Nyår och nyårsfirande

Den 31/12 är den sista dagen på året enligt den gregorianska kalendern.
Den som har namnsdag på årets sista dag är Sylvester. Påven Sylvester I avled detta datum år 335.

De kristna gillade inte nyårsfirande men kom sedan på att man kunde fira till minne av att Jesus blev omskuren vid denna tid. Han hade ju fötts den 25 och då borde han vid nyår som alla judiska gossar omskäras. Det är det väl ingen som firar idag.

Årets första dag helgade romarna år guden Janus. Denne gud som avbildas med två ansikten som ser åt två håll ser in i både det gamla som det nya. Januari är uppkallad efter Janus.
Thor asaguden gav namnet åt thormånaden som infaller ungefär vid samma tid.

I äldre tider i Sverige uppmärksammades nyår men inte lika mycket som idag. Man festade men åt samma mat som under julen. Nuförtiden så är måltiden på nyårsafton den mest ”lyxiga” under julhelgen. Då julmat ofta är traditionell så tillåts nyårsmaten vara modern. Det finns dock ett visst traditionstänkande, hummer och champagne förknippas med nyårsfest.

I äldre tider var dock nyår en tid då det ansågs lämpligt att se in i framtiden.
Man kunde stöpa i bly. Värma upp bly och sedan hälla det i vatten för att sedan försöka sia framtiden genom att se vilken form blyet tagit.
Årsgång har också förekommit. Den som ska gå årsgång skulle gå en viss runda och besöka tre eller sju kyrkor. Under färden skulle man inte tala med någon eller låta sig störas av något. Man skulle även vara utvilad och förbered.
Såg gångaren liktåg under färden eller hörde hammarslag betydde detta att någon skulle dö. Hördes det ljud av liar som slog i sten kunde det tyda på missväxt. Var ljudet mer som om lien gick genom sädesfält tydde detta istället på god skörd.
Dock gällde det att se upp. Gloson ett av den nordiska folktrons elakaste och om man får vara lite lustig grymtaste väsen var ute och försökte ibland skada årsgångaren. Hur? Jo genom att försöka sprätta upp personen i fråga med sina vassa ryggborst. Borsten vässade gloson på kyrkogårdsmurar och gravstenar. En del har i gloson se en kvarleva av gudens Frejs galt Gyllensborste eller Gullinburste.

Andra sätt att spå har varit att äta salt gröt för att se vem man ska få som äktenskapspartner. Gröten ska leda till törst. Den tillkommande skulle då visa sig och får man förmoda bjuda på något att dricka.
Att lägga ut grötklickar på golvet och ge dessa namn efter sädeslag och låta hunden äta upp dem har också förekommit. Detta kan ju förebud om hur skörden ska gå och kanske även vad man ska så.

Om man får pengar på nyårsdagen är det ett gott tecken. Får man utgifter är det ett dåligt. Att äta ett äpple som det första man äter på det nya året och helst då på fastande mage ska öka möjligheten att bli rik.

Att skjuta in året har förekommit men nu är dt mest fyrverkerier som används. Sedan att vid tolvslaget hoppa från en stol för att på så sätt ”hoppa in” det nya året är nog på utdödende.

I äldre tider var en del oroliga för att världen skulle gå under vid nyår. Och man skulle avvakta en timmer eller så efter tolvslaget innan man kunde fira. Andra har dock levt och roat sig och fört oväsen för att skrämma bort alla dåliga väsen och onda andar som kan vara ute vid nyåret.
Kanske har tanken varit också att om året börjar bra blir det ett bra år spelat in.

Borgarskapet i städerna började på 1800-talet anordna så kallade sylvesterbaler. Dessa ersattes till en del av maskeradbaler. Och det passar ju bra då julen varit en tid med utklädningar vid såväl lusse som julafton och trettonhelgen.

Liksom vid jul har man gett gåvor. Då julklappar varit av mer skämtsam natur så har nyårsgåvor alltid varit av mer seriösart.
Att anlägga nyårsvisit på nyårsdagen har varit gammal sed och förekommer ännu på sina håll.

Vid nyår anger man ofta nyårslöfte. Det gjorde även våra hedniska förfäder. Män som ville utföra en bragd eller stordåd svor vid bragebägaren att utföra detta. Brage skaldekonstens gud togs då som vittne. Att göra något som självaste skaldeguden anser värt att besjunga det är inte dåligt. Men då måste man ju också se till att utföra det också.

Ha en gott nytt år!

2 kommentarer på “Nyår och nyårsfirande

  1. Daniel skriver:

    Gott nytt år!

    Och tack för ännu en väldigt upplysande och intressant artikel.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s