Statsvälvningen 1772

Statsvälvningen 1772

Sveriges politiska historia från Karl XII död till den händelse vi nu ska berätta om brukar kallas för frihetstiden, ett mycket opassande namn, ty det enda man var fri från var en stark statsmakt, riket styrdes nu av en riksdag som ganska snabbt fick två partier, mössor och hattar. Det av de två partierna som hade majoritet i ståndsriksdagen bildade på något slags parlamentariskt vis en regering som kallades riksråd. Kungamakten var starkt begränsad trots att flertalet av befolkningen var för en stark kungamakt, den svenska kungamakten hade aldrig upplevts som någon främmande eller diktatoriskt, tvärtom ansåg många inom allmogen att en stark kungamakt var garanten för att folket skulle kunna freda sig mot inhemska herrar och utländska trupper.

De två partierna uppkallade efter olika huvudbonader var oense om allt, förutom om en sak, att konungens makt skulle vara så liten som möjligt. Gamle Fredrik av Hessen hade ganska snart accepterat detta och Adolf Fredrik och hans drottning hade tvingats erkänna riksdagsväldet framförallt efter den misslyckade revolutionen 1756. Men nya tider skulle komma, Adolf Fredriks äldste son kronprinsen Gustav hade både vilja, intelligens och förmåga att ändra utvecklingen. Makthavarna i Sverige hade förstås motvilligt sett att Gustav nog inte skulle bli en nickedocka eller försoffad livsnjutare som gamle Fredrik, men vad kunde de göra? När Gustav blev kung 1771 hälsades detta av folket, man insåg att den unge kungen skulle innebära något nytt i moder Sveas krönika.

Som första åtgärd om kung försökte Gustav III förmå hattar och mössor att samarbeta, med vad vi idag skulle kalla samlingsregering, för den sista tiden av frihetstiden hade partistriderna blivit värre och värre och det politiska livet gått i stå. Detta lyckades inte och kungen kom i kontakt med flera personer som hoppades på ett regimskifte. Sommaren 1772 ansåg tiden vara inne, i Skåne skulle rojalistiska trupper resa sig och tåga mot Stockholm, i Finland skulle trupperna resa sig även där och skeppas över till Sverige. Men delar av planerna kom ut och konungen ansåg sig själv tvungen att ingripa. Konungen red med några trogna ner till livgardet och frågade om de ville stödja kungen. Gustav förklarade att han inte vill störta friheten utan göra slut på självsvåldet, han skulle bli den förste medborgaren i en fri stat. Officerarna med något enstaka undantag gick med Gustav och alla soldaterna var villiga att följa honom. Resten av dagen och kuppen blev en solskenssaga, några ledande makthavare arresterades men ingen skadades och folk strömmade ut på gatorna och hurrade. Kungen och hans trogna hade som igenkänningsmärke tagit en vit bindel som sattes på vänsterarmen, nu var hela Stockholms befolkning klädd denna symbol. Alla trupper i staden gick över till kungen, Upplands regemente som makthavarna kallat efter och som skulle försvara den gamla regimen lät även de hylla Gustav. På kvällen tog Gustav trohetsed av folket och makthavarna som fängslats släpptes när de gjort detta, ingen hämnd eller bitterhet märkets hos Gustav mot de som förpestats hans fader Adolf Fredriks tid som regent.  På kvällen lät den kände skalden Bellman uppföra en ny sång, en sång som i mångt och mycket blev Sveriges första nationalsång: ”Gustav skål”.

Många har menat att Gustav räddade Sverige som nation, ryssar och Österrikare och preussare delade nu Polen och ryssarna hade sedan freden i Nystad 1721 ansett sig ha rätt att blanda sig i svensk inrikespolitik, ja man tyckte nog där borta i Sant Petersburg att Sverige var ett lydland.

Gustavs bröder Karl och Fredrik Adolf stödde sin bror denna dag och som tack fick de var sin hertigtitel, seden att ge svenska prinsar ett hertigdöme uppkallat efter ett landskap lever kvar ännu idag. Viktigare kanske var att med Gustav på tronen tillkom svenska akademin, utan Gustav skulle inga nobelpris kunnat delas ut. Den nye monarken lät även reformera straffen i Sverige, tortyr som såväl hattar som mössor använt för att plåga politiska motståndare förbjöds och dödsstraff för trolldom avskaffades. Sverige fick sin första opera och det kulturella livet fick ett uppsving och Gustav lyckades även se till att Sverige fick en koloni i Västindien. Gustav III är ett bevis på att förnyelse ofta bör komma uppifrån, Sverige slapp det kaos som franska revolutionen förde med sig. Men alla stora planer stoppades av en mördare 1792.

Idag befinner vi oss i en liknade situation som den 1772, landet förtvinar av partistrider, men inte kommer denna gång en konung ridande från Stockholms slott och befriar oss från dumhet och inskränkta makthavare, nej denna gång får vi klara oss själva.

Må Gustav III minne leva och må hans handlingar inspirera oss när fosterlandets är i fara!

Gustav III statsvälvning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s