan inlämnades andra oktober. Gustav V var missnöjd med Swartz beslut men kunde inte förhindra att han begärde avsked. Kungen var emot parlamentarismen, den skulle innebära att kungamakten minskade. Såväl socialdemokrater om liberaler var emot monarkin och de förstnämnda hade som krav i sitt partiprogram att införa republik. Tidigare hade statsminstern liberalen Karl Staff försökt demokratisera Sverige, men kungen och högern hade lyckats få bort honom. Gustav V försökte få till stånd en ny regering bestående av ämbetsmän och högerpolitiker, men misslyckades. Kungen försökte förmå andrakammarens talman Johan Widén att bilda regering. Det ska tilläggas att världskriget rase ute i världen. Tyskarna såg helst en högerregering, medan britterna föredrog en från vänstern.

19 oktober utsåg Gustav V sålunda den nya regeringen bestående av två monarkikritiska partier där Edén blev statsminister. För första gången i svensk historia kom det in statsråd i regeringen från socialdemokratiska arbetarpartiet. Deras ledare Branting blev ekonomiminister Den nya regeringen tog löfte av kungen att han inte skulle motarbeta den eller motsätta sig de reformer som skulle göras. I gengäld skulle de låta Sverige fortsätta förbli en monarki. Den sistnämna kompromissen vara än idag. I hundra år har Sverige styrts efter parlamentarismen princip.

Litteratur:

Brusewitz Axel Kungamakt, herremakt, folkmakt. Författningskampen i Sverige 1906-1918 1951.

Duhs Staffan Sveriges monarker 1986.

Franzén Nils-Olof Undan stormen, Sverige under första världskriget 1986.

Lagerqvist Lars O Sverige och dess regenter under 1000 år 1976.

Lindorm Erik Gustaf V och hans tid 1943.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s