Fredrikstens belägring 1718

Fredrikstens belägring 1718

Enligt vår nuvarande tidräkning stupade Karl XII vid Fredrikstens fästning 30 november 1718. Enligt den dåvarande kalendern, den julianska stupade Karl 10 december och belägringen av Fredrikstens fästning hade påbörjats den 20 november. Men få tycks känna till historien om denna belägring som ledde till den svenske kungens död. Därför kommer här en kort berättelse om Fredrikstens belägring.

1716 var Sverige omringat av fiender. Danskar, polacker, ryssar, preussare och hannovrare hade sett till att Sverige var totalt omringat av fiender. Den svenska militärledningen med den enväldige kungen hade som mål att upphäva inringningen. Genom att anfalla Norge som var en del av Danska riket hoppades svenskarna få förbindelser med omvärlden västerut. Genom att erövra Norge hade man förhoppning att få Danmark att lämna kriget. Hannover hade startat krig mot Sverige. Till saken hör att den furste som styrde Hannover även blivit kung av Storbritannien. Svenskarna hoppades att kunna komma i kontakt med folk på de brittiska öarna som var missnöjda med den nye monarken och därmed tvinga Hannover ut ur kriget.

Men för att lyckas med detta måste Norge erövras. 1716 gjordes ett första försök som misslyckades. Två år senare försökte den svenske kungen återigen inta landet. En armé skulle under general Carl Gustaf Armfeldts ledning ta sig in i norra Norge och inta Trondheim. Kungen själv skulle söderut från Bohuslän inta Norge. Men Norge var inte oförsvarat. Fredrikstens fästning vid staden Fredrikshald måste intas för att invasionen skulle lyckas.

Fredrikstens fästning hade byggts 1661 och befälhavare var Barthold Nicolai von Landsberg, en holsteinare som länge varit i dansk krigstjänst och som erhållit överstelöjtnants grad. Landsberg hade 1800 soldater under sitt befäl. Fästningen hade rikliga förråd och belägen på en bergskam som den är visade sig Fredriksten var en svårintaglig fästning. Det var sent på året så om en belägring skulle lyckas var det tvunget att inte dra ut på tiden. Svenskarna byggde löpgravar och gjorde flera stormanfall mot fästningens skansar. Kung Karl ledde själv belägringen och var med om att storma en skans. Båda sidorna sköt mot varandra och mycket av det svenska grävarbetet skedde då mörkret lagt sig.  Under sig hade kungen Philippe Maigret, en fransk överste som var en av Europas bästa experter på belägringar. Överste Maigret hade 1717 gått i svensk tjänst.

Svenskarnas plan var att gräva löpgravar så nära fästningen som möjligt. Karolinerna hade gott om artilleri, 20 kanoner och 18 mörsare. Svenske kungen hade omkring 20 000 man i sin belägringsarmé. Även om det skulle bli en kostsam belägring så såg det ut som om svenskarna skulle vinna. Delar av det tunga artilleriet hade tagits fram och börjat beskjuta försvararna som dragit sig tillbaka från de yttre fästningsvallarna. På kvällen den 30 november som var en söndag och även första advent skulle Karl XII inspektera en ny löpgrav som gjorts i ordning. Från den nya löpgraven tittade kungen ut mot fästningen. Omkring halv tio träffades den svenske kungen av en kula som träffade ena tinningen och som gick ut på andra sidan av huvudet. Döden var ögonblicklig. Tre dagar efter kungens död beslöts det att belägringen skulle upphävas. Den nye befälhavaren den döde kungens svåger Fredrik av Hessen senare kung Fredrik I gav ordern. Med den svenske kungens död förlorade svenskarna moralen och drog sig hemåt. Omkring 200 svenskar hade mist livet vid Fredriksten och nio norrmän stupat.

fredrikstens-fastning-modern-tid

Fästningen i modern tid.

karl-xii-vid-fredrikstens-fastning

Modern teckning av hur det kan ha sett ut när Karl XII inspekterade den nya löpgraven innan hans stupade.

karl-xii-unifrom-som-bars-da-han-stupade

Den uniform Karl XII hade på sig då han stupade. Finns att beskåda på Livrustkammaren i Stockholm.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s