Vi önskar alla våra medlemmar i föreningen och alla läsare av vår blogg en riktig trevlig vårdagjämningsdag och ett gott sigrblot! Idag offrar vi till makterna. Passande nog så är det denna vårdagjämning även söndag, solens dag. Seger, hälsa och framgång till er alla!

Hlin, Hlín

Asynja är Hlin. Hon tjänstgör hos Frigg. De som Frigg vill beskydda ger hon Hlin i uppdrag att ta hand om. Skydd mot faror är Hlins specialitet.

Informationen kommer från Våra gudamakter, en förteckning över asarnas, vanernas och alvernas gudamakter.

Minerva

Quinquatria

Quinquatria var och är för även den romerska religionen har återkommit, en festival som är till Minervas ära. Festen börjar den 19 mars för att fira gudinnans födelse. Minervas tempel på Aventinen i Rom invigdes även detta datum. Quinquatria firades i fem dagar. Första dagen var en dag då inget blod fick spillas, de andra dagarna firades med bland annat gladiatorspel. Många kvinnor tog under festivalen och rådfrågade spåmän och siare om framtiden. Minerva som ju är en beskyddare av konst och kultur firades extra av elever och deras lärare och man kan säga att de fick skollov vid denna tid. Lärarna brukade få gåvor av studenterna. Andra yrken som var under gudinnas beskydd uppmärksammade dagen.     Sista dagen av firandet rengjordes templen som var helgade åt Minerva. Den 23 mars var en helgdag kallad tubilustrium som var en vapensyningsdag till Romarnas gud framför alla, Mars. Vid firandet av såväl Minerva som Mars användes trumpeter. Vid sidan av Mars firades också gudinna Nerio som kan sägas vara en personifiering av krigsmodet. Båda festerna flöt troligen ihop då det bara var några dagar emellan dem.

Hrönn, Hrǫnn

Hrönn är den sjätte av Ägir och Rans nio döttrar.

Informationen kommer från Våra gudamakter, en förteckning över asarnas,vanernas och alvernas gudamakter. 

Rota, Róta

Rota är namnet på en av Odens valkyrior.

Informationen kommer från Våra gudamakter, en förteckning över asarnas, vanernas och alvernas gudamakter.

En artikel om det nystartade Nordiska Asa-samfundet har publicerats. Vi återger artikeln här:

ÖSTERGÖTLAND Ett nytt trossamfund har sett dagens ljus i Sverige. Nordiska Asa-samfundet har registrerats av Kammarkollegiet.

Stenar Sonevang, 41, Finspång, är talesperson för Asa-samfundet som hyllar asatron, den religion som vikingarna samlades kring när det begav sig.

– Vi arbetar för att asatron blir en del av samhället, säger han och tillägger:

– Vi kommer självklart att sträcka ut handen till andra trossamfund.

Medlemmarna avser nu att verka mer utåtriktat. Målet är att skapa asatempel runt om i Norden.

– Det är viktigt att vi syns i det offentliga rummet, säger Stenar.

Asatron bygger på flera Gudar och har rötterna i den poetiska Eddan – verser och dikter som skrevs från 800-talet till 1000-talet. Asatron är traditionsbunden till heliga symboler och runor.

– Asatron har levt tillbakatryckt i tusen år, men den finns bland annat i veckodagarna, säger Stenar. Tisdag (Tyr), onsdag (Oden), Torsdag (Tor) och fredag (Freja/Frigg) är uppkallade efter asagudar/gudinnor.

– Den här tron har inte blivit tagen på allvar, utan kallats för ”Nordisk mytologi”, men kristendomen kallas inte för mytologi, fortsätter han.

Hedrar gamla krigare

Genom asatron vill utövarna påminna om de människor som under tuffa villkor bröt mark och etablerade sig i det karga Norden en gång i tiden.

– Det var ett omänskligt slit för att bygga upp vår nord. Vi tycker det är synd att det glömts bort vad våra förfäder utfört, säger Stenar Sonevang.

Nordiska Asa-samfundet har en hemsida som informerar om tron. Där berättas exempelvis om de högtider som firas – Balders natt (Valborgsmässoafton), Midsommarblot och Einherjar, för att nämna några. Einherjar firas 1 november och motsvarar allhelgonafirandet. Då man uppmärksammas förfäder som fallit i strid och ”med stolthet i sina hjärtan vandrat till Odens sal i Valhalla”. Einherjar har betydelsen en gång krigare. Nordiska Asa-samfundet kommer att ordna midsommarblot för intresserad allmänhet framöver:

– Det blir troligtvis vid Rökstenen i Ödeshög, säger Stenar Sonevang. Att bevara gamla traditioner ser samfundet som en av de viktigaste uppgifterna.

Värnar mänskliga rättigheter

I Nordiska Asa-samfundets värdegrund ingår bland annat att ansluta sig till FN:s deklaration om mänskliga rättigheter, och allt vad det innebär, samt att visa respekt för människor och djur. Att visa respekt för äldre och äta av vad naturen ger – och undvika konstgjorda ämnen – är också något som ska känneteckna en asatroende, liksom att värna om sin familj.

Stenar Sonevang hoppas fler ska få upp ögonen för asatron. Att samfundet inregistrerats kan betyda att samfundet får möjlighet att söka verksamhetsbidrag och sprida information om verksamheten.

– 19 000 personer har sett på vår Facebooksida att vi blivit registrerat som trossamfund, säger han och tolkar det som att det finns ett visst intresse för denna religiösa inriktning.

Religionsfrihet

För att få ett trossamfund registrerat hos Kammarkollegiet, till en kostnad av 500 kronor, krävs att ändamålet är religiös verksamhet med gudstjänst, bön eller motsvarande.

– Och det får inte vara stötande mot allmän ordning, säger Jan Stenberg på Kammarkollegiet. Genom religionsfriheten, som är central i svenska samhället, lägger inte Kammarkollegiet några värderingar på hur seriösa samfunden är. Alla har rätt att tro på det de vill.

Kammarkollegiet har märkt att den stora invandringen i landet avspeglas i antalet nya trossamfund:

– Vi har fått ansökningar från ortodoxa kyrkor och en del afrikanska kyrkor och muslimska samfund, säger Jan Stenberg.

Henrik Johansson

FAKTA

Nordiska asatron leder tillbaka i bronsåldern. Fynd från den tiden tyder på att man dyrkade blixten och yxor som slungade blixten. De gamla vikingarna trodde att de skulle komma till Valhall om de dog i strid. Dagens asatroende tror mer på den ”intellektuella striden” och värnar rätten att stå upp för sina åsikter och få sin tro respekterad. Källa: Nordiska Asa-samfundet.

2016-03-13

Östgöta Correspondenten

http://www.corren.se

Nerthus

Nerthus är Njords fru från Vanaheim. Med henne har han barnen Frej och Freja. Nerthus har även kallats Njärd. Inget säger att äktenskapet mellan Nerthus och Njord är upplöst, Njord är ju ibland hemma på besök. I Asgård är Njords fru Skade. Nerthus är fruktbarhetsgudinna och inom det området är det bra att åkalla henne. Tacitus skriver om hennes kult som skedde i Dagens Danmark år 98. Fruktbarhet är Njärd/Nerthus område och inom detta område bör hon tillbes.

Informationen kommer från Våra gudamakter, en förteckning över asarnas, vanernas och alvernas gudamakter. 

En tråkig nyhet har vi fått. Elisabeth Hesselblad som var birgittinnunna, blir helgonförklarad av påven. Nu har Sverige fått ett nytt helgon som erkänts av katolska kyrkans överhuvud. Detta kan leda till att intresset för kristendom i allmänhet och katolicism i synnerhet kan öka.

Ladgunn Svanvit, Hlaðguðr svanhvít

Ladgunn Svanvit är namnet på en av Odens valkyrior.

Informationen kommer från Våra gudamakter, en förteckning över asarnas, vanernas och alvernas gudamakter.

Två bortglömda krig och ett bortglömt land
Tjeckoslovakien upphörde att existera som stat 15 mars 1939. Detta datum försvann den sista rest av den olycksaliga statsbildningen Tjeckoslovakien eller Tjecko-Slovakien som den kallades den sista tiden av sin existens. Polen tog en del områden, tyskarna en del och de utropade den del av det gamla tjeckiska området för protektoratet Böhmen-Mähren eller som det heter på tjeckiska ”Protektorát Cechy a Morava”. Ungrarna tog också en del av det som fanns kvar och de hamnade i konflikt med två områden av det förre detta Tjeckoslovakien som förklarade sig självständigt. Slovakien och Karpato-Ukraina. Båda förklarade sig som fria stater 15 mars 1939.

Slovakerna hade en trumf på hand som ukrainarna inte hade, de hade stöd hos tyska rikets statschef Adolf Hitler. För tyskarna hade uppmuntrat Slovakerna att förklara sig självständiga och lovat att de var under tyska rikets beskydd. Gränskonflikter med Ungern ledde här till krig. Mellan 23 mars till och med den 31 mars kostade striderna som ungarna inledde 22 döda slovaker och 8 ungrare livet. Men slovakerna under deras ledare Jozef Tiso förblev självständiga. Då hade den ukrainska republiken redan ockuperats.
Karpato-Ukraina hade en befolkning där över 60 % var ukrainare. Ofta har ukrainarna här kallats för rutener. Landet de bodde i hade dock allt sedan medeltiden styrts av ungrare. När den tjeckoslovakiska krisen utbröt hoppades många ukrainare att försöka bli självständiga. En militär enhet, karpatiska hären bildades men vapen och utrustning var det ont om. Denna ukrainska enhet hade som syfte att försvara sig mot såväl tjecker, ungrare, slovaker och polacker. Ukrainarna hade problem med dem alla. Uniformer och fanor lyckades skaffas fram och ukrainare i exil lyckades sända in pengar. Det egentliga Ukraina hade kommunisterna införlivat i Sovjet redan 1922. Organisationen för ukrainska nationalister, OUN som bildats 1929 och verkade för ett fritt Ukraina i Polen och i Sovjet stödde självständighetstanken. Ukrainare som levde i Polen tog sig över gränsen till Karpato-Ukraina hösten 1938, flera av dem var med i OUN. De sista dagarna av Tjeckoslovakiens existens kom det till bråk mellan tjecker och ukrainare. President över den nya staten blev Avgustyn Voloshyn som var biskop men också länge hade verkat för ukrainarnas sak och för självstyre sedan 1920-talet. President Voloshyn utfärdade följande dekret den 15 mars:
Karpato-Ukraina är en självständig stat.
Namnet på staten är: Karpato-Ukraina.
Karpato-Ukraina är en republik, som leds av en ordförande som väljs av Karpato-Ukrainas Parlament.
Staten språk Karpato-Ukraina är det ukrainska språket.
Färgerna i den nationella flagga Karpato-Ukraina är blå och gul, blå ovanpå och gul på undersidan.
Staten emblem Karpato-Ukraina är som följer: en björn på ett rött fält på sinister sidan, fyra blå och tre gula ränder på dexter sidan, samt Vladimir den stores treudd.
Nationalsången i Karpato Ukraina är ”Sche ne vmerla Ukraina” (”Än har Ukraina inte dött”).
Denna lag kommer gälla direkt efter den utfärdas.

Detta var väl också i stort det enda som den nye presidenten han uträtta innan kriget kom.
Den 15 mars gick ungerska armén på riksföreståndare Miklós Horthy order över gränsen och strider inleddes. Dagen därpå förklarade Ungern Karpato-Ukraina för en del av Ungern. 17 mars lämnade Karpato-Ukrainas regering landet och tog sig till Rumänien. 18 mars slutade striderna. Ukrainare som tillhörde karpatiska hären försökte fly, vid gränsen till Polen kom det till strider och kanske ska polackerna dödat uppemot 500 ukrainare. Tyskarna satte upp förband med före detta medlemmar i karpatiska hären och de deltog i invasionen av Polen hösten samma år som tack för senast. Striderna ska enligt ukrainska uppgifter kostat mellan 2000 till 6 500 människor livet. Då striderna var mindre än en vecka är det dock troligt att förlusterna var mycket mindre. Även ungrare stupade.
Voloshyn bosatte sig sedan i Prag och fick en tjänst som professor. När andra världskriget var slut sändes den förste och ende presidenten av Karpato-Ukraina som fånge till Sovjet och där avled han sommaren 1945.
Kriget mellan Ungern och Slovakien slutade då Hitler som var allierad med dem båda tvingade parterna till fred. Den kortvariga ukrainska staten hade dock ingen beskyddare. Idag är Karpato-Ukraina en del av Ukraina. Voloshyn har postumt fått titeln ”Ukrainas hjälte”.

Den kortlivade republikens statsvapen.

President Voloshyn

Medlemmar av regeringen för Karpato-Ukraina. Presidenten i främsta ledet och med mörk hatt.

Karpatiska härens medlemmar drar ut i strid 15 mars. En del har uniform, andra inte.

Karpatiska hären hade 15 000 medlemmar cirka 2000 hade militärutbildning.

Ungerska soldater framför stupade ukrainare.