Ja det kan man fråga sig. Resignera och acceptera ödet. För asatron är i mångt och mycket en ödes tro med Urd, Verdandi och Skuld som ödets förnämsta representanter. Men gudarna ger aldrig upp. De kämpar på. De satt inte bara och inväntade att Balders skulle dö utan gjorde allt vad de förmådde för att Balder skulle få leva. Det fungerade inte men gudarna försökte.

Ödestro får inte urarta i att man sitter passiv och inte gör någonting. Det är ödet, ingenting att göra förutom att sucka och rycka på axlarna. Det är svårt, nästintill omöjligt att påverka ödet. Men chansen blir inte större för att man sitter och suckar. Gudarna lyckades inte få tillbaka Balder och Nanna från Hel. Men de fick tillbaka Odens ring och en hälsning till de levandes värld och det var alltid något.

Freja fick inte tillbaka Od när denne försvann. Men hon letade efter honom och fick nya insikter och kunskaper under resans gång. Hade hon bara gråtit tårar av guld hade ingenting uppnåtts.

Ragnarök kan skjutas upp men aldrig undvikas. Var glad att Tor skjuter upp världsalltets undergång. Han gör det genom att åka österut och dräpa tursar.

Slutligen. Det är han som kämpar som kommer till Valhall, inte den som sitter och suckar!