Requiem XV
Döden är bara ränseln
som vi lägger av vid vägens slut.
En blygrå skugga
som smälter ner i ljuset.
Döden är bara plogen
som vänder livets mylla.
Det hårda rågbrödet
som håller våra tänder rena.
Döden är bara överlöparen
som visar oss vägen.
En desertör
som ger oss lösenordet.
Döden är bara törnesnåret
kring genomlysta blommor.
Det mörka smycket
som ger tillträde till festen.
(Karl Vennberg)
Alverna förknippas med Frej. Asaguden Frej som är uppväxt hos vanerna avbildas ofta med en ergigerad fallos. Detta kan antydas symbolisera att levt överträffar döden. En man som är död kan ändå ha gjort en kvinna gravid, den döda jorden kan när den fått regn bli till liv igen. Livet återkommer även efter ragnarök då Frej offrat sitt lov. Intressant nog så är de flesta om inte alla bildstenar på Gotland fallosformade. Livet triumferar över döden. De döda minns man efter att de är döda, på så sätt lever de döda vidare. Frej dör vid raganrök. Men hans minne lever vidare, då hans far överlever världsbranden
En talande bild av att livet lever vidare fast individen eller i detta fall guden dör. Frej dör för att livet ska leva. Hell Frej!
Vi hedrar de döda. Men kom ihåg de flesta av era förfäder har varit hedningar, kristendomen och annan monoteism är en parantes i världshistorien. Fira de döda värdigt och hylla makterna.
Även gudarna sörjer sina döda. Alla vet ju att de grät när Balder dog. Inte lätt att vara människa, inte lätt att vara gud.
Frigg sörjer sin son och svärdotter.
Död dikt
Hel erbjuder dig en plats i hennes bädd där du får vila,
tappra män kommer till Valhall men där får de strida.
Måhända du kommer till Ran som med sina nio döttrar har fest,
eller unga dam gillar du Gefjon mest?
Återfödas till den värld vi lever i,
glädjande tanke eller usch och tvi?
Olika dödsriken, tvära kast,
kanske du olycklige blir spöke eller gast?
Men efter ragnarök min vän,
börjar allt även döden om igen!
Vare sig du eller jag eller någon annan undkommer döden. Även gudar dör. Så tänk på döden och de döda. Asatron vore ingen riktig religion om vi inte ägnade döden en tanke. Men äkta tro är inget jippo eller maskerad så döden ägnar vi uppmärksamhet.
”Låt de döda begrava sina döda och följ mig.”
Ja det är ju en ovärdig inställning till döda människor. Men som tur var så är ju Jesus från Nasaret fast han var född i Betlehem en sagofilur. Usch vad hemskt det skulle se ut om det låg lik överallt.
I Eddan tar man hand om de döda och det är viktigt med begravningar och hedra de döda.
Sedan det vanliga påpekandet. Vi diskuterar bara med de som delar vår värdegrund.
Jesus var mycket men inte begravningsentreprenör. Det sägs ju att hans egen grav var tom. Troligen kom det någon vovve (läs Garm) och tog med kadavret och fick sig ett skrovmål!
”När jag finns, finns inte döden. När döden finns, finns inte jag.”
Epikuros, grekisk filosof
Asarna är dödliga. Oden, Tor, Frej, Tyr, Heimdall stupar vid ragnarök. Balder mördades och Kvaser likaså. Enhärjarna i Valhall och även de krigare som hamnar hos Freja stupar de med. Idun med sina äpplen ger inte asarna odödlighet med väl ungdom.
Det finns en gammal saga eller sägen där en man får som gåva att leva för evighet. Men han fortsätter åldras och till sist så blir det inte så mycket kvar av denne stackare. Han borde valt evig ungdom istället.
Men vad händer efter ragnarök, kommer de som stupade i slaget komma åter? Gimle nämns ju salen av guld där de rättrådiga kommer leva. De som är i Hel då vad händer när världsbranden slocknat? Ja vi vet inte så mycket. Vi hoppas och tror att Balder kommer tillbaka. Men allt är ju bara en spådom, slår den in?
Big bang som vetenskapsmännen kallar vårt universums skapelse var kanske inte bara början utan också slutet på en tidsålder?
