Ärade läsare!
Om ni gör en spännande resa eller bsöker något kulturintressant område i sommar så får ni gärna skriva och berätta om detta. Givetvis får ni också skicka med bilder.
Om ni nu inte reser så kanske ändå ni kan ge resetips eller sända in bilder till platser ni besökt.
Fortsatt trevlig sommar önskar IKF!
En ny blogg om asatro har startat. Den startade faktiskt den 14 juni i år. Den heter Asatru art. Den ska mest handla om konst ure ett asatro perspektiv. Bilder på gudar och gudinnor publiceras. Den är på engelska ska kanske tilläggas. Det verkar vara modern konst och inte ”klassiska” verk om ni förstår vad vi menar. Fast bloggen är som sagt nystartad.
http://www.asatruartblog.wordpress.com
Freya as valkyrie
Kristendomen har gjort sitt!
Tankar om de insändare om kristendom som figurerat i SLA.
En insändare frågar varför folk i dödsannonser har citat från psaltaren och inte nya testamentet, en säger att gud är både han och hon. En gud är rimligtvis en manlig gudom och en gudinna en kvinnlig dito. Men det är klart att monoteismen med sin bara en gud som är osynlig ska krångla till det.
En annan herre påstår att Sverige har tre helgon. Spelar det någon roll om man inte är troende katolik? Egentligen har Sverige fler helgon. ”Rikshelgonet” är västgöten Erik Jedvardsson kallad den helige. Ja, han blev väl inte formellt godkänd av påven, men det behövde man ju inte bli under tidig medeltid. Det finns en uppsjö av ”svenska helgon”. Då katolska kyrkan accepterade dem får man säga att de är de facto helgon.
Medan detta religiösa käbbel skett så har ledarsidan tagit upp tvisten om skolavslutningar i kyrkan, samt om man får sjunga ”Den blomstertid nu kommer”. Själv anser jag att skolavslutningar i kyrkan är onödiga, dels för att folk inte alla gånger bor i någon del av landet där det finns tillräckligt stora kyrkor. Dels för att de svenska kyrkorna är fyllda med symboler som visar en död man fastspikad på ett kors. Ingen trevlig symbol att titta på när sommarlovet ska börja.
Mannen som skrev ”Den blomstertid nu kommer” var en herre som hette Israel Kolmodin, denne herre levde 1643–1709. Psalmer skrev han, men han var också superintendent, en titel som är likvärdig med biskop. I kraft av detta ämbete ledde han en av de sista trolldomsprocesserna i Sverige. Denna undersökning av trolldom skedde på Gotland. Ingeborg Jonsdotter hette en dam som ställdes inför den kristna undersökningsdomstolen. Hon anklagades för att vara häxa. Hon nekade och torterades och avled av sina skador samt köld och hunger årsskiftet 1705–06. Jonsdotter var över 70 år när detta hände. Israel Kolmodin var den som hade ansvaret för detta juridiska övergrepp. Två andra kvinnor anklagades också för trolldom men de friades, dock efter att tortyr använts.
Undertecknad skulle aldrig sjunga Kolmodins sånger, och jag undrar inte om verserna sätter sig i halsen på en och annan om de får reda på vad Kolmodin var för en figur.
Kan vi inte enas om att kristendomen har gjort sitt? I alla fall inom skolan och dess avslutningar.
Henrik Andersson
En insändare i SLA: Låt Karl XIII förbli Sveriges siste krigarkung!
Nato
29 juli 1814 ockuperade den svenska flottan de norska Hvaleröarna. Flottan leddes av kung Karl XIII, en av Sveriges mest okända regenter. Han hade blivit kung 1809 när brorsonen Gustav IV Adolf avsattes i en militärkupp. Gamle Karl led av sviterna av en hjärnblödning, men ville ändå vara med när svenska krigsmakten tänkte tvinga in Norge i en union. Karl hade varit amiral en gång i tiden när brodern Gustav III styrde landet. Flottan leddes av kungen, men den som de facto var dess befälhavare var Johan af Puke. Karl gjorde inte mycket, men det sägs att den gamle mannen roade sig med att sticka förbipasserande med en nål under sjöfärden!
29 juli gick svenska flottan till attack. Öarna intogs trots att norrmännen sköt en hel del. Norrmännen flydde och svenskarna intog öarna till priset av tre döda. Denna sista strid där en svensk konung förde befälet slutade i svensk seger. Kriget vanns några veckor senare. Gott och väl, låt nu den gamle Karl XIII förbli den siste krigarkungen. Låt inte vår nuvarande regent Carl XVI Gustaf få den tvivelaktiga äran att bli krigarkung.
Och hur undviker vi det då? Jo vi går inte med i försvars-, eller rättare, krigsalliansen Nato! Vi har haft fred sedan 1814, visst det har varit lite si och så med neutraliteten men fred har det varit. Freden har gett oss välstånd och en ganska tryggt och harmoniskt samhälle. Det är ju lite si och så med det sistnämnda idag. Natos krigshetsare bidrar inte till tryggheten i Sverige.
En del vill att vi ska gå med i Nato. Varför? Jo de skyller på Ryssland. Utvecklingen i Ryssland har inte gått i den riktning som USA och de andra västmakterna hoppats. Det var väl lite outtalat att ryssarna skulle bli som folk i väster efter kalla kriget. Nu blev det inte så, efter en lång tid av kaos har makten samlats i en president som anser att Ryssland ska gå en annan väg än den som leder västerut. Det finns inget reellt hot att Ryssland ska börja krig mot Sverige i dagsläget. Mycket av rysshatet, tyvärr, det finns inget annat ord, handlar dels om missnöje med Putins styre, men också för att man vill få in Sverige i Nato av politiska skäl.
Sverige är ett land som är med i EU. Men kritiken mot denna överstatliga organisation är ganska stark, många vill lämna EU eller åtminstone ha EU på den nivå det är idag, inget mer inflytande till Bryssel, det räcker som det är. Men anhängarna till EU försöker då skrämmas med Putin. Ryssland statschef är farlig, gå med i Nato, lyder budskapet. Nato är de facto EU:s väpnade gren. Går Sverige med i Nato, ja då blir det svårare att lämna EU. Men går Sverige med i Nato som hetsar mot Ryssland, ökar risken för krig. Ryssarna kan ju inte gärna se på när Nato hotar dess gränser och sedan är det ett nytt kallt krig som kanske följs av ett varmt. Så låt oss stanna utanför Nato, låt det vara fred, sluta med rysshatet. Låt Karl XIII förbli den siste krigarkungen!
Henrik Andersson
Asatroende har dödat en utländsk kristen missionär i Strängnäs!
Asatroende har stenat en kristen missionär och här kommer bakgrunden till denna händelse. En man vid namn Eskillinus, född i England hade på kung Inge Stenkilssons uppmaning kommit till Sverige för att förkunna sin lära. Inge var en fanatisk kristen och försökte med alla medel omvända folk som hellre trodde på Tor och Frej. En hednisk motreaktion sattes in i Svealand. Det är under denna period den siste hedniske kungen, Blot-Sven regerar med de gamla gudarnas tro.
Eskillinus, i Sverige kallad Eskil kom till Strängnäs där ett stort blot skulle hållas. Eskil som likt de flesta kristna inte kan respektera andra kom dit. Han avbröt blotet och började predika, eller rättare sagt, skälla. Folket blev förstås arga på detta och bråk uppkom. Enligt den kristne propagandisten blev en spåman vid namn Spåbodde så arg att han slog till engelsmannen med en sten. En annan hedervärd hedning slog honom med en yxa. Blotstöraren ska därpå släpats bort till kung Blot-sven som gav order om att Eskil kulle dö. Sagt och gjort, folk stenade missdåren. Platsen där detta ska ha skett heter nu Munkbacken. Eskils proselyter kom senare och hämtade den dödes kropp. Enligt deras propaganda sägs Eskils kropp blivit så tung att de inte kunde bära den. Då beslöt de att bygga en kyrka och platsen kyrkan byggdes fick namnet Eskilstuna.
Denna händelse ska ha skett år 1080 ayps. Men det verkar som om Blot-Sven regerade 1084-87. Det är alltså troligt att händelsen ska skett några år efter 1080. Helgonet, för givetvis blev Eskil förklarad som det och kulten var i full gång redan på 1120-talet, har sin dag den 12 juni.
Sankt Eskils helgonatribut är stenar. Stenarna ska påminna om hans martyrium och han avbildas med tre stenar i sin hand. Enligt runkalendern är den 12 juni en bra dag att så rovor. Rovor kan ju påminn lite om sten, så det passar ju bra.
Men inte ens all sten i Sverige kunde förhindra den nya dumma religionslärans införande. Visst fick Eskil vad han förtjänade?
Frimurarna har rest en sten till den kristne bråkstakens minne.
Sankt Eskil. Klädd som biskop och med tre stenar i handen.
Tänk vad tråkigt det skulle vara om man bara hade en osynlig gud att dyrka. Tack för att ni finns gudinnor!
Den första mångkulturisten
323 före vår tidräkning datumet den 10 juni avled kung Alexander den store. Denne Alexander ärvde sin far, kungen av Makedoniens tron och erövrade övriga grekiska stater, Egypten och senare Persien. Detta hände för mycket länge sedan, men vissa av Alexanders tankar påminner väldigt mycket om dagens makthavares. Ty den makedoniske konungen ville ha mångkultur.
Alexander uppmanade greker att bosätta sig i områden han erövrade, han uppmanade till möten mellan de olika folken och dess kulturer och han gick till och med så långt i sin iver att han påbjöd äktenskap mellan grekiska soldater och persiska kvinnor. Att mången grek var gift och inte vill gifta sig brydde han sig inte om. Vad de persiska damerna tyckte brydde han sig ännu mindre om.
Men varför då denna iver att blanda folk och kulturer? Jo vill man bygga nytt så måste ofta det gamla bort. Alexander hade inga flummiga drömmar om att ett mångkulturellt rike skulle leda till tolerans för toleransen skull eller fred för fredens skull, nej han ville bygga ett nytt rike där alla folk integrerats, vare sig de ville eller ej. Det handlade om makt. Och ärligt talat, det handlar om makt i dag också.
Det är inte för folkens bästa, utan för makthavarnas bästa som globaliseringen för globaliseringens egen skull pågår. Man kan gott kalla Alexander den store för den första mångkulturisten!
Alexander, först med mångkultur?
Ålands gud!
Om en gud ska vara företrädare för ålänningarna borde det väl vara ingen mindre än Njord? Havets och sjöfartens gud. Ty folket på Åland har i alla tider varit sjöfarare och varit mer beroende av sjöfart än av jordbruk.
Må Njord vaka över folket på Åland!
Njord
Ideell Kulturkamp 