Västgötaherrarnas uppror

Västgötaherrarnas uppror

Västgötaupproret, västgötabullret eller västgötaherrarnas uppror var ett svensk uppror som ägde rum i Småland och Västergötland under våren 1529. Upprorets anstiftare var medlemmar av det värdsliga och andliga frälset. Syftet med revolten var att förhindra kung Gustavs planer på att införa reformationen. Trots namnet på upproret utspelades det inte enbart i Västergötland utan även i Småland, Dalsland och Östergötland.

Upproret startade i april då kungen fogde Gottfrid Sure i Nydala i Småland mördades. Strax därpå tillfångatog upprorsmännen kungens syster Margareta och hennes man Wulf Gyler som varit på resa utomlands och befann sig i Jönköping. Bud skickades till allmogen i Västergötland och Östergötland att ansluta sig till resningen mot kungen. Gränserna till landskapen stängdes genom att bråtar fälldes över vägarna och besattes med upprorsmän. Brev skickades till kungen där man uppsade sin trohet till honom. Brev sändes till andra landskap där man uppmanade folk att delta i resningen. Alla var dock inte för revolution. Lagmanen i Östergötland var emot, de flesta i präster och många adelsmän likaså. Det syns som om folket i städerna var mer kritiska än landsbygden. En fogde i Alvastar fick fly när några missnöjda personer försökte anfalla honom.

Kung Gustav reagerade fort. Redan i början av upproret skrev han brev till allmogen i Östergötland där han uppmanade folket att vara honom trogen, men också att de skulle befria Margareta som ju var fången i Jönköping. Brev sändes även till smålänningarna där kungen tackade för att de skyddade han syster, törs man misstänka att kungen behärskade ironi? Men också om de hade klagomål så kunde de framföra dessa. Om fogden i Nydala överskridit sina befogenheter var det förlåtet att de slagit ihjäl honom. Men de uppmanades att inte bryta mot lagen. Gustav sände även bud till andra landskap för att förmå folket där att vara lojala, vilket lyckades.

Den 25 april hölls i Västergötland vid byn Broddetorp ett nytt möte mellan adelsmännen som startat revolten och allmogen. Ett brev sändes till kungen som innehöll en del kravpunkter som man ville ta upp. Kungen svarade snabbt att klagomålen skulle tas upp. Men de upproriska adelsmännen skulle straffas. Splittring mellan herrar och bönder utbröt. Några av dem flydde till Danmark. Man kan säga att upproret kommer av sig och i princip slutar här i Broddetorp.

Upproret hade kommit av sig, allt som allt tog det nästan fyra veckor. Dödsfallen var få. Strängt taget var det nog bara fogden i Nydala som miste livet. De upproriska i Småland fick benådning av kungen. Adeln i Västergötland svor kungen ny trohetsed. Tre upprorsmän dömdes till döden vara av två avrättades. Fem personer som stött upproret fick betala böter. Reformationen som varit ett irritationsmoment för de upproriska saktade ner för en tid.

Några av ledarna för upproret ska kort nämnas.

Ture Jönsson Tre Rosor lagman i Västergötland och rikshovmästare. Flydde ur landet och stödde kungens fiende kung Kristian II.

Magnus Haraldsson biskop i Skara 1522-1529. Flydde tillsammans med Ture Jönsson.

Måns Bryntesson Lilliehöök adelsman, fadern varit häradsdomare. Var innan upproret hövitsman på Älvsborgs fästning och häradsdomare i Barne härad kallade sig under upproret för utvald hövitsman. Troligen hade herr Måns en något naiv dröm att bli kung. Måns Bryntesson Lilliehöök dömdes till döden och avrättades på Stortorget i Stockholm. Innan avrättningen försökte den dömde fly men skadade sig så illa att båda benen bröts.

Ture Eriksson Bielke riksråd och hövitsman på Läcköslott. Skulle enligt planerna försöka ta sig till Dalarna och starta uppror detta misslyckades. Dömdes till döden i Strängnäs. Modern Gunilla Johansdotter bad kungen benåda sonen vilket lyckades. Böter samt indragning av förläningar gjordes.

Nils Olofsson Vinge riksråd och lagman i Värmland. Hade egendomar i Västergötland. En av anstiftarna till upproret. Infångades och dömdes till döden. Avrättades på Stortorget i Stockholm.

Tord Magnusson Bonde riksråd och lagman för tio härad. Efter kväsandet av revolten indragna förläningar och miste sina ämbeten. Var med som representant vid riksdagen 1544 då arvkungadömet infördes utan att spela någon egentlig roll.

Jöran Turesson Tre Rosor son till Ture Jönsson försökte starta uppror i uppland. Misslyckades och infångades av bönder i Hälsingland.

Axel Nilsson Posse riksråd. Fick för sin inbladning i upproret böta två hästar och ett kredenskar i silver. Fick nåd och lovade kungen förnyad trohet.

Nils i Valstad bonde i Tiveden som lät spärra vägarna till Västergötland och uppbådade omkring tusen bönder. Fick böta 20 oxar för sin inbladning i upproret.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s