Tor, Torgerd och Irpa

De norska gudinnorna Irpa och Torgerd

Då grannlandet firar sin nationaldag, kan det vara lämpligt att skriva om de två norska gudinnorna Irpa och Torgerd. Mest kände av de som dyrkat de två gudinnorna är Ladejarlen Håkon Sigurdsson.

De gudinnor vi ska berätta om är systrar, de står guden Tor nära. I äldre tider stod deras bildstoder bredvid Tors. Det berättas att systrarna hjälpte till år 985 ayps då vikingar invaderade Norge.  Håkon var en hängiven anhängare av den sanna och rätta tron och asatron upplevde en renässans under hans styre. Ladejarlarna hävdade att de härstammade från Oden. Innan sjöslaget offrade ladejarlen till Torgerd och Irpa och de sände ett stormväder som försvårade för anfallarna. Det sägs att en del som deltog i striden såg de båda diserna.

Båda gudinnorna är, får man nog säga ganska lokala gudamakter. Men kommer ni till Norge och till de trakter där ladejarlarna styrde så sänd dem en tanke.

Irpa

Torgerd

Hurra for Norge!

17/5 2016 ayps

Några mindre kända gudar inom asatron: Aud, Delling och Glen

Förord

De flesta asatroende kan berätta mycket om Oden och Tor. De kan förklara vem Njord och Frej är. Ull känner de till namnet och Heimdall likaså. Därför ska vi nu skriva lite om några mindre kända gudar. För enkelhetens skull tar vi dem i bokstavsordning. De korta biografierna kommer från ”Våra gudamakter”.

Aud, Auðr

Aud eller Auðr är son till Natt i hennes första äktenskap med Nagelfare. Han är en personifiering av midnatten. Skalderna kallar Jord för ”Auds lysande syster”.

Delling, Dellingr

Morgonrodnadens gud. Är av asarnas ätt och har med gudinnan Natt sonen Dag. Han är även Breidablicks väktare, det blev han efter att Balder dödades. Delling stupar vid ragnarök som så många andra asar. Tre dikter nämner Delling i äldre eddan och de är Völuspá, Vafþrúðnismál och Vafþrúðnismál.

Glen, Glenr

Glen heter gudinnan Sols make. Han nämns ibland när skalderna kallat Solen för Glens maka. Han blir far till Sols dotter som när föräldrarna uppslukats av vargen Sköll slukar solen vid ragnarök. Glen dör som så många andra i ragnarök.

Funderingar kring de tre gudarna

Av de tre spelar nog Delling den största rollen, det finns bilder som ska föreställa denne asagud, men de är få. Aud spelar en mycket liten för att inte säga minimal roll. Som en personifiering för midnatten eller kanske rentav världsrymden är Aud ofta närvarande, men också väldigt opersonlig. En gud? Ja, men inte en gud som det lönar sig att blota till, om man vill få hjälp eller vägledning i det dagliga livet.

Glen har en och annan lärd man och kvinna undrat över. Kanske är namnet ett binamn på en annan gud? Gudar inom asatron som har ”solgudsfunktioner” är bland annat Oden, Heimdall, Balder, och Ull.

Glen och Ull samme gud?

Troligen har man väldigt långt tillbaka i tiden dyrkat ett solgudapar, och kanske har den manlige parten i förhållandet fått stå tillbaka för den kvinnliga, ungefär som Njords maka Njärd fått mindre betydelse än sin man? Att gudinnan Sol, även kallad Sunna har en make får vi ändå enas om. Hon blir ju mor till en ny solgudinna. Inom asatron är vi skeptiska till så kallade jungfrufödslar, så Glen må vara i skymundan, men en viktig funktion fyller han ju genom att bli den nya solgudinnas far.

Författaren till ”Våra gudamakter” har en teori om att Ull och Glen är samma person. Både Glen och Ull ska vara namn som syftar på ”glans, glänsa”. Ull är en bågskytt och hans pilar kan tolkas som solens strålar. En pilbågskyttande gud kan ju vara bra att ha med när man förfölja av jättevargen Skoll. Ett annat namn på gudinnan är Alfrödull, namnet ska användas om den solvagn gudinnan använder. Slutet på namnet innehåller passande nog just ull.

Godtar man att Glen och Ull är samma gud så är guden inte bortglömd, utan är en av de mest kända av gudarna. Ull nämns bara som Sivs son och Tyrs styvson, fadern är okänd. Men även Glens far är till namnet okänd. Skulle man ansluta sig till teorin att solguden och solgudinnan är ett syskonpar kan man förmoda att även Glens far är Mundilfare. Men då borde rimligtvis Siv vara denne Mundilfares dotter. Om Sivs släkt vet vi intet. Siv, maka till åskguden har setts som en form av just solgudinnan. Både sol och regn behövs för att det ska bli grödor. Båda är ju också gudamakter som vistas uppe på himlavalvet.

Vi får nog vara ödmjuka och inse att vi aldrig helt kan förstå allt inom asatron. Lika gott det kanske?

Aud

Delling

Glen

Pingst, dikt av Carl David af Wirsén 1876

Du kommer åter med ljusa knoppar,
Du kommer åter med helig frid,
Med vänlig sol och med ljumma droppar,
Du sköna, signade pingstetid,
Och unga hjertan som allra mest
Förtjusta fira din ädla fest.

Det trema folket i gröna dalar,
Vid stilla sjöar, på höga berg,
Och kungen allt i de gyllne salar —
Du helsar alla i rosig färg,
Du viftar frid på de unga gräsen,
Du viftar frid på hvartenda väsen.

Välkommen åter till späda lunder
Och nicka helsning i hvarje dörr!
Välkommen åter med höga under
Och himlens lågande eld, som förr!
Och lär oss tala och lär oss sjunga
Med nya sinnen och nyfödd tunga!

Det glömda språket oss för i minne,
Vårt modersmål i de forna dar!
Ack, det halkat ur själ och sinne,
Och dunkla drömmar blott äro qvar,
Men spridda stafvelsers ljud oss tjusar,
När lärkan sjunger och bäcken susar.

Väl ropas än af så många munnar:
»De äro rusiga blott af vin»,
När en apostel Ditt lof förkunnar,
Du höge Ande, och gycklarns grin
Vill spörjas än, när som tänkarn ordar
Om lif, som ingen i mullen jordar.

Men obekymrad om vrånga domar
Skall sångarn sjunga alltjemt ändå,
När trasten slår och syrenen blommar,
Om Fadrens boningar i det blå,
Och kanske lyssnar till hvad han talar
Det trefna folket bland berg och dalar.

Hvad mer, om stoftet blir gömdt i jorden
Förr’n hvad han velat han bragt till slut?
Pingstliljan, sommarens härold vorden,
Dör nöjd, när honom hon ropat ut.
Af pingstdagsflamman så stark och ren
De ljusa bladen ge återsken.

Svensk matkultur del IV De viktigaste djuren inom svensk matkultur

Högtider kräver dessa maträtt för att travestera Albert Engströms Kräftor kräva dessa drycker. Men det är inte främst maträtterna utan de djur man tillagar vid högtiderna som det nu ska skrivas några korta rader om. De viktigaste matdjuren inför högtider är följande:

Sill – Alla högtider

Gris – Jul

Höns – Påsk och pingst

Kräftor – Kräftpremiären

Sillen är med vid jul, påsk och spelar en alldeles egen roll vid midsommar. Ofta är sillen inlagd men någon enstaka gång saltad. Skillnaden mellan sill och strömming är väl inte överdrivet stor, så vi kan nog räkna med surströmmingen under denna rubrik.

Grisen är julens mat nummer ett. Alla de traditionella kötträtterna vid jul är gjord av Nöffe. Skinka, revben, syltor, ja listan kan göras lång.

Höns, tamhöns har äran att vara huvudroll vid två högtider. Påsk och pingst. Vid påsken är det främst äggen som äts, men de kommer ju som alla vet från hönas bak. De ägg som överlever denna högtid, riskerar att växa upp och bli kycklingar för att nackas och läggas i grytan. Kyckling är mat som förknippas med pingst. Det är nog tack vare kycklingen som pingsten överlevt som helg i det sekulariserade Sverige. Mickelsmäss på hösten är en högtid som nästan försvunnit, tack vare att denna högtid inte har någon speciell mat eller maträtter.

Kräftor lever farligt i augusti. Kräftpremiären har blivit en av 1900-talets stora fester för mången redig svensk. Det går att fira jul utan gris, men inte ha kräftskiva utan kräfta.

Så sill, gris, höns och kräftor är de djur som bidrar främst till den svenska matkulturen.

När de kristna firar sin pingst, då passar vi i ideella kulturföreningen på och hedrar de stupades dag. Vi hedrar minnet av alla de hedningar som dödats av kristna missionärer och korsfarare.

En hednisk gudinna gråter över offren.

Mercuralia

15 maj var ett datum då en högtid till Mercurius firades. Namnet på högtiden är Mercuralia. Mercurius är Jupiters son med Maia. Mercurius, även stavat Merkurius är köpmännen och handelsmännens gud och det var främst de som i det romerska riket tillbad Mercurius. 15 maj i Rom begav sig köpmännen till Porta Capena där man hämtade vatten i en brunn helgad åt guden. Vattnet bestänktes på köpmännen, deras skepp men ibland också på deras varor.

Romarna identifierade sin gud Mercurius med grekernas Hermes, egypternas Anubis, guden tillbads under namnet Hermanubis och med germanernas Oden. Onsdagen på latin heter dies Mercurii.

Guden som firas den 15 maj.

Talet tolv

Tolv lärjungar hade Jesus. Ja det kan vi väl tro på. Men tolv är ju ett vanligt tal inom religion och mytologi.

Tolv stjärntecken finns det.

Tolv är Olympens gudar.

Tolv var Israel stammar.

Tolv lärjungar har Buddha.

Tolv lärjungar har Mithra.

Tolv Jyotirlinga har Shiva

Tolv asagudar finns det.

Listan kan göras lång…

Pingst, den bortrationaliserade helgen

2004 bestämdes det att annandag pingst skulle avskaffas som helgdag. Istället skulle svenska flaggans dag, Sveriges nationaldag bli helgdag. En del kristna och en del personer som avskyr allt vad nationalism heter blev förstås sura. Men Frej, svearnas uråldrige kultgud log uppe i Alfheim. Varför offrades då just annandag pingst? Svaret får nog bli att pingsten är en helg som inte ens de kristna uppmärksammar. Pingsten är till minne av att Jesus lärjungar började missionerar. Det lockar inte till större entusiasm hos de flesta kristna. Men det kan vara värt att påpeka att pingsten redan i äldre tider bortrationaliserades. 1772 bestämde kung Gustav III att en del helgdagar skulle bort. Tredjedag pingst och fjärdedag pingst försvann som helgdagar. Ingen kristen, vad vi vet krävde att dessa dagar skulle bli helgdagar igen 2004.

Den mest okände av asagudarna

Meile är får man nog säga den mest okända guden inom asatron. Ja även de som inte är troende hedningar känner nog till såväl Oden, Tor och Frej. Även folk som är troende och kan räkna upp Heimdall, Tyr, Njord och Brage säger sällan Meiles namn.

I den äldre eddan nämns bara Meile en gång, det är i sången om Harbard då Tor nämner att han är Meiles bror. I den yngre eddan nämns Meile två gånger. Det är vad vi vet om Meile, han är Tors bror och Odens son. En del lärda bland annat Viktor Rydberg har framlagt teorin att Meile är ett binamn på Balder. Andra har en teori om att namnet betyder ”milstegaren”. Det är kanske med de få kunskaper vi har om Meile eller Meili som namnet blir på fornnordiska vi kan utgå ifrån att Meile är en himmelsgud, som sin far och bror. Troligen är Meile en personifiering av den storm som föregår åskväder. Vi får också förmoda att Meile, likväl som de flesta asarna stupar vid ragnarök.

Få konstnärer har försökt avbilda Meile. Men här är en bild som ska föreställa Odens son och Tors bror.