Om Knut och Felix.

”Tjugondag Knut dansas julen ut!” Den ramsan har nog alla hört.
Men vem är då Knut? Knut Lavard var son till den danske kungen Erik Ejegod han var även hertig. Hans släkting Magnus som lät bjuda honom på fest och lät som den fromme kristne han var mörda honom den sjunde janauari 1131. Den sjätte var ju trettonhelg och då går det inte för sig att mörda sina släktingar!
Knut blev sedan förklarad för helgon. I Danmark är den sjunde fortfarande Knutdagen och där tar också julen slut ovannämda datum. I Sverige blev Knut på 1600-talet flyttad till den 13 januari.

Tjuondagen har firats på lite olika sätt. I de södra delarna av Sverige har man haft och har fortfarande Knutgillen och Knutsbaler. Knutgillena har rötterna i medeltiden och i Sverige fanns det under medeltiden sju stycken. I Danmark var dessa gillen mer utbredda och Knutsfirandet har traditonellt vart större i de gamla danska landskapen än i övriga landet. Undantag finns.

På olika sätt har dagens firats. På Gotland har man rullat runt med en tom tunna för att markera att helgen är över. Man har med kvast symboliskt sopat ut julen i Kalmartrakten och man har även slått i väggar och ropat ”Ut Knut” och på så vis kört ut julen i delar av Norrland. En notis från 1600-talet berättar om att man hade fest och sedan körde man symboliskt ut gästerna.
Utklädningssed har funnits på sina håll. I uppländska Gimo har man klätt sig som ”Knutmassar”.

Julgranen infördes i slutet av 1800-talet i sin moderna tappning och med den kom julgransplundring. På många håll i Sverige idag annordnas ofta julgransplundring vid de offentliga granar som satts upp och barnen får godis.

I runkalendern markeras dagen med ett uppochnervänt horn. En tydlig markering att nu är det slutfestat.

En av Knutdagens mer makrabra firande var att man på sina håll kastade in vedträd gärna då sådana med ”knutar” i sig hos folk med en lapp med mer eller mindre elak text.

Bland det grövre firandet var dock ”Knutgubbarna”. Dessa var dockor ofta i naturlig storlek som ibland kunde få övertydligt markerade könsorgan. Dessa kunde sändas i väg och då helst till folk man var lite stött på. Dessa gubbar fick med sig ett så kallat pass. Passet var ett brev med en elak text. Den som fick en sådan gubbe blev förstås inte glad och skickade dockan vidare.
En och annan gammal ungmö fick Knutgubben som ”fästman” av mer eller mindre omtänksamma medmänniskor.
En och annan ”Knutgumma” har nog också funnits.

Värst var det nog när Knutsgubbar arrangerades så att de såg ut som hängda människor eller som om de hamnat i vatten och drunknat! Det hände att ordningsmakten fick rycka in. Traditionen med Knutsgubbar försvann efter hand på 1930-talet. I modern tid har det väl levt vidare på sina håll. Folk som fått vedträn inkastade och som varit nya i de trakter seden funnits har till och med ringt polisen!

Om seden med gubbar funnits men istället firats dagen efter det vill säga den 14 januari har de kallats Felixgubbar. Felix är namnet i almenackan och är till minne av Felix av Nola. Även han ett helgon som dog på 250-260-talet.
Felixgubbar och gummor kallas de då.

”Slut på julen och slut på ljusa och slut på ölet i alla husa!”
Så sa man förr. Nu var den stora högtiden slut för denna gång. Julen vår äldsta högtid med rötter i hedentid som firats på så många sätt med så många seder och traditioner. Julen av idag är inte som den var för hundra år sedan och den julen var inte densamma som den för tusen år sedan men jul har firats och kommer att firas.
Professorn och politikern Rudolf Kjellén sa att staten är att likna vid en levande organism. Inte bara något som håller ihop människor på ett visst område med lagar och förordningar. Men man borde då kanske säga att julen är en levande organism? För nog är julen mer än bara en högtid? Det är inte bara dans kring granen, julklappar och överflöd av mat och dryck (man sa ju att man drack jul förr)
Nej julen är lite mer än så. Men nu säger vi farväl för denna gång och tackar Jólnir Odens namn som julens högste gud för att vi fick uppleva ännu en levande sed med hedniskt förflutet!
Vi i Sverige har nog världens längsta julfirande. Vi firar ju jul från 13/12- 13/1.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s