Vegaexpeditionen

Vegaexpeditionen

24 april 1880 anlände fartyget Vega till Stockholm. Fartyget hade påbörjat en resa i syfte att finna en sjöväg norröver för att hitta en förbindelse mellan Europa och Asien. Försöken att kunna ta sig från Europa till Asien denna väg hade gjorts tidigare men aldrig kunnat genomföras, främst på grund av det arktiska klimatet. En av dem som var villig att försöka hitta en passage var adelsmannen Adolf Erik Nordenskiöld 1832-1901. Nordenskiöld hade i många år deltagit vid polarexpeditioner och lyckades övertala kung Oscar II att ett försök att hitta nordostpassagen kunde lyckas. Andra finansiärer tillkom bland annat Oscar Dickson 1823-1897 och ryssen Aleksandr Sibirjakov 1849- 1933. Sibirjakov utrustade hjälpfartyget Lena som följde med under en del av resan.

Ett fartyg, Vega inköptes och gjordes i ordning för resan. Vega var en så kallad bark med tre master men hade också en ångmaskin på 70 hästkrafter. Vega hade byggts i Tyskland 1972.

Vega anlände till Göteborg i juni 1878 efter att vid flottans varv i Karlskrona upprustats. I Göteborg fylldes det på proviant och utrustning. Här anslöt sig även de vetenskapliga medarbetarna zoologen Anton Stuxberg 1849-1902, botanisten Frans Reinhold Kjellman 1846-1907, läkaren Ernst Almquist 1852-1946, hydrografen och löjtnant i italienska flottan Giacomo Bove 1853-1887, metrologen och löjtnanten i danska flottan Andreas Peter Hovgaard 1853-1910, samt Oscar Nordqvist 1858-1925 finsk gardeslöjtnant, expeditionens tolk. Louis Palander 1842-1920 var fartygets kapten. Palander hade varit med vid Nordenskiölds tidigare expeditioner till Spetsbergen. Besättningen bestod av 21 sjömän förutom de andra deltagarna.

4 juli 1878 var det dags för avfärd. Vid norska Tromsö anlände Nordenskiöld. Vega passerade Nordkap österut genom Karahavet rundade man Sibiriens nordspets Kap Tjeluskin. Man gick vidare österut längs Sibiriens norra kust genom det som idag kallas Laptevhavet och nådde nästan fram till Berings sund. Resan hade hitintills varit nästan problemfri. Vid infarten till Beringssund frös det till och isen omöjliggjorde vidare resa. Hade det inte frusit hade kanske Vega klarat färden på en säsong. Nu fick istället fartyget övervintra och detta gjordes vid en plats som fick namnet Pitlekaj. Övervintringen hade dessbättre det goda med sig att den vetenskapliga delen av expeditionen kunde göra forskningar. Trakten där man övervintrade beboddes av tjuktjer. Expeditionens medlemmar och befolkningen umgicks med varandra och tjuktjer fick ta del av den proviant som Vega hade med sig. Vega hade förråd för cirka två år ombord. Man hade förstås hoppas klara resan på en säsong men man räknade med att det kunde bli förresningar samt att isen kunde frysa tidigare än beräknat.

I juli 1879 släppte isen och Vega kunde fortsätta sin resa den 18 juli. Resan fortsatte och redan två dagar efter avfärd från Ptlekaj rundade Vega den östligaste punkten på den euroasiska kontinenten Kap Dezjnjov. Nordostpassagen hade hittats och genomseglats. Undersökningar fortsatte att göras vid bland annat St. Lawrenceviken, Konyamviken på Tjuktjerhalvön och Port Clarenceviken. Man var alltså även på amerikanskt territorium och inte bara ryskt område. Halvön Kamtjatka besöktes innan Vega anlände till japanska hamnstaden Yokohama den andra september 1879. Härifrån kunde man meddela världen att resan lyckats. En resa som inte krävt ett enda dödsoffer, bara det något mycket ovanligt vid arktiska upptäcksresor. Resan hem blev ett triumftåg. Flera anhalter gjordes och Vega och dess besättning mottogs som hjältar. Bove stannade dock kvar i Italien och några medlemmar fortsatte resan hem landvägen. Först den 24 april 1880 kunde Vega anlända till Stockholm. Fyrverkerier avfyrades, kanoner sköt salut, fartyg kom seglande för att möta Vega. Alla besättningsmännen namn syntes på kungliga slottet i ljuslågor. Kungen mottog Nordenskiöld med ett brev som upphöjde vetenskapsmannen till friherre. Palander adlades och kallade sig Palander af Vega. Även mecenaten Dickson adlades, han blev senare friherre. Alla som deltagit under resan belönades. Nordenskiöld utgav sedan verket ”Vegas färd kring Asien och Europa”

Fartyget Vega finns inte mer. Vega förliste 1903 utanför Grönland. Men namnet Vega är med i almanackan och Vegadagen är den 24 april, dagen då hjältarna återkom.

Karta över resan

A E Nordenskiöld med Vega i bakgrunden

Kapten Palander som adlades till Palander af Vega av kung Oscar II

Vegas ankomst till Stockholm 24 april 1880

Skulle en allsmäktig gud skapa onda och orena djur?

Skulle en allmäktig gud skapa onda och orena djur?

De kristna anser att katten är en symbol för Djävulen. Judar och muslimer att grisar är orena. Men varför skulle en allsmäktig gud ha skapat sådana djur? Svaret är nog att den monoteistiske guden inte är så mäktig som vissa proselyter tror. Eller så finns inte denne gud. Just snacket med orena djur visar väl hur dumt det kan bli ibland när religioner uppsåt i öknar. En del försöker alltid bortförklara det där med orena djur med att folk ätit griskött och blivit sjuka. Men det är väl inte grisens fel att folk som slarvar med hygienen när de ska tillaga mat får ont i magen?

Ondskans symbol enligt de kristna! Fler och fler lämnar kyrkan och katterna ökar i antal. Det är inget klös i kyrkan!

Oren? Ser väldig ren och fin ut. Kanske är det avundsjuka som gör att vissa filurer snackar skit om lille nasse?

Den abrahamitiska monoteismen är ett skämt!

Den abrahamitiska monoteismen är ett skämt!

Det kanske bästa argumentet för att monoteismens allmäktige gud inte är så kraftfull borde nog ändå var det faktum att vare sig det är judar, kristna eller muslimer så delar de alltid upp sig i olika sekter. Ortodoxa och liberala judar. Katoliker och protestanter. Sunni och shia.

Om det bara fanns en gud borde det väl bara finnas en religion och endast en inriktning inom denna religion. Den abrahamitiska monoteismen är ett skämt!

Pengar och allsmäktiga gudar

Pengar och allsmäktiga gudar

Något som såväl synagogans, kyrkans och moskéernas män genom historien gillat är att driva in pengar. I Sverige skulle prästen ha sitt tionde och än idag betalar medlemmar i svenska kyrkan skatt till sitt samfund.

Judendomen, kristendomen och islams gudar som enligt vissa skrönor sägs vara samme gud ska vara allsmäktig. Men måste en allsmäktig gud ha pengar? En allsmäktig gud borde rimligtvis ha en god ekonomi. Men så är inte fallet. Skatter, avgifter och gåvor krävs för att den allsmäktige ska kunna driva sin verksamhet.

Svenska folket har börjat förstå detta och allt fler lämnar kyrkan. Rätt så, en allsmäktig gud ska inte behöva ta folks surt förvärvade pengar. En allsmäktig gud borde istället kunna ge av sitt välstånd.

De präster som suckar att de inte får in pengar kan ju pröva med att be. Eller tar gud avgift för att höra bön?

 

Om Allah är allsmäktig

Om Allah är allsmäktig

Om Allah är allsmäktig, varför anlitar han då alltid en massa drängar och en och annan piga för att utföra sina beslut? Ja en allsmäktig gud borde väl kunna ta och döda personer som misshagar honom utan hjälp? Och varför är alla muslimska terrorister som knegar för Allah så fula. En allsmäktig gud borde väl åtminstone kunna fixa fram lakejer med lite still och hyfs.

Eller är det så att denne Allah inte är allsmäktig, ja Allah kanske inte ens finns? Sistnämnda alternativ låter mer än troliga. Ju mer Allahs hantlangare bombar och dödar i islam namn desto mer bevisar de att Allah inte är allsmäktig! En allmäktig gud behöver inte människor för att utföra sin vilja!

Se det med ett leende, polkagrisens dag

Se det med ett leende, polkagrisens dag

20 april är en viktig dag i världshistorien. Napoleon III föds denna dag 1808, Adolf Hitler föds något senare 1889. Denna dag 1907 börjar den första majblomman säljas och 1998 upplöses terrorgruppen Röda armé fraktionen. Men det vi ska berätta om är att 20 april är polkagrisens dag!

Pepparmynta, mentha xpiperita är en ört som används i mat och medicin. Bladen pressas och man utvinner pepparmint. Denna olja är den viktigaste ingrediensen i polkagrisen som även innehåller socker, glukos, ättika och vatten. När polkagrisen stelnat blir den vit. Klassik polkagris är rödrandig och det bero på att det röda är färgad polagrissmet. Modernare former av polkagris innehåller färgad smet med andra smaknyanser som exempelvis viol och citron.

Godis med peppamynt finns i flera länder och har nog ursprungligen använts i medicinskt syfte. Pepparmynta används än idag i halstabletter. Polagrisen får nog ända sägas vara en svensk uppfinning. Amalia hette en flicka som föddes 1824. Föräldrarna var Jonas Lundström och Katarina Andersdotter som bodde i Jönköping. 1835 förlorade Amalia sina föräldrar och fem syskon i den stora koleraepidemin som drabbade Sverige men också stora delar av Europa. Amalia arbetade som piga och var anställd hos en lantmätare i Jönköping, denne flyttade till Gränna och där träffade Amalia en skräddare vid namn Anders Eriksson. Anders och Amalia gifte sig och de fick en dotter. Anders dog dessvärre fyra dagar efter dottern som fick namnet idas födelse en annan dotter föddes samtidigt men hon överlevde inte. Som änka med nyfött barn hade Amalia det inte lätt. Hon skrev till staden Grännas magistart och bad att få börja som hon själv skrev sälja ”finare bakverk och den så kallade polkagrisen”. Stadens styrande godkänd detta och Amalia blev vad man nu kallar egen företagare. Polkagrisen gjordes först vid helger och högtider men blev populära och snart var det mest polkagris som fru Eriksson tillverkade, dotter hjälpte till. Kronprinsen besökte Amalia Eriksson på en resa 1915. 1923 avled Amalia Eriksson vid en ålder av 99 år. Godis kan vara nyttigt ibland!

Polagrisen blev snart en symbol för Gränna och den gryende turismen hjälpte till att sprida den överlandet, för vad skulle inte gästerna ta med sig om inte en polkagris? Den som idag besöker den lilla staden ser att det kokas överallt!

Namnet polagris har de lärde tvistat om. Den vanligaste förklaringen tycks vara att dansen polka var populär i mitten av 1800-talet. Gris var vanligen ett namn på godis i största allmänhet. Men är det inte mer troligt att namnet kommer av att snasket är rött och vitt vilket är detsamma som Polens flagga?

Polen upphörde existera som stat då Ryssland. Österrike och Preussen delade landet mellan sig. 1830 utbröt i den ryska delen av Polen ett uppror som slog ner året därpå. Många svenskar sympatiserade med polackerna och allt som var polskt var populärt, bland annat började man som sympatiyttring dansa polka, den polka dansen. Polska hade dansat några generationer tidigare. Godtar man denna teori så är polkagrisen en sentida sympatiyttring för ett land som upphört att existera.

Men varför är då polkagrisens dag den 20 april? Jo namnet i almanackan denna dag är Amalia. Lite ironiskt är ju att den första kvinnliga tandläkaren hette Amalia hon med. Amalia Assur l803-1889 hette hon.

 

 Polkagris finns i olika utföranden.

Amalia Eriksson

Svenska skådespelare del XIII: Adolf Jahr

Svenska skådespelare del XIII: Adolf Jahr

19 april 1964 avled Adolf Jahr. Jahr som föddes 1893 den 24 juni blev sjuttio år och kunde vid slutet av sitt liv se tillbaka på en märklig, men också framgångsrik karriär. Skådespelarbanan började vid en nyårsrevy 1916 i Östersund, Jahr var uppväxt i Jämtland ska kanske tilläggas. Åren efter första världskriget var vår skådespelare engagerad i norska Trondheim som kabarésångare. Studier i sång bedrevs en tid först i Finland sedan i Wien och Berlin. Efter hemkomsten till fäderneslandet kom genombrottet i Göteborg i operetten ”Czardasfurstinnan”. Året därpå då Jahr var verksam i Malmö mötte han Edvard Persson som med åren skulle bli än mera känd än Jahr. Men än så länge hade de en lång väg att gå innan berömmelsen kom. De två slog sig ihop som ”Kvick och Blixten” och spelade komedi. Det var Jahr som var Blixten. De började sedan vid filmen. 1930 återkom Jahr till Stockholm. Teatern och operetterna, cirka 150 roller totalt fortsatte men med ljudfilmen kom Adolf Jahrs publika genombrott. 1932 ”Svärmor kommer” och året därpå i den numera kritiserade filmen ”Pettersson och Bendel” Filmrollerna som blev 66 stycken totalt gjorde Jahr berömd och operetterna lämnades helt 1935. Tidningen Filmjournalen anordnade en tävling vilken som var Sverige populäraste skådespelare 1937. Adolf Jahr korades som segrare. Några av filmerna hade även Jahrs förnamn med i titeln. ”Adolf armstarke”1937, ”Adolf klarar skivan” 1937 och ”Adolf i eld och lågor” 1939. Med Alice Babs gjorde Jahr dne berömda filmen ”Swing it, magistern” 1940. Jahr var inte bara den mest populäre filmskådespelaren, han var den som hade störst arvode också…

Sångare var Jahr ursprungligen och sånger sakandes sällan i de mest populära filmerna. Filmkarriären verkade en tid dala, men 1944 återkom Jahr i ”Hemsöborna” där han spelade huvudrollen. Både på film och vid scenen gjordes nu några annorlunda roller. Tidigare hade Adolf Jahr främst varit en atletisk charmör och vad som sagts Sverige svar på Douglas Fairbanks, den amerikanske skådespelaren mest känd för äventyrsfilmer. I fyra filmer om den bibelciterande tjuvjägaren Janne Vängman men även andra filmer av vilka ska nämnas ”Lars Hård” 1948, ”Kvartetten som sprängdes” 1950 och ”Värmlänningarna” 1957. Några manus och regiarbeten gjordes ska nämnas samt några få arbeten för televisionen.

Jahr utvecklades från operettsångare, till filmcharmör för att slutligen bli karaktärskådespelare. Namnet Jahr var antaget, det kom från förnamnens initialer. Skådespelaren Jahr föddes nämligen som John Adolf Reinhold Johansson. Med ett stumt h blev initialerna ett nytt efternamn. Skådespelerskan Margit Tirkkonen 1914-1988 var fru Jahr 1937-1943.

Filmjournalen ansåg att Jahr var den populäraste skådespelaren.

Porträtt

Adolf Jahr och Alice Babs

Janne Vängman var Jahrs sista stora succé.

Lidande ur ett asatroperspektiv

Lidande ur ett asatroperspektiv

Oden mister sitt öga, Tyr mister sin hand, Balder, Höder och Kvaser mister livet. De flesta gudamakter dör vid ragnarök.

Så om gudarna lider och har det svårt, ja då kan vi människor lida vi med. Livet handlar inte om att undvika elände och sorg utan att klara av och hantera sorg, eländet och olyckan.

Och lidande kan ibland vara bra, om inte Oden Ville och Ve slagit ihjäl Ymer, då hade inte världen funnits alls!