Fyrahundra år sedan belägringen av Riga

Fyrahundra år sedan belägringen av Riga

16 september 1621 intågade konung Gustav II Adolf med sin här i staden Riga, nu huvudstad i Lettland men då en stad i det polsk-litauiska riket. Denna händelse utspelades under den konflikt som fått namnet andra polska kriget som utbröt 1600 efter det att Sigismund son till Johan III avsatts från den svenska tronen. Kriget avslutades 1629 med stillestånd i Altmark på dagen tre år efter att Riga intagits.

Svenske kungen Gustav II Adolf.

Riga var en viktig stad både strategisk och ekonomisk. Att kontrollera staden var av stor betydelse för den som ville vinna kriget så den svenske kungen lät en flotta på 158 skepp ledd av kungen halvbror Karl Gyllenhielm och cirka 20 000 soldater påbörja belägringen den första augusti. Gustav II Adolfs lillebror Karl Filip var även han med så alla tre av Karl IX söner deltog. Staden styrd av borgmästare Heinrich von Uhlenbrock fick erbjudande om att kapitulera, svenskarna vädjade till Rigabornas tro för de flesta var protestanter men detta erbjudande avvisades. Staden besköts av svenskarna artilleri, men staden omgavs av murar och vallgrav och försvararna såväl soldater omkring 300 man som borgare 3 700 man sköt tillbaka. Svenskarna började gräva skyttegravar. Stormning gjordes men slogs tillbaka. Såväl kungen som hans yngre bror tillhörde de som med hacka och spade grävde skyttegravar.

En undsättningsstyrka anlände under befäl av den litauiske fursten Krzysztof Radziwiłł med tre kanoner och 1500 man anlände. Stadens försvarare fattade mod men styrkan var tvungen att ge sig av, de var för få för att kunna hävda belägringen. Belägringen fortsatte men stormningar slogs tillbaks av försvararna. 12 september skrev kungen till stadens styrande. Detta hade skett två gånger innan men nu beslöt man att påbörja förhandling. Till slut insåg Rigas styrande den 15 september att undsättning inte skulle komma och man lät förstå att man gick med på att kapitulera. Dagen efter red den svenske kungen med sin bror med tre fänikor ryttare och fyra regementen fotfolk. Staden fick behålla sina privilegier och fick även rätt att sända representanter till den svenska ståndsriksdagen. Jesuiterna som vistades i Riga fick dock lämna staden som nu var svensk.

Samtida kopparstick som visar belägringen.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s