Höstdagjämningen

Höstdagjämningen infaller i september den 22 eller 23.
Troligen hade detta datum i förkristen en viktig betydelse för folks trosliv.
Kristendomen däremot aldrig visat något större intresse för dagen.

Nu blir det mörkare tider.

Vi säger farväl till ljuset och sommaren och hälsar mörkret och hösten välkommen.
Mörker är som alla vet i sig inte något ont eller negativt.

September är skördemånaden i Skandinavien. Och vilken gudamakt är väl lämpligare att hedra än fruktbarhetsguden Frej?
Skäran, ett urgammalt jordbruksredskap brukar symbolisera denne nordiske fruktbarhetsgudom.

I modern tid brukar hedningar blota detta datum och ofta blir då blotet ett skördeblot.
Ofta brukar då ett staty eller stötta inspirerad av den kända Frej-avbildningen från Rällinge vara i centrum.

Frej som är en fredsgud och alstringsgud hade stor betydelse men minnet av honom har bleknat.
Men att han var en högt ärad och viktig gud kan ingen förneka. I det gamla Sveariket ansåg kungarna att de härstammade från Frej. Många ortsnamn minner än idag om att Frej var en välkänd gud. Frösön i Jämtland för att bara ta ett exempel.
Den välkända beskrivningen av Uppsalatempel där Frejs avbild stod vid sidan av Oden och Tors är också det ett bra exempel på hur känd och dyrkad Frej var.

Förutom att vara en skördegud är Frej också en kärleksgud men också en gud för handel. Hans skepp skidbladner som kunde segla i vatten som i luften måste ha varit en forntida handelsmans drömskepp.

Frej bor i Alfhem och är alvernas herre. Alverna eller alferna som en del skriver är ett gudasläkte i rang under asar och vaner. Dessa alver är kopplade till fruktbarhet men även till de döda som vilade i gravhögar. Kanske vi här skymtar en del av en svunnen tids förfädersdyrkan?

Med kristendomens införande försvann Frej. Men en kvarleva levde kavr hos svearna. På våren brukade Frejs avbild föras ut ut templet och bäras över åkrarna för att det skulle bli god skörd. Senare övertogs denna sed av kyrkan som dock lät hylla den kristne kung Erik senare känd som Erik den helige Sveriges skyddshelgon.
I eddan finns det få men viktiga spår av Frej. Och där får vi veta att Frej stupar vid Ragnarök. Han hånas av Loke. Han omnämns på flera håll men det är framförallt i Skìnismál som Frej uppträder.
Förvisso spelar i denna eddadikt en mindre roll men det är Frejs kärleksbekymmer den handlar om och det är på Frejs uppdrag Skirnir, Frejs trogne tjänare beger sig till jättarnas värld för att fria.

I den tid vi lever nu är Frej på väg tillbaka. Många avbildningar finns som föreställer denne gud och intresset för Frej ser inte ut att minska.

Hell Frej! Skördegud, kärleksgud! Höstens gud!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s