Vegaexpeditionen

Vegaexpeditionen

24 april 1880 anlände fartyget Vega till Stockholm. Fartyget hade påbörjat en resa i syfte att finna en sjöväg norröver för att hitta en förbindelse mellan Europa och Asien. Försöken att kunna ta sig från Europa till Asien denna väg hade gjorts tidigare men aldrig kunnat genomföras, främst på grund av det arktiska klimatet. En av dem som var villig att försöka hitta en passage var adelsmannen Adolf Erik Nordenskiöld 1832-1901. Nordenskiöld hade i många år deltagit vid polarexpeditioner och lyckades övertala kung Oscar II att ett försök att hitta nordostpassagen kunde lyckas. Andra finansiärer tillkom bland annat Oscar Dickson 1823-1897 och ryssen Aleksandr Sibirjakov 1849- 1933. Sibirjakov utrustade hjälpfartyget Lena som följde med under en del av resan.

Ett fartyg, Vega inköptes och gjordes i ordning för resan. Vega var en så kallad bark med tre master men hade också en ångmaskin på 70 hästkrafter. Vega hade byggts i Tyskland 1972.

Vega anlände till Göteborg i juni 1878 efter att vid flottans varv i Karlskrona upprustats. I Göteborg fylldes det på proviant och utrustning. Här anslöt sig även de vetenskapliga medarbetarna zoologen Anton Stuxberg 1849-1902, botanisten Frans Reinhold Kjellman 1846-1907, läkaren Ernst Almquist 1852-1946, hydrografen och löjtnant i italienska flottan Giacomo Bove 1853-1887, metrologen och löjtnanten i danska flottan Andreas Peter Hovgaard 1853-1910, samt Oscar Nordqvist 1858-1925 finsk gardeslöjtnant, expeditionens tolk. Louis Palander 1842-1920 var fartygets kapten. Palander hade varit med vid Nordenskiölds tidigare expeditioner till Spetsbergen. Besättningen bestod av 21 sjömän förutom de andra deltagarna.

4 juli 1878 var det dags för avfärd. Vid norska Tromsö anlände Nordenskiöld. Vega passerade Nordkap österut genom Karahavet rundade man Sibiriens nordspets Kap Tjeluskin. Man gick vidare österut längs Sibiriens norra kust genom det som idag kallas Laptevhavet och nådde nästan fram till Berings sund. Resan hade hitintills varit nästan problemfri. Vid infarten till Beringssund frös det till och isen omöjliggjorde vidare resa. Hade det inte frusit hade kanske Vega klarat färden på en säsong. Nu fick istället fartyget övervintra och detta gjordes vid en plats som fick namnet Pitlekaj. Övervintringen hade dessbättre det goda med sig att den vetenskapliga delen av expeditionen kunde göra forskningar. Trakten där man övervintrade beboddes av tjuktjer. Expeditionens medlemmar och befolkningen umgicks med varandra och tjuktjer fick ta del av den proviant som Vega hade med sig. Vega hade förråd för cirka två år ombord. Man hade förstås hoppas klara resan på en säsong men man räknade med att det kunde bli förresningar samt att isen kunde frysa tidigare än beräknat.

I juli 1879 släppte isen och Vega kunde fortsätta sin resa den 18 juli. Resan fortsatte och redan två dagar efter avfärd från Ptlekaj rundade Vega den östligaste punkten på den euroasiska kontinenten Kap Dezjnjov. Nordostpassagen hade hittats och genomseglats. Undersökningar fortsatte att göras vid bland annat St. Lawrenceviken, Konyamviken på Tjuktjerhalvön och Port Clarenceviken. Man var alltså även på amerikanskt territorium och inte bara ryskt område. Halvön Kamtjatka besöktes innan Vega anlände till japanska hamnstaden Yokohama den andra september 1879. Härifrån kunde man meddela världen att resan lyckats. En resa som inte krävt ett enda dödsoffer, bara det något mycket ovanligt vid arktiska upptäcksresor. Resan hem blev ett triumftåg. Flera anhalter gjordes och Vega och dess besättning mottogs som hjältar. Bove stannade dock kvar i Italien och några medlemmar fortsatte resan hem landvägen. Först den 24 april 1880 kunde Vega anlända till Stockholm. Fyrverkerier avfyrades, kanoner sköt salut, fartyg kom seglande för att möta Vega. Alla besättningsmännen namn syntes på kungliga slottet i ljuslågor. Kungen mottog Nordenskiöld med ett brev som upphöjde vetenskapsmannen till friherre. Palander adlades och kallade sig Palander af Vega. Även mecenaten Dickson adlades, han blev senare friherre. Alla som deltagit under resan belönades. Nordenskiöld utgav sedan verket ”Vegas färd kring Asien och Europa”

Fartyget Vega finns inte mer. Vega förliste 1903 utanför Grönland. Men namnet Vega är med i almanackan och Vegadagen är den 24 april, dagen då hjältarna återkom.

Karta över resan

A E Nordenskiöld med Vega i bakgrunden

Kapten Palander som adlades till Palander af Vega av kung Oscar II

Vegas ankomst till Stockholm 24 april 1880

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s