Varför jättekvinnor villigt låter sig lägras av gudarna, en teologisk förklaring

Som alla vet är Frej tämligen välutrustad. Men även Oden, Tor och Njord är ganska flinka i kärlekens lekar. Oden har barn med många gudinnor och jättekvinnor, utöver det mänskliga släkte som har Ask och Embla som sina anfäder. Tor har ju även han sin charm; barn har han med både Siv och Järnsaxa. Njord har såväl en maka i vanernas rike som en lite mer komplicerad relation med Skade. Sedan har vi Loke med sitt förvirrade könsliv, men honom ska vi tala tyst om.

Detta faktum, att gudarna faktiskt är kärleksgudar, är det få som tänker på. Men att mången tursamö villigt låter sig lägras kanske beror på att jättarna är lite trista när det gäller smek och älskog. En frostjätte låter ju inte som en eldig älskare, och eldjättar tar i lite för mycket. Så nu har vi löst detta teologiska dilemma: jättarnas damer är helt enkelt lite otillfredsställda. Detta vet såväl asar som vaner att utnyttja. Visst är en och annan brunstig jätte tänd på Freja och några av de andra gudinnorna, men de lyckas aldrig få till det. Avsaknad av charm är nog en av de främsta orsakerna, men de är ju jättar.

Jättekvinnorna är däremot kärlekskranka. I kvädet om Helge Hjörvardsson försöker Rimgerd övertala hjälten till älskog, även om det inte blir något av med det. I Sången om Grimner förebrår Oden sin fosterson Geirröd, som Frigg fostrat, för att han ligger med en jättekvinna. Ja, det är mycket passion i Ymers kvinnliga avkomma.

En slutsats borde lyda:

Längtan efter metamorfos: Jättekvinnorna vill upphöjas. Genom att ligga med en gud eller en gudalik hjälte bryter de sig loss från den trista, eviga frosten i Jotunheim.

Smekets och ordningens erotik: Jättemännen bjuder bara på rå styrka, hot, kyla eller extrem eld. Ingen kvinna vill ha en så ”eldig” älskare att han knappast hinner börja innan det är slut. Gudarnas charm, med Odens vältalighet, Frejs gränslösa fruktsamhetskraft och Njords milda havsbris, representerar en raffinerad erotik som jättarnas damer helt saknar i sin egen sfär.

Men det ska sägas att Ran, som ofta agerar likt en gudinna i Asgård men är av jättesläkt, har ett lyckligt förhållande med Ägir. De har ju nio döttrar ihop och bjuder ofta in gudarna på fest. Men Ägir är ju en havsjätte, så han är kanske det flytande undantaget som bekräftar den stela regeln?

Frej, en mycket välutrustad gud.

Friggs fosterson har gjort det med en jättinna.

Oden vet hur man ska behandla damer oavsett vilket släkte de tillhör.