Historien om den svenska monarkin del II

Historien om den svenska monarkin del II

Äldre Vasatid

Gustav Eriksson (Vasa) uppror är som nämnts framgångsrika. 1523 blir Gustav vald till kung i Strängnäs. För att få in pengar till kronan påbörjar Gustav reformationen. Genom att stödja de nya religiösa strömningarna ser Gustav ett sätt att komma över kyrkans egendomar. Politiken är framgångsrik till priset av uppror som dock slås ner. Gustav Vasa bedriver en ny hård politik som ser till att Sverige får nytt centraliserat styre. Sverige går från en medeltida stat till en nationalstat med stark kungamakt. Även om det sista stora upproret ”Dacke upproret” nästan kostar Gustav kronan. Gustav bedriver på det stora hela en försiktig utrikespolitik även om svenskarna deltar i grevefejden och ett kort krig mot Ryssland. 1544 får Gustav igenom att Sverige inte längre ska vara ett valrike utan ett arvrike. Sonen Erik blir tronföljare. Halvbröderna Johan, Magnus och Karl får dock nästintill självständiga hertigdömen.

Erik som tar över då fadern avlider 1560 låter ganska omgående dra in hertigdömena. Konflikter uppstår då med kungens äldste halvbror Johan. Erik för även en mer offensiv utrikespolitik än vad fadern gjort. Johan som försökt bygga upp en egen finsk-baltisk-polsk maktbas bland annat genom att gifta sig med polske kungen syster Katarina fängslas. Erik kommer i krig med Danmark, Polen och Lübeck. Kungen misstänker att ättlingar till Sten Sture den yngre försöker ta makten och låter fängsla dem och deras anhängare. Erik låter senare mörda dem och är uppenbart psykisk sjuk visa perioder. Johan släpps ur sitt fängelse. Erik som gifter sig med den ofrälse Karin Månsdotter förlorar sin makt då Johan och Karl startar uppror. Erik avsätts och dör efter några år 1577. Troligen mördad av Johan.

Johan fortsätter en offensiv utrikespolitik men bygger även om flera slott och kyrkor i landet. Drottning Katarina Jagellonica är katolik och även Johan har böjelser för denna religion. Johan försöker förena de olika religionerna men misslyckas. Sonen Sigismund väljs även till kung av Polen och storfurste av Litauen. För att bli kung har dock Johan tvingats ge adeln utökade rättigheter.

Johan III har ständiga problem under sin tid vid makten. Krig i Österled, dyra byggnationsprojekt, ökade motsättningar mellan protestanter och katoliker. Johans son Sigismunds val till polsk kung leder till tvister om vilket rike Estland ska tillhöra. Johan vill att Sigismund ska abdikera men kommer då i konflikt med riksrådet som befarar krig. Johan tvingas ge med sig låter sedan fängsla en del mäktiga herrar. Konflikten löses aldrig helt då kungen avlider 1592. Sigismund är nu kung i båda rikena. Gustav Vasa yngste son Karl kallar till möte i Uppsala. Där bestäms att Sverige ska vara ett protestantiskt land. Detta försvårar för den katolske Sigismund som tvingas acceptera detta. Sigismund är kung fram till 1598 då uppror och Karls intrigerande leder till öppet inbördeskrig. Sigismund ger sig tillbaka till Polen och länderna befinner sig i krig med varierande grad fram till 1660.

Karl tar över Sverige som riksföreståndare. Karl stärker kungamakten med hjälp av de lägre stånden. Karl som först 1604 tar kungatiteln stärker ytterligare kungamakten då även kvinnor får arvsrätt till tronen. Karl som även får se Sverige i krig med Danmark avlider i slaganfall 1611.

Kungamakten får ett enormt uppsving under Gustav Vasa tid. Kungen är överhuvud för kyrkan, arvsmonarki införs och den sista rest av landskapsseparatism försvinner efter Dacke upproret. Gustavs ekonomiska politik stärker statskassan. Kungamakten försvagas under Erik och Johan. Men får förnyad kraft under Karl IX hårdhänta styren. Motsättningar mellan kung och högadel består. I början av Eriks regering tillkommer landskapsvapnen som används än idag. Dessa symboler tillkommer inför Gustav Vasas begravning och inför Eriks kröning. Inför kröningen tillverkas riksregalierna, krona, spira, riksäpple, nyckel och svärd som sedan används i alla kröningar.

Den nya tiden kräver inte bara reell makt utan också att monarkin får en mer symbolisk betydelse som högsta representant för riket.

Från Gustav II Adolf till Karl X Gustav 

Karls äldste son Gustav Adolf är inte myndig då fadern avlider. För att få bli kung måste han avge en konungaförsäkran. Under Gustav II Adolfs tid blir Sverige en stormakt. Trots de eviga krigen lyckas Sverige få en modern stat och modern armé. Kungamakten eller kanske rättare statsmaktens stora medarbetare är kanslern Axel Oxenstierna. Riksdagsordningen antas 1617, riddarhusordningen 1624 och instiftandet av Hovrätter samt upprustandet och stödjandet av utbildningar, bland annat Uppsala universitet stärker staten. Krigen som ständigt pågår under Gustav Adolfs regering är på det stora hela framgångsrika, även om de kostar mängder med människoliv och pengar. Krigsmakten upprustas och moderniseras så Sverige får den modernaste armén i Europa.

Sverige går med i trettioåriga kriget 1630. Gustav Adolf som är ett stort militärt geni besegrar kejserliga och ligatrupper vid Breitenfeld. Hösten 1631 är han med ens den viktigaste mannen i europeisk politik. Ingen svensk har varit så betydelsefull vare sig förr eller senare. Året därpå stupar dock Gustav II Adolf vid Lützen. Kungens enda barn, dottern Kristina ärver tronen men är bara sex år. Hon är den enda kvinna i svensk historia som ärvt tronen. Förmyndarregeringen leds av Axel Oxenstierna. Statsmakten utökas ännu mer med införandet av län och införande av regeringsform.

Kristina förklaras myndig 1644 och börjar regera. Kriget tar slut och Sverige är en erkänd stormakt med flera tyska provinser. Kristina för dock en inrikespolitisk dålig politik. Motsättningar inom den nya stormakten mellan adel och ofrälse ökar. Drottningen donerar även allt fler och fler gods och gårdar till adeln. Kristina vägrar gifta sig och har tankar på att abdikera. Men hon stannar kvar på tronen till 1654. Då får hennes kusin Karl Gustav ta vid.

Karl X Gustav är kung en kort tid. Redan 1660 avlider han i Göteborg. Men under hans tid blir Sverige som störst. Sverige lyckas erövra större delen av Danmark. Krigen mot Polen avslutas nu och vasaätten i Polen ger upp sina försök att återfå Sverige. Reduktionen av adelns gods kungen försökt driva igenom blir dock inte så omfattande.

Sverige blir en stormakt. Mycket beroende på Gustav II Adolf. Mycket av det som genomförs lever vidare än idag. Kristinas styre är en nedgång för staten och även några uppror förekommer. Dessa är dock ganska små och slås fort ner. Karl X Gustavs krig är segerrika. Vare sig Danmark eller Polen utgör de hot som de varit mot Sverige tidigare. Men denna period 1611-1660 är ändå Gustav II Adolf den stores tid.

Från förmyndare till envälde

Karl Gustavs son med Hedvig Elonora av Holstein-Gottorp är fyra år när fadern dör. En förmyndarregering under modern styr landet till 1672. Under denna tid förfaller mycket, framförallt krigsmakten. När Sverige 1674 kommer i krig är armén och flottan i extremt dåligt skick. Kriget vänds dock mycket tack vare den unge Karl XI. De stora och blodiga slagen vid Lund och Landskrona vinns av svenskarna. När kriget är slut återfår Sverige nästan allt som fienden erövrat under kriget. Karl XI går efter kriget hårt åt förmyndarna som får betala stora summor. Med de ofrälse och lågadelns hjälp genomförs reduktionen och införandet av enväldet. Karl styr nu landet utan att behöva fråga om råd. Inte heller behöver han vara bunden av regeringsformen. Ingen kung har haft så stor makt.

Indelningsverket införs samtidigt. Karl för dock en försiktig utrikespolitik och är allmänt sparsam med statens medel. Karl är trots att han är enväldig en av de kungar som kommit sitt folk närmast. Bönderna som riskerat att få se livegenskap införd i Sverige kan känna lättnad.

Karl dör 1697 i cancer. Trots allt är han den ende av stormaktidens kungar som lever längst och styr längst, i hela 25 år är Karl regerande kung. Hedvig Eleonora är åter en kort tid ledare för en förmyndarregering. Sedan tar Karls äldste son med samma namn över. Karl XII som ärvt ett enväldigt rike behöver inte avge någon ed eller försäkran. Inte ens kröning behövs längre. Den ersätts dock av en salvelseakt som delvis påminner om en kröning.

Karls tid är dock mest fyllt av krig. Från 1700 och fram till 1715 är kungen ute och krigar. Mycket att det direkta styret sköts av rådet. Ett visst missnöje finns men inga egentliga uppror förekommer. En riksdag sammankallats 1713 utan att kungen gett medgivande. När Karl får höra detta ger han order om att den ska upplösas vilken den gör utan protest.  Väl hemma i Sverige igen tar krigen allt mer tid i anspråk. Nya lagar och beskattningar tillkommer men ett visst missnöje växer. När Karl dör 1718 i Norge faller enväldet.

Enväldet blir en parantes, men en viktig sådan i svensk historia. Det är Karl XI som räddar de ofrälse från livegenskap och adelsvälde. Hans långa fredsperiod ger landet tid för uppbyggnad.

Karl XII får ganska omedelbart problem med krigiska grannar, danskar, polacker, saxare och ryssar. Men lyckas föra en framgångsrik politik. Efter slaget vid Poltava 1709 går dock kriget allt sämre. Skottet vid Fredrikshald november 1718 förhindrar dock alla chanser att Sverige ska kunna förbli en stormakt.

Frihetstiden

Ulrika Eleonora den yngre kallad så för att inte förväxla med sin mor med samma namn, blir regerande drottning. Men priset är högt. Enväldet avskaffas och monarkens roll blir kraftigt inskränkt. Ordförande i rådet och med två röster mot de andras en. Samt utslagsröst vid lika resultat. Ulrika Eleonora d.y. har svårt att finna sig tillrätta med den nya tiden. Hon vill också att maken Fredrik av Hessen ska bli medregent. Det finner inget gehör. Efter lite mer än ett år på tronen avsäger hon sig makten till Fredriks förmån. Detta godtas men Fredrik får finna sig i ytterligare inskränkningar i makten. Året därpå 1721 är det slutgiltigt över för stormaktstiden då fred ingås med Ryssland. Borta är nu de baltiska provinserna.

Två politiska partier, hattar och mössor uppstår. Dessa är oense om det mesta förutom att kungamakten ska vara svag. Fredrik I gör ett försök vid 1723 års riksdag med hjälp av bönderna få mer makt. Detta misslyckas. Sverige styrs av andra. Fredrik ger upp och lever ett liv i stark kontrast jämfört med sina föregångare. Fredrik tar sig flera älskarinnor och några blir även officiella sådana.

Fredrik instiftar de kungliga ordnarna serafimerorden, nordstjärneorden och svärdsorden men denna yttre glans hjälper föga. Några kulturella eller intellektuella intressen har inte den svenske kungen. Efter det misslyckade ”hattarnas krig” utses Adolf Fredrik på ryssarna önskan till svensk tronföljare. Adolf Fredrik gifter sig senare med Hedvig Eleonora av Preussen som inför och stöder kultur vid hovet. Det nya kungaparet tar över då Fredrik avlider 1751. Fredrik är även från sin fars död 1730 lantgreve av Hessen-Kassel. Men han lät sin yngre bror styra. Denna personalunion påverkar inte kungamakten i Sverige förutom att Fredrik får en ökad inkomst. Troligen var Fredrik inte så intresserad av att styra och blanda sig i regeringsarbete. Lite märkligt då Fredrik faktiskt lägger ner mycket tid på att bli kung av Sverige.

Adolf Fredrik får svårt att regera. Den lilla rest av egentlig kungamakt, den att utse ämbetsmän och officerare inskränks. Kungen får bara välja på en lista namn som riksrådet valt. Då kungen vägrar underteckna beslut införs en namnstämpel som används mot hans vilja. Ett hovparti har bildats och dessa försöker göra en revolution 1756. Drottningen som är den mest pådrivande av kungaparet försöker stöda kuppen ekonomiskt. Kuppen avslöjas och åtta av ledarna avrättas. Kungafamiljen får utstå mycket kritik och värst drabbas drottningen. Kungamakten är nu lika med noll. Några år senare då hattarna startat krig med Preussen och lidit svåra nederlag mot detta land får kungahuset en upprättelse. Kungen av Preussen är drottningens bror och hon skriver brev till honom vilket leder till fredsförhandlingar.

1768 lyckas Adolf Fredrik förmå de styrande mössorna att inkalla en ny riksdag. Han hotar med att abdikera. Mössorna vägrar men ämbetsverken som styrs av övervägande hattar vägrar nu lyda namnstämpeln. Sverige är utan kung i sex dagar. Denna seger återger en viss prestige och ett ökat apanage till kungen men inte någon författningsförändring.

Tre år senare avlider Adolf Fredrik av slaganfall.

Frihetstidens tre regenter har liten eller ingen möjlighet att påverka politiken. Istället görs försök att återfå något av kungaglansen genom införande av ordnar, sprida kultur och beskydda vetenskap men även införa publika middagar. Drottning Hedvig Eleonora genomför att vanligt folk kan besöka slottet och se kungahusets medlemmar äta!

Såväl kungliga slottet som Kina slott vid Drottningholm tillkommer. Det kungamakten förlorat i politisk betydelse försöker den på något vis kompensera genom ceremonier och stöd av vitterhet och kultur. Den största kröningsceremonin i Sveriges historia är Adolf Fredrik och Hedvig Eleonoras dubbelkröning. (Liknande sker under 1900-talet då Sverige på sätt och vis får en ny frihetstid. Ökad representation då realmakten försvinner.) Samtidigt så får man inte glömma att monarkin vid sidan av kyrkan är de egentliga sammanhållande länkarna i Sverige vid denna tid.

En av anledningarna till att det överhuvudtaget blev en ”frihetstid” var att adeln såg en chans att återfå privilegier och makt som försvunnit under enväldet. När det senare i slutet av epoken kommer krav underifrån från de ofrälse om ökad ståndsutjämning ser många inom adel en stärkning av kungamakten som ett bättre alternativ. Den stora massan av folket är dock rojalister. Ingen av politikerna heller tycks någon gång tänkt tanken att införa republik. Adolf Fredrik får tillnamn som den milde och den gode men ingen makt. Missnöjet med riksdagspartierna och en kronprins som är lika intresserad av makt som sin mor tar dock över.

Sveriges kungakrona

Sveriges kungakrona, Erik XIV beställde den till sin kröning och den har sedan dess använts del som krona men också som symbol för Sverige.

Karl IX

Karl IX

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s