Uncategorized – Sida 410 – Ideell Kulturkamp

Käpplingemorden

Stockholm nämns som stad 1252 den var aldrig huvudstad i egentlig mening för makten i det svenska riket var inte koncentrerad till en geografisk ort utan makten fanns där kungen befann sig. Kungen och hans män reste runt i riket för det var det enda sättet att kunna styra effektivt. Man besökte borgar och befästa hus där skattemedel främst mat och dryck fanns och konsumerade upp det mesta innan man reste vidare. Men Stockholm växte och blev allt mer betydande. För att stimulera ekonomin inkallade makthavarna tyska köpmän som bosatte sig i många städer. Stockholm styrdes av ett råd bestående av svenskar och tyskar. Kung Magnus Eriksson försökte minska tyskarnas inflytande men lyckades inte, tvärtom ökade den när han svåger Albrekt tog över makten i riket.

Kung Albrekt som var från Mecklenburg kom i konflikt med de svenska stormännen och dessa blev till slut så missnöjda att de inkallade kung Magnus som avled 1371 svärdotter som styrde sedan maken Håkan och sonen Olov avlidit Norge och Danmark. Maken hade en kort tid varit svensk kung men till slut gett vika för Albrekt. Margareta besegrade sin fiende Albrekt utanför dagens Falköping i ett berömt slag 1389 som kungen blev drottningens fånge. Men kriget fortsatte ändå. En av de platser där Albrekt fortfarande hade anhängare var i Stockholm.

I Stockholm hade tyskarna sympati för Albrekt men de flesta svenskar var för drottningen. Knektarna på slottet var lojala med kungen. Konflikten ökade och trots en del försök till medling. En gruppering inom det tyska befolkningslagret bilades, de så kallade hättebröderna. Hättan var en slags huvudbonad som tjänade som igenkänningssymbol. Hättebrödernas ledare var en man vid namn Alf Grenerot . En annan grupp tyskar var de kapare eller ska man säga sjörövare som anföll skepp på Östersjön och som tog med sig bytet till bland annat Stockholm. Dessa vitaliebröder kan sägas vara stadens livlina och förbindelse med omvärlden. Dessa omnämns dock först 1391. Vitaliebröderna fick sitt namn efter ordet vitalie som lär betyda proviant.

Konflikten ökade och den 11 juni arresterade hättebröderna staden svensk borgmästare Bertil Brun samt två andra ledare. Svenskarna blev förstås arga och samlade sig på Stortorget. Risken fanns att det skulle bli ett öppet inbördeskrig i staden. Alf Grenerot steg då fram och övertalade svenskar och tyskar att ha förhandling på stadens rådhus. Trettio man från vardera sidan skulle mötas och mäkla. Detta erbjudande accepterades. Förhandling ledde till att de tre svenskarna frigavs. Men hättebröderna hade svek i sinnet. Bara någon dag senare angrepp hättebröderna svenskarna och tåg fångar. Alla rådsherrar som var svenskar greps och många andra svenskar som man fruktade ha sympati för Margareta fängslades de med. Några av fångarna tog till dagens Riddarholmen som då hette Gråmunkeholmen och de utsattes för tortyr. De övriga sattes i fångenskap på slottet. 15 juni dömdes tre svenskar för förräderi mot kungen och straffet var att brännas på bål.

Några dagar senare fördes övriga fångar till Käpplingeholmen där de spärrades in i ett trähus. Hättebröderna lät antända byggnaden och fångarna brändes ihjäl. Tyskarna hade makten ännu några år innan Margaretas anhängare kunde överta makten 1398. Tyskarna fick sedan erkänna sin skuld i morden men ingenting tyder på att någon blev straffad. Däremot så sattes det upp ett minnesmärke i form av tre stenar på Södermalm. Mycket av händelserna runt morden är höjda i dunkel då arkiv och annat inte alltid finns bevarade. En del säger att händelsen skedde 1389 andra nämner året 1392. antalet döda anges som lägst till 15 men även så många som 76 svenskar kan har mördats. Först på 1470-talet försvann det tyska inflytandet i staden.