Industrisamhällets jular

Industrisamhällets jular

Inledning

Mycket av julens traditioner går tillbaka till bondesamhällets tid. Ofta när man återberättar äldre tiders julfirande skildras tiden innan industrialiseringen slagit igenom. Men mycket har hänt sedan det gamla samhället med självhushållning försvann. Idag brygger få sitt eget julöl. Än färre gör egna ljus. De som gör ljus idag gör det för att de tycker det är roligt, inte för att de vill slippa leva i nästan total mörker under julhelgen. Nu när även industrisamhället håller på och gå in i historien kan det passa bra att skriva några rader om denna epoks julfirande.

En viss kunskap om julen och dess firande krävs för att artikeln ska förstås rätt.

Del I julfirandet

Det som karakteriserar julfirandet från slutet av 1800-talet och fram till millennieskiftet är främst dessa saker: Likriktning, kommersialism och elektricitet.

Likriktning

I äldre tider hade i princip varje by eller socken sin eget firande. Alla städer likaså. Men i takt med jordreformer som splittrande byar samt inflyttande till städer gjorde att sedvänjor ändrades eller rentav försvann. I den nya tiden där människor och åsikter kunde förflyttas allt snabbare blev julfriandet likriktat. Man började i princip fira jul på samma sätt i hela Sverige. Med radions intåg efter första världskriget och med införandet av televison i slutet på 1950 talet blev likriktningen större.

Några år in på 1900 talet började det bli modernt med julgranar. Granar som huggits ner och tagits in för att sedan pyntas med ljus, glitter, pepparkakor med mera.  Det finns redan julgranar i högreståndsmiljö redan på 1700 talet. Men de är få. Seden med gran inomhus spred sig sakta. Under 1900 talet börjar granar ställas ut på offentliga miljöer och nästan alla hushåll har granar. Även en del granar ställs utanför husen.

När bondesamhället över går i den nya tiden slutar allt fler brygga sitt eget julöl. Bryggerinäringen växer och det finns många bryggerier i Sverige. Sena vänder det och bryggande koncentrerats till få bryggerier. I takt med att husbehovsbränning förbjuds och hembränning beivras dricker allt fler svenskar samma sprit.

Lussefirande och lucia firades olika i olika landsändar. 1927 utses Solveig Hedengran i en tävling anordnad av Stockholms dagblad till Stockholms första officiella lucia.

Jultomten gör sin moderna entré. I äldre tider fick tomten gåvor till jul Nu ger tomten bort gåvor.  Julbocken försvinner. Tidigare var det ofta bocken som gav bort presenterna. Jultomten i Sverige är väl inte lika kommersialiserad som den amerikanske Santa Claus. Men en svensk tomte utan röd luva är nog otänkbart. Skägget är också obligatoriskt, helst vitt eller grått.

Kommersialism

Allt färre gjorde allt arbete innan jul. I takt med att man inte längre tillverkade allt själv på gården utan man började i allt större grad köpa varor och annat som hörde julen till. I takt med industrialiseringen ökade fick allt fler möjlighet att öka sin köpkraft. I talt med ökat välstånd, särskilt efter andra världskriget kunde allt fler köpa såväl mat som presenter, så kallade julklappar. En del protester hördes då kritikerna menade på att julens budskap och syfte försvann bakom all konsumtion. Intressant nog var dessa kritiker andliga barn till de präster som tyckte att folk roade sig för mycket under julfriandena i äldre tider.

Halvfabrikat och kommersialism är typiskt för den jul som firas under industrisamhället.

Elektricitet

En av de stora förändringarna tänker man sällan på men införandet av elektricitet förändrade julfirandet radikalt. Dels så krävs elström för att radio och tv ska fungera men också på ett mer allmänt plan ändras firandet. Då elljus finns behövs inte längre levande ljus eller eld på samma sätt som tidigare. Dessa ting överförs nu till högtider. Man vill skapa så kallad stämning. Nästan alla som firar jul tänder ljus eller har ljus i ljusstakar som dekoration.

Julgranar hade först levande ljus men dessa är i stort sett ersatta med elektriska ljus. Då dessa inte behöver passas som de levande ljusen händer det ofta att julgranarna lyser dygnet om. Allt fler dekorationer med ljus driven av elektricitet började tillverkas och i vissa fall kunde hela hus få ljusuppsättningar. Affärerna burkar redan i november sätta upp juldekorationer med ljus.  Många lucior har elektriskt ljus i sin krona.

Del II Julmaten

I det gamla bondesamhället togs i princip allt tillvara då det slaktades. Folk åt till jul såväl grisfötter, grisknorrar och grisöron. Nu är det endast den förstnämnda rätten som lever kvar. Och den äts i stort sett bara till jul. Julen är faktiskt den högtid som räddat många maträtter från att falla i glömska. Samtidigt har nya rätter tillkommit.

Lutfisk äts numera främst till jul. Förr åts den även vid andra tider. Men redan i äldre tider var lutfisk en mat som förknippades med julen. Nionde december skulle den torkade fisken läggas i lut. I katolsk tid, rättare sagt medeltid var lutfisk mat som passade bra för folk fastade inför jul. Fusk var dock fastemat. Sedan åts fisken ändå vid jul trots att fastan försvann med reformationen. Troligen hade lutfisken varit slut som tradition den med om den inte hade förknippats med julen.

Vi äter knappast gröt som festmat i dag. Undantaget är den gröt som äts till jul. I äldre tider gjordes gröten inte på risgryn utan korn eller rågmjöl. Risgrynen kom under 1800-talet och ansåg vara festligare och finare än korn eller råggröten. Traditionen att offra gröt till tomten har gjort att seden med gröt på jul överlevt genom århundradena.

Maträtter som tillkommit sedan andra hälften av 1800 talet och första hälften av 1900 talet kan nämnas två rätter, köttbullar och Jansson frestelse. Förstnämnda rätt fann redan i kokböcker från 1700 talets mitt. Men först i slutet av 1800 talet, alltså i den tid artikel behandlar kom den moderna köttkvarnen som kunde mala köttet till små bollar. Köttbullar blev då fin mat som med fördel kunde tas med på ett julbord, även om de slog igenom först på 1970 talet. Janssons frestelse är egentligen en slags sill och potatisgratäng. Om rätten fått namn efter Janzon, en berömd operasångare eller efter en film med just titeln ”Janssons frestelse” har diskuterats. Janzon med förnamnet Per Adolf avled rena 1889, filmen tillkom 1928. Under nittonhundratalets sista decennier växer rätterna på julbordet och det kunde vara i princip allt. Även om kötträtter dominerade.

Slutord

Sverige är delvis ett industrisamhälle och även i en viss mån ett jordbrukssamhälle, men i dag är samhället förändrat. Det är kanske redan nu är för tidigt att nedteckna industrisamhällets julhistoria, dessa rader får ses som ett pionjärarbete som manar till efterföljd. Jul har friats, jul firas och jul kommer att firas, men julfirandet förändras från en tid till en annan.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s